Hej!

En förälder i min pojkes hockeylag (de är 10år) föreslog att killarna skulle få ca 3dl (färdigblandad) Vitargo+elektrolyter efter en match och innan nästa och även en power proteinbar mellan matcherna istället för frukt eller smörgås. Är det verkligen lämpligt? Matcherna spelas om 2*15 min om det är cup, annars 2 * 15min. Tack på förhand!
Mvh Anna

Hej Anna!

Det är kul att höra att det finns så många föräldrar som är intresserade av vad barnen ska äta i samband med tävlingar. Den första frågan vi måste ställa oss är varför man vill byta ut frukt eller smörgås mot denna typen av produkt? Är det för att optimera prestationen och eller för att få maximal återhämtning? Ur båda perspektiven  räcker vanlig mat gott och väl.

Vitargo+ Electrolyte är en kolhydratblandning med extra elektrolyter (elektrolyter är mineraler som vi förlorar under träningspass till exempel natrium och magnesium) och en proteinbar är precis som det låter en produkt som bidrar med protein. Det finns ofta en övertro till kosttillskott men de vi pratar om här innehåller kolhydrater och protein i den form som barnen får i sig genom att äta vanlig mat. Kosttillskott kan vara bra ur praktisk synvinkel då andra produkter som exempelvis mjölk eller yoghurt kan vara besvärliga att ha med sig då de kräver kyla. Men för en smörgås eller frukt är inte heller detta något problem.

Hur ska barnen äta i samband med turneringar och matcher? Det bästa är att se till att barnen har ätit en ordentlig måltid cirka tre timmar före matchstart. Detta för att de ska få tillräckligt med energi och öka prestationen. Denna måltid får gärna bestå av kolhydrater som pasta, potatis, bröd eller flingor och protein som kyckling, fisk, keso, mjölk eller yoghurt. Har man ett barn som tränar väldigt mycket kan också ett litet mellanmål cirka en timme före match vara lämpligt till exempel en frukt och ett glas mjölk.

Under matcher som är under 90 minuter långa räcker oftast vatten som dryck. I detta fall där matcherna var 2×15 minuter långa räcker vatten gott och väl som dryck. Beroende på hur lång tid det är mellan matcherna på en turnering kan det vara lämpligt att försöka få i sitt barn något att äta. Är det lång tid mellan matcherna kan en frukt och ett glas mjölk, en smörgås eller en smoothie vara bra alternativ att få i sig. Hur mycket man orkar äta mellan matcherna är individuellt, vissa barn mår dåligt av att äta för mycket för nära inpå en match vilket kan bero på att magen inte hinna bryta ner allt och istället skapas en känsla av irritation och obekvämlighet. Att spela en match på en alldeles för full mage kan påverka prestationen negativt.

Kosttillskott kan vara bra ur praktisk synvinkel då andra produkter som exempelvis mjölk eller yoghurt kan vara besvärliga att ha med sig då de kräver kyla. Men för en smörgås eller frukt är detta inte något problem.

Efter turneringen eller matchen är en ordentlig middag att rekommendera med både kolhydrater och protein och att dricka mycket vätska. Då täcker man förlusterna av elektrolyter, förbättrar återhämtningen och stärker immunförsvaret. Har man ett barn som tränar väldigt mycket kan det också vara av fördel att ta något kolhydratrikt som frukt och något proteinrikt som ett glas mjölk direkt efter matchen för att några timmar senare äta en ordentlig middag.

En tanke att ha med sig tycker jag är vad för slags signaler man sänder ut till barnen när vanlig mat som frukt och smörgås byts ut mot proteinbar och Vitargo. Satsa på att låta barnen äta ordentliga måltider före och efter matcherna samt att dricka mycket vätska istället. Se dessutom till att alltid ha vatten tillgänglig som dryck under matcherna. Beroende på hur lång tid det är mellan matcherna kan man försöka få i barnen någon frukt, smörgås, ett glas mjölk eller juice.

Hoppas du fått svar på din fråga!

På BVC fick vi lära oss att man borde ge sina spädbarn järnberikad industritillverkad gröt eftersom bäbisar tillgodogör sig järn från mamman endast till de blir sex månader. Jag vill inte ge min dotter industritillverkad gröt full av majsstärkelse och mjölkpulver och har lust att ge något “renare”. Min fråga är hur mycket järn behöver en fem till sexmånaders bäbis? Räcker det med det hon får genom modersmjölken? Jag tänker blanda gröt med modersmjölk, ger det då tillräckligt med järn? Tacksam för svar! De ekologiska grötalternativen är endast berikade med B1-vitamin.

Mvh À.Trolle

Hej,

Det stämmer att den allmänna rekommendationen från Livsmedelsverket är att ge antingen industritillverkad gröt, välling eller modersmjölksersättning som ett komplement till annan mat,  upp till ett års ålder. Anledningen är, precis som du skriver, att barn i den här åldern har svårt att få i sig tillräckligt med järn på annat sätt, helt enkelt för att de ofta inte kommit igång att äta så stora mängder mat. Bröstmjölken ger inte tillräckligt med järn för att täcka behovet för ett barn efter 6 månaders ålder.

Det är i första hand just järnberikningen man är ute efter i de industritillverkade alternativen, så en gröt som endast berikats med B1 är inte jämförbar. Kan du tänka dig att ge ekologiska barngrötar så har både HIPP och Semper sådana som är berikade med järn.

Känner du dig tveksam tycker jag att du ska be en dietist på din vårdcentral eller BVC räkna på hur mycket järn ditt barn får i sig via maten och se om det skulle kunna gå att täcka barnets järnbehov med gröt utan berikning. För att komma upp i den rekommenderade mängden, som är åtta milligram per dag för åldern, krävs att ditt barn har kommit igång ordentligt med vanlig mat.

Hej!
Kan jag äta choklad som “kan innehålla spår av mjölk” om min bebis reagerar på mjölkprotein? Vad innebär det egentligen när det står så, “spår av”?
Tack på förhand,

Camilla

Hej Camilla!

Frågan om “spår av”-märkning är inte lätt. Det finns branschriktlinjer som svenska livsmedelsföretag bör hålla sig till, men det finns ingen lagstiftning. Det betyder att det är mer eller mindre frivilligt att använda sig av denna märkning. Det pågår dock ett nordiskt projekt som förhoppningsvis kan resultera i tydligare märkning, men det lär ta några år.

