Hej!
Vad innehåller mest socker, vad är “nyttigast”: att äta neutral fil/youhurt med en klick sylt eller att köpa smaksatt fil/youghurt, exempelvis vanilj/jordgubbsfil? Jag har en diskussion med dagis där det serveras vaniljfil vilket jag tycker är lite onödigt och jag har hört att andra byter ut denna fil med sylt som ett nyttigare alternativ. Kan det vara så?
Hej!
Tack för frågan! Jag har gjort två exempel för dig nedan så att du själv kan se skillnaden mellan de två alternativen. Det är viktigt att komma ihåg att man alltid måste se till helheten i kosten och inte bara jämföra två alternativ. Oavsett typ av yoghurt eller fil, är det en god källa till många näringsämnen, bland annat kalcium som barn behöver för att bygga upp starka skelett.
Det är en utmaning för dagis och förskolor som planerar en kost för många barn att få den både näringsrik och accepterad men det generella rådet är att försöka hålla nere på sockerarterna. Renframställda sockerarter bör enligt de svenska näringsrekommendationerna utgöra högst tio energiprocent per dag per person. För en tvååring motsvarar tio energiprocent knappt 35 gram vilket är ungefär tre matskedar socker per dag.
Som du ser i exemplet nedan kommer man snabbare upp i dessa 35 gram om man väljer lätt fruktyoghurt istället för naturell lättyoghurt och smaksätter med en matsked sylt. Två deciliter fruktyoghurt ger 14 gram renframställda sockerarter vilket ger lite utrymme för andra livsmedel som också innehåller sockerarter att ingå i kosten, exempelvis ketchup, sylt på pannkakor, juice, med mera, som troligtvis också förekommer både på dagis och i hemmet. Viktigt att poängtera att det är helhetsbilden av kosten som är det viktigast snarare än enskilda livsmedel.
Två deciliter lätt fruktyoghurt:
- 152 kcal
- 28,6 g kolhydrater, varav 28 g sockerarter och 14 g av dessa är renframställda
Två deciliter naturell lättyoghurt med en matsked hallonsylt:
- 117 kcal
- 18,4 g kolhydrater, varav 13 g sockerarter och 7,5 g av dessa är renframställda
#1 av Therese, 2012-02-22 - 16:28
Hej!
Får jag ställa en följdfråga till detta intressanta inlägg? Får jag fråga om du har räknat med samtliga kolhydrater eller bara det tillsatta sockret i sylten och den smaksatta yoghurten?
För i de 35 gram som rekommenderas ingår väl inte sockerarter från mjölk, bär, frukt osv. utan enbart tillsatt sackaros?
#2 av Mirja Augustsson, leg dietist, 2012-02-22 - 21:51
Hej Therese!
Tack för dina frågor. Det är jättebra att du varit uppmärksam. Jag ser att jag i texten varit lite otydlig och ska förtydliga för dig här och i texten ovan. Det är precis som du skriver det tillsatta sockret, det renframställda, som vi ska begränsa. Innehållet av tillsatt socker skiljer sig mellan olika märken av fruktyoghurts och syltar, mängden står angivet i innehållsförteckningen i procent.
Den fruktyoghurt jag använt mig av i mina uträkningar är Arlas lätt fruktyoghurt, 7% tillsatt socker, och Arlas naturella lättyoghurt, 0 % tillsatt socker. Arlas lätt fruktyoghurt 2 dl innehåller 28 gram sockerarter och av dessa är, 7 % tillsatt socker i 2 dl, 14 gram renframställda sockerarter. Arlas naturella lättyoghurt 2 dl innehåller inga renframställda sockerarter utan dessa fås från 1 msk sylt (BOB hallonsylt) som ger ungefär 7,5 gram renframställda sockerarter.
Självklart är det det tillsatta sockret vi ska begränsa till 10 energiprocent och inte de sockerarter vi får från frukt, bär och mjölk, för en tvååring blir detta cirka 35 gram. Svaret på frågan blir ändå samma att det är bättre ur sockersynpunkt att använda naturell lätt yoghurt och söta med sylt än lätt fruktyoghurt. Ännu bättre är att söta med färska eller frysta frukter och bär som ger 0 gram renframställda sockerarter.
#3 av Therese, 2012-02-28 - 07:56
Tack Mirja!
Det är strålande! Tänk också vad lätt det blir att variera smaken på yoghurten – det är bara att blanda nya spännande smaker varje dag. Bra svar till Kurt nedan förresten. 😉
#4 av Mirja Augustsson, leg dietist, 2012-02-28 - 12:07
Tack själv! Ja visst blir det! Bara fantasin som sätter stopp.
#5 av Kurt T, 2012-02-22 - 18:58
1dl grädde, 1dl naturell youghurt och frysta hallon 20 gram.
444 kcal
8 gram kolhydrater
Supergott och håller sig mätta jättelänge
#6 av Mirja Augustsson, leg dietist, 2012-02-23 - 13:09
Hej Kurt!
Kul att du kommer med egna förslag på recept och att smaksätta yoghurten med frysta hallon är ett alldeles utmärkt val. Då minskar intaget av de renframställda sockerarterna som inlägget handlar om. Viktigt att komma ihåg är att barn liksom vuxna rekommenderas välja magra mejeriprodukter för att minska intaget av mättat fett.
Grädde innehåller mycket fett och därmed också mycket mättat fett. Prova gärna att blanda naturell lättyoghurt med naturell lättkesella eller keso och bär. Jättegott, mättande och nyttigt!
#7 av Kurt T, 2012-02-25 - 10:32
Mirja, att be barn äta mindre mättat fett är att be dom bli sjukare. Mättat fett är det som kroppen tillverkar, skulle kroppen förse oss med en felaktig produkt redan från början? Speciellt mättat fett hjälper oss bli friska.
#8 av Kurt T, 2012-02-25 - 10:34
Det är lätta produkter som gör att de blir hungrigare och den högre obalansen mellan omega 3 och 6 gör att inflammationerna i kroppoen ökar, som i margariner etc.
#9 av Mirja Augustsson, leg dietist, 2012-02-25 - 14:59
Hej Kurt
Du får gärna förklara för mig vad du menar när du säger att barn blir sjukare genom att äta mindre mättat fett. Vad blir de sjukare av och vad gör mättat fett oss friska från? Det finns flera olika sorters fett som man ska skilja på: mättat fett, enkelomättat fett och fleromättat fett. Vi behöver alla tre sorterna i kroppen för att må bra.
Som dietist baserar jag alla mina råd på vad det vetenskapliga underlaget visar och tyvärr är det så att vi idag äter för mycket mättat fett och för lite omättat fett än vad vi behöver. Och det är just den här obalansen som är dåligt för oss. Mycket mättat fett och lite omättat fett höjer de dåliga blodfetterna som kan leda till hjärt-kärlsjukdom. Medan det finns övertygande bevis för att byta ut mättat fett mot enkel- och framförallt fleromättat fett för att minska risken att drabbas av och dö i hjärt-kärlsjukdom.
Kostråden att välja magra produkter är i första hand till för att minska intaget av mättat fett inte totala mängden fett. Men det är viktigt att se till vad man byter ut mättat fett mot. Det finns inget bevis för att byta ut mättat fett mot raffinerade kolhydrater för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom utan det vetenskapliga beviset gäller att byta ut mättat fett mot enkel- och fleromättat fett.
Vad gäller kvoten mellan omega 3 och omega 6 finns det en teori om att ett för högt intag av omega 6 minskar de antiinflammatoriska mediatorerna från omega 3 och ökar de proinflammatoriska mediatorerna. Men dessa resultat har man inte kunnat bevisat i studier och man har också sett att både omega 3 och omega 6 har antiinflammatoriska egenskaper. Om man ska minska omega 6 eller öka omega 3 intaget verkar ge samma effekt och därför finns det idag inget vetenskapligt underlag för den optimala kvoten de två emellan.