Utdrag ur “Livsmedelsindustrins och dagligvaruhandelns branschriktlinjer för Allergi och annan överkänslighet -Hantering och märkning av livsmedel. April 2005.”:

Märkning med ”kan innehålla spår av” ska användas som den absolut sista möjligheten när risken för kontamination av varje allergen vid en specifik tillverkningslinje är:
1. Okontrollerbar, det vill säga möjligheten att kontrollera hela processen anses obefintlig, till exempel genom att tillverkningen delvis sker i system som inte kan rengöras med vatten.
2. Sporadiskt förekommande, till exempel om allergenet har detekterats sporadiskt när produktbyten genomförs.
3. Dokumenterad genom rengöringskontroll, testresultat eller säkerställd konsumentreaktion.

Endast då samtliga dessa villkor är uppfyllda kan märkning med ”kan innehålla spår av” användas!

Det finns mjölkfri choklad att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker och hälsokostaffärer. Då står det "mjölkfri" på förpackningen.

Men detta är alltså branschriktlinjer för SVENSKA livsmedelsproducenter. Det säger ingenting om hur utländska livsmedelsproducenter använder liknande märkning. Och det säger ingenting om risken för spår av allergener i produkter som INTE har denna typ av märkning.

Just när det gäller choklad och mjölkallergi anser jag att man bör vara försiktig om man är känslig för små mängder. För cirka 10 år sedan (2002-2003) gjorde Livsmedelsverket analyser av 15 olika mörka chokladsorter som enligt märkningen på förpackningen inte skulle innehålla mjölk, varken som ingrediens eller som “spår”. Men 14 av dessa 15 sorter innehöll mätbara mängder mjölkprotein. Men eftersom känsligheten varierar är det svårt att ge något entydigt råd i frågan. Många mjölkallergiker tål dessa små mängder, men de känsligaste kan riskera att reagera, och bör vara försiktig med choklad. Anledningen till att just choklad är så riskabelt är att producenterna vanligtvis tillverkar mjölkchoklad i samma linjer och att dessa tillverkningslinjer inte går att rengöra tillräckligt bra.

Så till din fråga om choklad innehållande spår av mjölk vid amning av mjölkproteinallergisk bebis. Jag skulle tro att det är en mängdfråga, och möjligtvis en känslighetsfråga. Om du äter en liten bit choklad med denna märkning går det säkert bra, men ju större mängd du äter, desto större blir risken att din bebis reagerar. Men det är också en fråga om hur känslig din bebis är. Det finns mjölkfri choklad att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker och hälsokostaffärer. Då står det “mjölkfri” på förpackningen. Det är ett bra alternativ om din bebis är känslig och du är väldigt sugen på choklad!

Hej!
De flesta som styrketränar brukar alltid ha perioder där de “bulkar” och där de “deffar” eftersom att de utgår från att man måste ha ett överskott av kalorier för att öka i muskelmassa. Dock såg jag en video på en erkänd och objektiv “träningstipsares” hemsida att man kan “gain muscle and loose fat” om man äter tillräckligt med protein samtidigt som man inte har ett alltför stort underskott av kalorier. Skulle uppskatta en korrekt och professionell åsikt av vad som stämmer?

Hej!
Kroppens metabola funktioner styrs till stor del av hormoner som genom att hämma eller stimulera olika enzymaktiviteter kan reglera olika cellers funktioner. Dessa hormoner kan i stora drag delas in i två grupper – anabola ( t.ex. insulin) och katabola hormoner (t.ex. adrenalin, glukagon, kortisol). Denna reglering sker över en längre tid och alltid parallellt. Det vill säga att processer som styr fettinlagring och fettförbränner alltid pågår samtidigt i kroppen, men det ena tillståndet kan tillfälligt överskrida det andra. Samma sak gäller för muskeluppbyggnad och nedbrytning (1).

Phillips, S.M. et al. Dietary Protein to Support Anabolism with Resistance Exercise in Young Men. Journal of the American College of Nutrition 2005 (24): 134S–139S.

Efter en måltid är vi som mest anabola, det råder ett tillfälligt energiöverskott och frisättningen av insulin stimulerar inlagring och uppbyggnad av muskel- och fettväv. Mellan måltiderna råder motsatt tillstånd, olika katabola hormoner aktiveras som ökar frisättningen av glukos, fria fettsyror och aminosyror. Bild A demonstrerar hur proteinbalansen ser ut över dygnet. Den är positiv direkt efter måltider och negativ mellan måltider. Fettbalanser ser ut på ett likvärdigt sätt (2).

I din fråga måste man definiera vad som menas med att ”samtidigt” tappa fett och bygga muskler. Rent fysiologiskt är det omöjligt att bygga muskler och bränna fett vid exakt samma tidpunkt eftersom det ena är en anabol process och det andra är en katabol process. Men ju längre mätperiod man tittar på desto större är sannolikheten att en individ har ökat i muskelmassa och minskat i fettvikt under samma tidsintervall även om detta per definition inte sker ”samtidigt”.

För att öka i muskelmassa måste proteinsyntesen överskrida nedbrytningen. Detta kallas för nettobalansen (net muscle protein balance, NBAL). Förändringar i muskelmassa beror på förändringar i balansen mellan uppbyggnad och nedbrytning hos olika strukturella proteiner (t.ex. aktin, myosin och troponin). Nettobalansen är beroende av vilken process som dominerar under längst tid. Både näringsintag och träning påverkar balansen i positiv riktning (3). Proteinsyntesen är direkt beroende av tillförsel av aminosyror ifrån kosten och då framförallt de essentiella aminosyrorna (EAA) (4). Bland de essentiella aminosyrorna är leucin extra intressant att titta närmre på. Leucin är känt för att ha en antikatabol effekt samt en reglerande effekt på proteinsyntesen. Just leucin tros ha en viktig roll när det gäller bevarandet av muskelmassa vid ett energiunderskott (5). Efter ett träningspass är 10 g essentiella aminosyror, motsvarande ca 20 g protein, ett tillräckligt intag för att optimera muskelproteinsyntes.

För att minska i fettmassa gäller principen: fettförbränningen måste överskrida inlagringen och för detta krävs ett energiunderskott. Proteinsyntesen är däremot mer specifikt aminosyreberoende och inte enbart energiberoende (4), (6). Detta innebär att det skulle vara möjligt att i teorin tajma näringsintag i samband med  progressiv styrketräning (d.v.s. träning där man ökar vikterna efter hand som man blir starkare så man alltid överbelastar musklerna) så att nettobalansen blir positiv för muskelproteinsyntes samtidigt som man ligger på ett litet energiunderskott resterande tid. Man måste alltså lyckas styra upp ett ”tillfälligt” energiöverskott runt träningstillfällena samtidigt som kosten innebär ett energiunderskott på längre sikt. Något som kan vara svårt att genomföra i praktiken. Risken är stor att resultaten för både muskeluppbyggnad och fettförbränning uteblir eller blir medelmåttiga när man försöker ge sig på bägge delar samtidigt. De flesta som tränar brukar därför dela upp sin träning i perioder där man fokuserar på en sak i taget.

Det finns såklart genetiska aspekter att ta hänsyn till här och andra faktorer som kommer att påverka resultatet. En intressant aspekt är hur andelen kroppsfett påverkar resultatet från träning och diet. En person med stor mängd kroppsfett kommer främst tappa fett vid energiunderskott medan en person med lite kroppsfett även riskerar att tappa muskelmassa vid viktnedgång (beroende av hur stort energiunderskottet är). Det motsatta råder vid ett energiöverskott. Större delen av en viktuppgång hos en person med lite kroppsfett kommer bestå av muskelmassa jämfört med en person med mycket kroppsfett. Det finns alltså en kvot mellan fettmassa/muskelmassa som indikerar vad viktförändring kommer bestå av och denna kvot är beroende av hur mycket kroppsfett vi initialt har. Därför ser förutsättningarna för att bygga muskler och tappa fett lite olika ut beroende på utgångsläget (7).

För att summera: I teorin är det fullt möjligt att bygga muskler och under samma period tappa fett men det kan vara svårt att genomföra i praktiken, beroende på vilket tidsintervall vi pratar om. Tajmingen av näringsintaget blir extra viktigt vid energiunderskott och det kan vara en god idé att lägga stor del av energiintaget kring träningspasset. För de flesta tränande individer som vill komma i form är det mer effektivt att fokusera på en sak i taget. Exempelvis att minimera muskelförlusten och maximera fettförbränningen under en viss tid genom att ligga på ett högt proteinintag och ett mindre energiunderskott samtidigt som man stimulerar musklerna genom styrketräning. Om man lyckas bibehålla muskelmassa och samtidigt tappa fettvikt så får man procentuellt en högre andel muskler även om mängden muskelmassan i gram är densamma.

Lycka till med träningen!

Referenser:

(1) Näringslära för högskolan, 5 uppl. Stockholm: Liber utbildning 2006.

(2) Phillips, S.M. et al. Dietary Protein to Support Anabolism with Resistance Exercise in Young Men. Journal of the American College of Nutrition 2005 (24): 134S–139S.

(3) Tipton, K.D. Symposium 2: Exercise and protein nutrition. Efficacy and consequences of very-high-protein diets for athletes and exercisers. Proceedings of the Nutrition Society 2011 (70): 205–214.

(4) Nakai, N. Regulation of skeletal muscle protein synthesis by amino acid and resistance exercise. Journal of Exercise Nutrition and Biochemisty 2011 (4):153-161

(5) Jitomir, J. & Willoughby D.S. Leucine for Retention of Lean Mass on a Hypocaloric Diet. Journal Of Medicinal Food 2008 (4):606–609.

(6) Bell, J.A. et al. Short-term insulin and nutritional energy provision do not stimulate muscle protein synthesis if blood amino acid availability decreases. Americal Journal of physiology, Endocrinology and Metabolism 2005 (6):E999-1006.

(7) Forbes, B.G. Body Fat Content Influences the Body Composition Response to Nutrition and Exercise. Annals of the New York Academy of Sciences 2000 (904):359-65.

Hej, är en kille på cirka 80 kilogram och 173 centimeter, som tränar 4-5 gånger i veckan och vill öka så snabbt som möjligt i muskler, har redan ett bra träningsschema, men är lite osäker på om jag äter bra nog, är det något speciell mat som räknas som “dundermat´´ och när ska man äta/hur ofta. Sedan hur mycket fett/kolhydrater/protein bör jag få i mig/kg?

För att kunna öka i muskelmassa krävs att man är i positiv energibalans.

Hej!

Vad kul att du bestämt dig för att öka i muskler! Vad bra att du har ett träningsschema till hjälp då styrketräning tillsammans med kosten är en förutsättning för muskeltillväxt.

För att effektivt öka i muskelmassa krävs att man är i positiv energibalans vilket helt enkelt betyder att du äter mer energi än du gör av med. Kroppen måste nämligen ha ett överskott av energi att bygga muskler av. En realistisk viktuppgångstakt är cirka ett halvt kilogram i veckan, vilket motsvarar ett ökat intag från ditt energibehov med cirka 500-1000 kilokalorier om dagen.  Detta kan bland annat uppnås genom lägga till fler mellanmål, ta större portioner och dricka energirika drycker. Det behövs ingen ”dundermat” utan du kan få optimal muskeltillväxt med vanlig mat.

Det är viktigt att du får i dig tillräckligt med protein, kolhydrater och fett. För bästa muskeluppbyggnad bör du ha ett proteinintag per dag som är 1,6–1,8 gram per kilogrm kroppsvikt, vilket för dig då blir cirka 80 x 1,7 = 136 gram protein per dag.

Kolhydratintaget bör ligga på 7-10 gram per kilogram kroppsvikt som för dig då blir cirka 80 x 8 = 640 gram kolhydrater per dag. Fettintaget brukar man inte uttrycka i gram per kilogram kroppsvikt utan istället bör det utgöra 25-35 procent av ditt energibehov. Jag vet inte hur stort energibehov du har men uppskattningsvis någonstans runt 3000-4500 kilokalorier per dag. Vilket ungefär skulle motsvara  1,2–1,8 gram fett per kilogram för dig, blir cirka 80 x 1,5 = 120 gram fett per dag.