Sammanfattningsvis ska man alltså minska intaget av mättat fett som finns i animaliska produkter som grädde, smör och bacon och istället öka intaget av framförallt fleromättat fett som finns i fet fisk, nötter och vegetabiliska oljor.
#10 av Kurt T, 2012-02-25 - 16:50
Så du menar alltså att eftersom kroppen tillverkar mättat fett så är det farligt att äta det? Mängder av experter världen över har nu kommit över sin fettskräck eftersom modern forskning visar att mättat fett inte är farligt. Är modersmjölken också farlig eftersom den innehåller mycket mättat fett? Ska vi byta ut den mot lättmjölk?
Jag har sett flera exempel på ex dagis där jag hämtar barnen. vi har under perioder varierat mellan bregott och lätt och lagom och jag kan direkt säga vad barnen ätit när jag hämtar dem. Bregott ger lägre bullernivå och Lätt o lagom gör barnen extremt lättretliga. UNDRAR vad det beror på…
#11 av Mirja Augustsson, leg dietist, 2012-02-25 - 17:28
Precis som jag skrev i inlägget tidigare är det när vi äter för mycket mättat fett, över 10 energiprocent, och för lite fleromättat fett, under 5 energiprocent, som det höjer de dåliga blodfetterna som kan leda till hjärt-kärlsjukdom. Det finns övertygande bevis för att byta ut mättat fett mot enkel- och framförallt fleromättat fett för att minska risken att drabbas av och dö i hjärt-kärlsjukdom. Jag vet inte vilken fettskräck du refererar till om det är fettsammansättningen eller totala mängden fett? För om det gäller fettsammansättningen är forskare världen över överens om det jag precis skrev.Jag citerar från livsmedelsverkets hemsida:
“Näringsexperter världen över är överens om att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om en del av det mättade fettet byts ut mot fleromättat fett. Livsmedelsverkets råd måste bygga på det som vetenskapen säger om hur matvanorna påverkar hälsan på lång sikt, inte på personliga erfarenheter från människor som mår bättre för att de gått ner i vikt. För de flesta är inte det viktigaste att äta mindre fett utan att äta rätt sorts fett, och Livsmedelsverket förordar inte heller en fettsnål kost. I dag äter de flesta för lite fleromättat fett, som omega 3, och för mycket mättat fett. Omega-3 finns exempelvis i fisk och rapsolja.” Läs gärna hela debatten: http://www.slv.se/sv/Fragor–svar/Fragor-och-svar/Mat-och-naring/Fragor-och-svar-om-LCHF/
Jag säger absolut inte att vi ska dricka lättmjölk när vi är nyfödda istället för modersmjölk! Vi får skilja på här att våra kostråd för spädbarn ser helt olika ut än de som gäller för vuxna och barn över två år. Modersmjölken innehåller all energi och de näringsämnen vi behöver när vi är spädbarn förutom vitamin D, därför tar vi D-droppar. Modersmjölken innehåller dessutom viktiga hormoner och infektionshämmande proteiner som är viktiga när vi är spädbarn. Att byta ut den mot lättmjölk gör att vi riskerar förlora dessa samt flera viktiga näringsämnen som vitaminer och mineraler. Vad gäller fetthalten i modersmjölken är andelen mättade fettsyror lägre och andelen omättade fettsyror högre jämfört med komjölk. Komjölk, fullfet som lättmjölk, är därför inte på något sätt en komplett dryck för ett spädbarn som modersmjölken är.
Spännande att du kan se på barnen vad de ätit för matfett på smörgåsen när du hämtat dem. Tror nog det finns många, många anledningar till att bullernivån ser olika ut från dag till dag på dagis, än att dra det så långt som att det skulle enbart bero på matfettsvalet på smörgåsen. Men det är en spännande tanke, kanske förslag till någon kommande studie att undersöka?