Vad som också är viktigt är att inta ett mål cirka en timme innan träning för att öka proteinsyntesen efter träning men också för att öka koncentrationen och prestationen på träningspasset. Detta mål ska bestå av 30-50 gram kolhydrater och 5-10 gram protein. Exempel på hur du får i dig detta är en banan och ett glas mjölk, keso med russin eller en skål fil med frukt.

Lika viktigt är det att äta något inom 30 minuter efter träningen. Detta för att öka muskelreparationen, styrkeutveckling, proteinsyntesen och förbättra återhämtningen. Målet efter träning bör innehålla 1,2 gram snabba kolhydrater per kilogram kroppsvikt, för dig 96 gram kolhydrater och 15-40 gram protein. Detta får du i dig från två mackor med skinka och keso och ett glas juice eller lättyoghurt med torkad frukt, flingor och keso.

Lycka till med träningen!

Hej!
Jag har en fråga, jag vill tappa ungefär tio kilogram och har försökt med flera metoder, senast GI-metoden. Men det slutar med att jag inte orkar för att det blir för tråkigt. Träningen är inget problem, jag promenerar sex dagar i veckan och gymmar lite då och då, men just maten. Jag tänkte nu skippa alla dieter och äta vanlig mat (pasta, potatis, pannkaka, helt vanligt alltså), tallriksmodellen och helt enkelt försöka äta var tredje timme. Frågan lyder, hur effektivt är det i viktnedgångssyfte? Är det bättre att köra på någon slags diet?

Hej!

Med ordet “diet” syftar man oftast på en typ av kost som följs under en tidsbegränsad period för att uppnå ett specifikt mål som exempelvis viktnedgång. Den universiella definitionen av en diet är den typ och mängd av mat och dryck som en person intar under en hel dag. Det vill säga att även om “GI-metoden”, “The Zone”, “Viktväktarna” med mera alla går vid namn diet är de lika mycket av en diet som vår vanliga husmanskost. Alla går vi med andra ord alltid på någon typ av diet även om det är något vi inte anser vara en diet.

Det är inte typ av diet som avgör hur väl man håller vikten i längden, utan hur väl man kan upprätthålla de förändringar (en negativ energibalans) som dieten kräver.

I studier där forskare har undersökt hur viktnedgången påverkas av olika typer av dieter har de sett att det inte är typen av diet som avgör hur mycket deltagarna går ned i vikt utan det som betyder något är huruvida de lyckats hålla sig till dieten eller inte. Det vill säga hur väl de lyckas upprätthålla förändringar som leder till ett kaloriunderskott. Svaret på din fråga är alltså att alla dieter kan vara lika effektiva i viktnedgångssyfte så länge som du kan upprätthålla de förändringar som du har gjort. Då du upplever det som tråkigt att följa en definierad diet, och som konsekvens av detta slutar följa dieten, är att följa en specifik diet uppenbarligen inte en långsiktig lösning för dig. Då kan det fungera bättre att äta på ett sätt som du själv inte upplever som en “diet”.

Istället för att tänka att du går på ännu en annan “diet” så bör du därför se det som en livsstilsförändring. Det vill säga ingen kort, snabb lösning med snabba resultat utan en långsiktig lösning med resultat som istället varar livet ut.

Du skriver att du önskar en viktnedgång på tio kilogram, vilket i teorin går att uppnå med vilken typ av kost som helst så länge som du ligger i en negativ energibalans (kalorier in < kalorier ut). Tallriksmodellen är en god bit på väg (när hälften av tallriken består av grönsaker) och likaså att promenera och äta regelbundet, även om det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att säga att det optimala är att äta var tredje timme.

Lycka till!

Sammanfattning

Mitt energiintag motsvarade mina energiutgifter och min vikt förändrades inte under den två månader långa LCHF-perioden. Jag kunde täcka behovet av så gott som alla vitaminer och mineraler mycket väl med min LCHF-kost. Det höga innehållet av naturligt fettrika livsmedel och energisnåla grönsaker istället för exempelvis pasta och bröd samt det låga innehållet av socker gjorde, tillsammans med strikta regler, LCHF-dieten till ett för mig bra sätt att undvika överätning. Däremot höjdes min från början mycket låga kvot mellan totalkolesterol och HDL efter mina två LCHF-månader, men värdet överskred inte gränsvärdet för vad som anses vara ohälsosamt.

Enligt vissa LCHF-förespråkare är det möjligt att äta hur många kalorier som helst och inte gå upp i vikt, till och med gå ner i vikt, så länge man äter enligt LCHF. Jag reagerade mot det påståendet eftersom en viktig biologisk mekanism för överlevnaden hos ursprungsmänniskan har varit att kunna lagra energi som fettväv vid energiöverskott, för att sedan använda den upplagrade energin under perioder av svält. Mig veterligen finns det inga kontrollerade vetenskapliga studier som utvärderar viktförändring hos försökspersoner som ätit ett registrerat kaloriöverskott från en strikt LCHF-kost. Man kan därmed inte säga att man kan äta ett hur stort kaloriöverskott som helst på en LCHF-kost och ändå gå ner, eller stå still, i vikt. Av samma anledning kan man heller inte säga att man definitivt går upp i vikt av ett kaloriöverskott under en strikt LCHF-diet… Jag tyckte därför att det vore intressant att testa hypotesen på mig själv, där utgångsläget var att jag hade några överflödiga “trivselkilon”.

Under mina två LCHF-månader kom jag dock i kontakt med flera personer som berättade att de ökat i vikt trots att de ätit en strikt LCHF-kost. Till och med ”fettdoktorn” Annika Dahlqvist skriver i sin blogg att hon själv alltid går upp i vikt om hon överäter, oberoende av kolhydratminimering. Eftersom jag blev medveten om att det för flera av de som äter enligt LCHF-modellen ändå anses vara möjligt att gå upp i vikt på en LCHF-kost skiftade mitt huvudfokus istället till att utvärdera följande aspekter:

• Näringsinnehåll
• Förändringar av blodfetter
• Den fysiska, mentala och praktiska upplevelsen

Som riktlinje valde jag en kombination av Annika Dahlqvists femprocentsregel (livsmedel med max 5 g kolhydrater/100 g är ok) och ”Kostdoktorn” Andreas Eenfeldts snabbguide ”LCHF för nybörjare”. Eftersom jag inte äter nöt-, fläsk-, fågel- och viltkött innebar min diet ett obegränsat intag av fisk och skaldjur, ägg, smör, kallpressad raps- och olivolja, feta mejeriprodukter som grädde och crème fraiche samt kokosmjölk och ovanjordgrönsaker. Dessutom ett moderat intag av ost, keso, turkisk yoghurt och yoghurt med naturlig fetthalt (3,5-4,2%), nötter och frön, lök, svamp, quorn och bär. Jag vägde och näringsberäknade exakt allt under de två LCHF-månaderna samt skrev ner mina aktiviteter för att kunna beräkna min genomsnittliga energiutgift. Min vikt och mina blodfetter mättes några timmar efter frukost av en sjuksköterska innan och efter de två månaderna med LCHF-kost. Nedan visar jag exempel på hur min kost såg ut innan och under LCHF-perioden.

FRUKOST

Naturell yoghurt (0,5% fett), frysta bär, äpple, solros- och pumpafrön, linfrön, pulver på torkade nypon samt rågflingegröt.

LUNCH

Broccoli, lax, potatis, sås på kesella (0,5% fett) och kallpressad olivolja samt sallad på färsk spenat, paprika, tomater, kallpressad olivolja och äppelcidervinäger.

MELLANMÅL

Nötter och torkad frukt.

MIDDAG

Linsgryta med krossade tomater, lök, paprika och kallpressad olivolja med quinoa och sallad på vitkål, morot, kallpressad olivolja och äppelcidervinäger.

KVÄLLSSNACKS

Mörk choklad (>85% kakaohalt) och färsk frukt.

HELGSNACKS

Mörk choklad, nötter och torkad frukt.

FRUKOST

Naturell yoghurt (3,5-4,2% fett), frysta bär, solros- och pumpafrön samt linfrö.

LUNCH

Broccoli/blomkål, lax och sås på crème fraiche samt sallad på vitkål, kallpressad olivolja och äppelcidervinäger.

MELLANMÅL

Paranötter (innehåller 3,4 g kolhydrater).

MIDDAG

Purjolök- och fetaostomelett med smörad, lättkokt spenat samt sallad på ruccola, avokado, paprika, oliver, kallpressad olivolja och äppelcidervinäger.

KVÄLLSSNACKS

Keso och turkisk yoghurt.

HELGSNACKS

Ost, nötter och vispgrädde.

Jag bröt LCHF-reglerna två gånger under min LCHF-period. Den ena gången var på en fest där det bjöds en sås på crème fraiche, fetaost och soltorkade tomater i olja. Soltorkade tomater innehåller 8,7 procent kolhydrater, även om såsen totalt sett endast innehöll cirka 3,7 procent kolhydrater. Det andra tillfället var på en vegetarisk restaurang där jag åt fyllningen till en spenatpaj. I efterhand fick jag reda på att fyllningen innehöll ströbröd. Vad gällde min ursprungliga intention, att äta ett överskott av kalorier, gick det inte så bra eftersom jag blev väldigt mätt samt att jag kände ett visst motstånd till att försöka gå upp i vikt när jag egentligen snarare ville gå ner några kilon.

Min vikt förändrades inte under LCHF-experimentet. Energiintaget hamnade i snitt på knappt 2 100 kilokalorier. Genom att använda några standardformler som tar hänsyn till ålder, kön och aktivitetsnivå för att uppskatta mina energiutgifter hamnade jag på cirka 2 200 kilokalorier, vilket överensstämmer med min uteblivna viktförändring med tanke på kaloriintaget.

Fett: 151 g (67 E%), varav mättat fett 69 g, omättat fett 47 g och fleromättat fett 23 g

Protein: 107 g (21 E%)

Kolhydrater: 58 g (11 E%)

Fibrer: 27 g

Trots att jag följde Dahlqvists femprocentsregel för kolhydrater samt Eenfeldts snabbguide till LCHF hamnade min kolhydratmängd lite över Dahlqvists rekommenderade 20-30 gram kolhydrater per dag. Detta berodde till stor del på mitt mycket höga grönsaksintag och för mig hade det varit svårt att vara striktare än vad jag var. Femtioåtta gram kolhydrater skiljer sig ändå ganska rejält från de cirka tvåhundra gram jag åt innan. Likaså resulterade min LCHF-kost i ett minst dubbelt så högt fettintag, och ett många gånger högre intag av mättat fett. Tack vare mitt stora grönsaksintag samt nötter, frön och två matskedar linfrö (5,5 g fibrer) hamnade mitt fiberintag över de 25 gram som minst rekommenderas per dag.

A-vitamin: 180%

D-vitamin: 174%

E-vitamin: 278%

C-vitamin: 309%

Tiamin: 168%

Niacin: 376%

B6: 188%

B12: 590%

Folat: 173%

Kalcium: 178%

Fosfor: 345%

Magnesium: 178%

Kalium: 124%

Zink: 194%

Selen: 234%

Järn: 76%

Många LCHF-motståndare hävdar att en LCHF-kost skulle innebära ett otillräckligt intag av flera vitaminer och mineraler. Enligt en studie (Gardner et al. 2010) där näringsämneskvaliteten av bland annat en lågkolhydratkost enligt Atkins (17 E% kolhydrater, 28 E% protein och 55 E% fett) utvärderades låg mellan18 och 81 procent av deltagarna i atkinsgruppen i riskzonen för ett för lågt intag av A-vitamin, B6, järn, tiamin, C-vitamin, folat, magnesium och E-vitamin. I motsats till deltagarna i denna studie täckte jag under min LCHF-period mer än väl intaget av så gott som alla vitaminer och mineraler. Jag lyckades inte riktigt komma upp i den rekommenderade mängden järn för en ung kvinna (76% av RDI), vilket belyser vikten av att ha uppsikt över sina blodvärden om man är en menstruerande kvinna som väljer att äta en vegetarisk eller “fisk-vegetarisk” variant av LCHF-kost. En blandkostare som äter kött skulle däremot sannolikt inte haft några problem att få i sig tillräcklig mängd järn med en LCHF-kost liknande den jag åt.