#12 av Kurt T, 2012-02-25 - 18:46
Att Livsmedelsverket medvetet ljuger är helt uppenbart.
#13 av Kurt T, 2012-02-28 - 11:10
Therese, hur det kan vara bra att ta bort det som kroppen tillverkar, det som modersmjölken innehåller och sedan ersätta det feta med socker är för mig obegripligt. Men det kommer säker lättmodersmjölk med sockersmak så ni får som ni vill. Plus att alla får diabetes på sin tvåårsdag som tack. låter mysigt!
#14 av Mirja Augustsson, leg dietist, 2012-02-28 - 12:04
Kurt, om du läser inlägget ovan och mina tidigare svar till dig så ser du att sockerintaget ska begränsas liksom mättat fett. Vi ska inte ersätta mättat fett med socker. Vid för högt intag av mättat fett ska det ersättas med andra sorters fett som enkel- och fleromättat fett.
#15 av Kurt T, 2012-02-28 - 12:55
I de lättfiler etc med nyckelhålsmärkning som Livsmedelsverket rekommenderar är det ibland upp till 10 gram tilsatt socker per 100. Men det måste ju vara förträffligt för barn eftersom socker är så nyttigt att det till och med får nyckelhålsmärket på sig med dessa produkter.
#16 av Mirja Augustsson, leg dietist, 2012-02-28 - 13:58
Nyckelhålet för smaksatta fermenterade mjölkprodukter innebär begränsning av fett till 0,7 gram per 100 gram och sockerarter till 9 gram per 100 gram. Sockerarter är inte det samma som tillsatt socker (renframställda sockerarter). Sockerarter innebär dels det tillsatta sockret men även de som finns naturligt i produkten ex mjölksocker (laktos). Nyckelhålet är till som en hjälp för att hitta hälsosammare produkter.
#17 av Kurt T, 2012-03-02 - 14:24
Hittade en annan nyckelhålsmärkt produkt Havrefras 61 gram kolhydrater varav 11 gram sockerarter. Rena hälsokosten
#18 av Mirja Augustsson, leg dietist, 2012-03-02 - 18:22
Återigen, varken jag personligen eller livsmedelsverket förespråkar ett högt intag av socker. Det är också därför nyckelhålet finns, för att begränsa mängden i produkter. Sedan kan man alltid ha personliga åsikter vid vilken grammängd nyckelhålet bör ha sin gräns.
#19 av Kurt T, 2012-03-02 - 20:33
Faktiskt mer socker i Havrefras än läsk. konstigt att inte läsk är nyckelhålsmärkt. Den är ju helt fettfri också…
#20 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-09 - 21:10
Det här med nyckelhålet och sockerinnehåll är en lite lurig fråga… Lika är det med tex bröd, som får nyckelhålsmärkas pga sitt fullkornsinnehåll av endast 25% av torrvikten. Det bästa vore helt klart, precis som både Mirja och Kurt är inne på, att alla produkter som rekommenderas av Livsmedelsverket (inklusive nyckelhålsmärkta produkter) inte innehöll något tillsatt socker eller någon raffinerad kolhydrat över huvud taget. Jag har diskuterat detta tidigare med Livsmedelsverket och de håller med. Orsaken till att de inte är hårdare med sin nyckelhålsmärkning, och när de ger rådet att äta bröd: “GÄRNA fullkorn” (istället för ENDAST 100% fullkorn), är att de är rädda för att folk inte orkar/vill vara så strikta. De resonerar så att det är bättre att folket äter mindre av det onyttiga än att de inte minskar alls, vilket kan vara risken med för strikta råd. Dessa råd kan man tycka vad man vill om, men det är orättvist att beskylla Livsmedelsverket för att tycka det är “bra” med lite socker här och där…