Näringsberäkningen av min LCHF-period visar att det är fullt möjligt att täcka det rekommenderade intaget av vitaminer och mineraler med en LCHF-kost. Värt att poängtera är dock att jag inkluderade en mycket stor mängd grönsaker i kosten samt en del nötter, frön och bär. En person som utesluter alla eller nästan alla kolhydratkällor ur kosten kan få problem med vissa näringsämnen som till exempel fibrer, C-vitamin, kalcium, kalium, magnesium, folat och järn (baserat på en näringsberäkning av en kost på drygt 2 000 kcal med kött från fisk, fågel, fläsk och nöt samt ägg, olja, smör och grädde). För att täcka behovet av D-vitamin underlättar det mycket att inkludera fet fisk i kosten några gånger i veckan, oavsett om det är en LCHF-kost eller inte.

För att inte utelämna det faktum att en kost med mer kolhydrater och mindre fett också kan täcka behovet av näringsämnen gott och väl redovisar jag ett genomsnitt av näringsinnehållet i en veckas för mig normal kost under en strikt nyttig period, bestående av frukt och grönsaker, baljväxter, rotfrukter, fullkornsprodukter (100%) som till exempel rågbröd, quinoa och råris, torkad frukt och nötter, fisk och skaldjur, ägg, magra mejeriprodukter samt kallpressad raps- och olivolja. Värt att poängtera är att denna kost innehåller cirka 200 kilokalorier mindre än den näringsberäknade LCHF-kosten, så en direkt jämförelse av näringstäthet blir inte fullt rättvis.

Energi: 1889 kcal

Fett: 70 g (33 E%), varav mättat fett 21 g, omättat fett 28 g och fleromättat fett 15 g

Protein: 98 g (21 E%)

Kolhydrater: 194 g (46 E%)

Fibrer: 40 g

A-vitamin: 128%

D-vitamin: 126%

E-vitamin: 248%

C-vitamin: 324%

Tiamin: 145%

Niacin: 230%

B6: 225%

B12: 300%

Folat: 204%

Kalcium: 132%

Fosfor: 314%

Magnesium: 183%

Kalium: 147%

Zink: 169%

Selen: 185%

Järn: 110%

Parameter                                 Före                   Efter                     Referensvärde

Totalkolesterol (mM/L)                <2,59*              3,40                     0-5

HDL (mM/L)                               1,03                   1,02                     >1

Tot. kolesterol/HDL                     **                      3,3                      0-4

Triglycerider (mM/L)                   <0,57*               <0,57*                0-2,3

*Värdet var så lågt att det inte gick att detektera

**Kvoten kunde inte beräknas eftersom mängden totalkolesterol var för lågt

Jag hade ett mycket lågt kolesterolvärde innan jag påbörjade LCHF-dieten men fick efter dieten en höjning av både totalkolesterol och kvoten totalkolesterol/HDL. Mina HDL-värden låg innan LCHF-perioden precis ovanför gränsen för vad som är ok (HDL bör inte vara för lågt) och förändrades inte efter mina två LCHF-månader. Att HDL-värdena inte var högre utgör dock inte något problem eftersom jag hade så låga totalkolesterolvärden, och därmed låga LDL-värden (LDL bör vara lågt). Triglyceridnivåerna var väldigt låga, som sig bör, och förändrades inte heller märkbart vid en förändring av min kosthållning.

Av intresse här är det ökade värdet på kvoten mellan totalkolesterol och HDL, vilket skulle kunna ses som en negativ konsekvens av LCHF-dieten. Värt att poängtera är dock att varken densiteten hos LDL eller mängden oxiderat LDL mättes, vilket anses spela roll för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Likaså ligger kvoten fortfarande inom referensvärdesintervallet, troligtvis tack vare mina låga utgångsvärden. Om kvoten hade fortsatt öka och överskridit gränsvärdet under en längre LCHF-period än två månader kan man bara spekulera kring. Detsamma gäller hur resultatet hade sett ut om mina utgångsvärden varit högre.

Det är viktigt att komma ihåg att genetiken spelar roll för en persons kolesterolvärden och hur de påverkas av olika typer av kost. Vissa av oss, uppenbarligen mig själv inkluderat, får högre nivåer av LDL när vi äter mycket mättat fett. För andra, särskilt i samband med viktnedgång, behöver detta inte vara fallet. Detta är viktigt att ha med sig i bakhuvudet när man tolkar studier. Även om studiedeltagare i en LCHF-grupp i snitt får förbättrade eller försämrade kolesterolvärden gäller det sällan alla i gruppen, utan det är ett medelvärde beräknat från gruppens varierande värden. På grund av att olika människor reagerar olika kan det vara värdefullt att kontrollera sina kolesterolvärden om man äter en LCHF-kost med mycket mättat fett, och tänka på att kolesterolet kan påverkas olika vid viktnedgång och viktstabilitet. Man bör personligen inte ta för givet att ens egna kolesterolvärden blir bättre, oförändrade eller sämre, bara för att andras värden påverkats i en viss riktning.

Jag kände mig lätt illamående och kände en oberäknelig mättnadskänsla i början av den nya kosten. Det var ofta som jag inte visste om jag var mätt eller hungrig. Jag upplevde också att jag var lite tröttare och mer lättretlig i början, men det kan även ha berott på andra omständigheter. Vad gäller träning kände jag ingen förändring när jag styrketränade men jag kände mig lite tyngre i benen i början av mina joggingpass. Uthålligheten var det dock inga som helst problem med. Alla negativa upplevelser vid omställningen av kosten försvann efter cirka en månad då jag kände mig precis som vanligt.

Mitt sötsug försvann inte trots att jag åt LCHF-kost, men begäret stillades utan problem för stunden genom exempelvis en blandning av keso och turkisk yoghurt, vispgrädde, några ostskivor eller några frysta hallon. Många människor, inklusive mig själv, känner ofta ett sug efter att äta mer mat och energi än vad vi egentligen behöver. Jag upplevde att det var svårt att överäta på LCHF-kosten, vilket var väldigt positivt. Jag upplevde dock också att jag blev väldigt begränsad i mitt ätande, främst socialt, men även till viss del privat eftersom jag behövde planera mina inköp noga så att jag alltid hade något att äta som inte innehöll för mycket kolhydrater. Ibland lät jag bli att äta när jag blev sugen mellan de planerade målen bara för att jag inte orkade gå och handla speciell mat. Det jobbigaste var ändå att alltid behöva krångla när jag skulle bli bjuden på mat, antingen fick jag förklara noga allt jag inte kunde äta eller ta med mig specialmat. Ur viktminskningssyfte kan den upplevda begränsningen däremot vara något positivt, så länge man känner att det är värt det. Privat hade jag inga problem med att hitta på goda och varierade rätter.

Mitt energiintag motsvarade mina energiutgifter och min vikt förändrades inte under den två månader långa LCHF-perioden. Jag kunde täcka behovet av så gott som alla vitaminer och mineraler mycket väl med min LCHF-kost. Det höga innehållet av naturligt fettrika livsmedel och energisnåla grönsaker istället för exempelvis pasta och bröd samt det låga innehållet av socker gjorde, tillsammans med strikta regler, LCHF-dieten till ett för mig bra sätt att undvika överätning. Däremot höjdes min från början mycket låga kvot mellan totalkolesterol och HDL efter mina två LCHF-månader, men värdet överskred inte gränsvärdet för vad som anses vara ohälsosamt.

Gardner C. D., Kim S., Bersamin A., Dopler-Nelson M., Otten J., Oelrich B. och Cherin R. Micronutrient quality of weight-loss diets that focus on macronutrients: results from the A TO Z study. American Journal of Clinical Nutrition, 2010, 92: 304-12.

Livsmedelsverket publicerade igår en artikel om LCHF-kost, nedan är citat från en del av huvudpunkterna, läs mer på www.slv.se

Det man vet är att

• LCHF ofta ger förstoppning, eftersom kosten är fiberfattig. Fibrer och fullkorn minskar också risken för tarmcancer, men LCHF innehåller inget fullkorn och bara lite fibrer.
• LCHF-dieten höjer i allmänhet de farliga blodfetterna, speciellt om man inte går ner i vikt av dieten. Man vet att höga blodfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
• mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom: LCHF-dieten innehåller mycket mättat fett. Om man byter ut mättat mot fleromättat fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
• personer som äter fullkorn, frukt och grönt, fisk och olja vanligen håller sig friskare än de som äter mycket kött, smör och grädde och lite grönsaker.
• en ensidig kost gör att det blir svårare att få i sig alla näringsämnen: LCHF ger oftast för lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris. Den innehåller också bara lite bär och nästan ingen frukt.

Hej! Jag undrar hur mycket extra vätska (utöver det jag dricker i vanliga fall) jag behöver de dagar jag tränar. Jag tränar inomhus, jag antingen gymmar eller deltar på pass (ex. zumba), passen är knappt en timme långa. Jag väger 44 kilogram (är ganska kort) och jag tillhör inte de som svettas speciellt mycket, blir knappt svettig alls faktiskt, bara lite i pannan ibland. Jag vet att det är individuellt och att det antagligen är svårt att svara på även om jag berättar vad jag tränar och hur mycket jag väger… men på ett ungefär? Jag vet liksom inte om jag ska dricka cirka 0,5 eller 2,0 liter extra, har ingen aning! Jag ska även börja springa snart (igen), gör man av med mer eller mindre vätska under en timme då än om man tränar inomhus? (Då svettas jag lite mer.) Jag har även hört att om man dricker en del mjölk behöver man inte dricka lika stor mängd vätska, stämmer det?
Tacksam för svar!
/MVH Lina

När man tränar under en timme i normalt klimat behövs oftast ingen extra vätska under passet.

Hej Lina!

En frisk vuxen person behöver cirka två liter vätska per dag. Vid träning kan man behöva mycket mer utöver detta, vad som påverkar hur mycket vätska man förlorar är hur mycket man som person väger, hur hårt man tränat men också temperatur och luftfuktighet i den miljö träningen utövas i. Du säger att du inte brukar svettas så mycket och därmed förlorar du antagligen inte så mycket vätska heller.

När man tränar under en timme i normalt klimat behövs oftast ingen extra vätska under passet men tränar man längre pass, i varmt klimat, med hård intensitet eller är en person som svettas mycket ska man dricka regelbundet under passet cirka två till fyra deciliter var femtonde till tjugonde minut. Tränar man längre än 90 minuter behöver man också fylla på med elektrolyter, vilket är salter och glukos. Ett bra tips för att ta reda på hur mycket vätska just du förlorar under dina träningspass är att väga sig före och efter träningspassen. Bäst är att väga sig naken eftersom svett ansamlas i kläderna efter träningspasset, vilket ger en falsk för högt vikt efteråt. Du får inte heller glömma att räkna med eventuell vätska du dricker under passet eller att ett eventuellt  toalettbesök under passet försvårar räkningen. Jag ger dig ett uppskattat räkneexempel här så blir det kanske lite lättare att förstå:

Du väger 44 kilogram naken före träningspasset. Efter träningspasset väger du 43,5 kilogram naken. Det ger en vätskeförlust på ett halvt kilogram. Du tränar i en timme och dricker 0,5 liter (0,5 kg) vätska under passet. Det ger en total svettförlust på 0,5 kilogram plus 0,5 kilogram (liter) = ett kilogram (liter). Du har under din en timmes träningspass förlorat ett kilogram (liter) vätska. Efter träningspasset ska du därför dricka en liter vätska för att ersätta det du förlorat. Detta får du i dig genom maten du äter och genom att dricka lite mer under resten av dagen. Snabb återställning av vätska är endast nödvändigt om du har ett nytt träningspass tätt inpå eller om du förlorat väldigt mycket vätska.

Är du ändå orolig för att du inte fått i dig tillräckligt med vätska kan ett tips vara att hålla koll på färgen på din urin. Urin som är mörk tyder på vätskebrist och då behöver man fylla på med vätska. Är urinen däremot ljus eller genomskinlig är det ett tecken på vätskebalans.

Mjölk är en vätska precis som vatten. En liter mjölk ger ungefär lika mycket vätska som en liter vatten. Dricker du mycket mjölk tillfredsställer du säkert ditt vätskebehov med hjälp av den istället för vatten eller någon annan dryck.

Lycka till!

Kyckling är ju naturligt glutenfri, men vilka tillsatser i kycklingen ska man akta sig för när man inte tål gluten?

Här gäller det att skilja på “tillsatser” och “ingredienser”!

Ren naturell kyckling innehåller inte gluten.

TILLSATSER: Tillsatser måste deklareras med ett funktionsnamn följt av E-nummer eller vedertaget namn. Funktionsnamnet förklarar varför tillsatsen har använts i livsmedlet. Exempel på funktionsnamn är konserveringsmedel och färgämne. Ett undantag från regeln är modifierad stärkelse, där E-nummer eller vedertaget namn inte krävs. När det gäller tillsatser så finns det inte gluten i några E-nummer. Den enda tillsats som möjligen skulle kunna innehålla spår av gluten är modifierad stärkelse. Ursprunget måste anges, så om den modifierade stärkelsen är framställd av vete så måste detta framgå av ingrediensförteckningen. Till exempel: “…modifierad stärkelse (av vete)…” Om den modifierade stärkelsen är framställd av majs eller annan naturligt glutenfri råvara behöver inte ursprunget anges.

INGREDIENSER: Alla ingredienser som ingår i ett sammansatt livsmedel måste anges i ingrediensförteckningen. Om någon ingrediens innehåller gluten så måste det deklareras. Naturligtvis måste man vara medveten om vilka sädesslag som innehåller gluten, det vill säga vete, råg, korn och varianter därav (spelt, dinkel, rågvete, kamut). När du köper till exempel grillad kyckling kan det ibland finnas vetemjöl eller ströbröd som ingrediens i kryddblandningen, även om det är rätt ovanligt idag. Om så är fallet måste detta anges i ingrediensförteckningen. Även andra kycklingprodukter kan innehålla gluten, till exempel i panering. Ren naturell kyckling innehåller inte gluten.

För dig som inte tål gluten finns nyttig information i den här broschyren. Du kan också köpa ett ingredienslexikon från Svenska Celiakiförbundet. När det är något man inte tål i matväg är det A och O att lära sig tyda ingrediensförteckningar med avseende på det man inte tål. Då blir allt mycket enklare!

Hej!

Jag är överkänslig mot mjölkprotein och ägg men fuskar ibland då jag inte kan låta bli eller när det är svårt att hitta något ätbart. Nu är jag gravid och jag undrar om det är någon fara för barnet om jag får i mig dessa ämnen?

Experimentera inte själv med din kost under graviditeten utan att först rådgöra med din läkare.

Hej!

Detta är en fråga som du bör diskutera med din läkare. Det beror troligtvis på vad du får för reaktioner på mjölk och ägg. Tyvärr har det hänt att en svårt allergisk gravid kvinna har fått i sig större mängd av allergenet av misstag, och fått en allergisk chock som har skadat barnet. Om du inte riskerar att få en allvarlig reaktion, utan endast får lindriga reaktioner, tror jag att risken för att ditt foster skulle påverkas är liten. Men som sagt, detta kan jag inte råda i utan du måste rådgöra med din läkare. En del personer med födoämnesöverkänslighet blir mycket mer toleranta under graviditeten och kan äta det de tidigare varit överkänsliga emot.

Hej!
Vad innehåller mest socker, vad är “nyttigast”: att äta neutral fil/youhurt med en klick sylt eller att köpa smaksatt fil/youghurt, exempelvis vanilj/jordgubbsfil? Jag har en diskussion med dagis där det serveras vaniljfil vilket jag tycker är lite onödigt och jag har hört att andra byter ut denna fil med sylt som ett nyttigare alternativ. Kan det vara så?

Hej!

Tack för frågan! Jag har gjort två exempel för dig nedan så att du själv kan se skillnaden mellan de två alternativen. Det är viktigt att komma ihåg att man alltid måste se till helheten i kosten och inte bara jämföra två alternativ. Oavsett typ av yoghurt eller fil, är det en god källa till många näringsämnen, bland annat kalcium som barn behöver för att bygga upp starka skelett.

Det är en utmaning för dagis och förskolor som planerar en kost för många barn att få den både näringsrik och accepterad men det generella rådet är att försöka hålla nere på sockerarterna. Renframställda sockerarter bör enligt de svenska näringsrekommendationerna utgöra högst tio energiprocent per dag per person. För en tvååring motsvarar tio energiprocent knappt 35 gram vilket är ungefär tre matskedar socker per dag.

Som du ser i exemplet nedan kommer man snabbare upp i dessa 35 gram om man väljer lätt fruktyoghurt istället för naturell lättyoghurt och smaksätter med en matsked sylt. Två deciliter fruktyoghurt ger 14 gram  renframställda sockerarter vilket ger lite utrymme för andra livsmedel som också innehåller sockerarter att ingå i kosten, exempelvis ketchup, sylt på pannkakor, juice, med mera,  som troligtvis också förekommer både på dagis och i hemmet. Viktigt att poängtera att det är helhetsbilden av kosten som är det viktigast snarare än enskilda livsmedel.

Två deciliter lätt fruktyoghurt:

• 152 kcal
• 28,6 g kolhydrater, varav 28 g sockerarter och 14 g av dessa är renframställda

Två deciliter naturell lättyoghurt med en matsked hallonsylt: 

• 117 kcal
• 18,4 g kolhydrater, varav 13 g sockerarter och 7,5 g av dessa är renframställda

Hej hej!!
Jag är 25 år och nybliven mamma till en flicka på sex månader. Har lyckats gå ner mina graviditets kilon, men har sedan innan cirka 12-14 kilograms övervikt att bli av med. Är 167 centimeter lång och väger nu 72 kilogram.

Nu är det så att jag är gravid igen MEN vill verkligen inte gå upp en massa i vikt. Det var extremt jobbigt för mig under förra graviditeten då jag hade cirka 16 kilogram att bli av med innan jag blev gravid. Detta ledde till många tårar… Det orkar jag helt enkelt inte med igen, och jag vill heller inte utsätta min sambo för samma ledsna flickvän denna graviditeten…

SÅ: Är det okej att vara helt viktstabil? Jag vill verkligen inte komma över 75 kilogram igen, utan jag vill kunna vara på stranden med min dotter i sommar utan att ha ångest… Som det ser ut nu tränar jag fotboll två gånger i veckan, pilates eller mattcore varje vardag och försöker komma ut och springa två gånger i veckan. Det tänker jag fortsätta med så länge jag kan. Fotboll blir det väl bara några veckar till…

Man kan ju få i sig tillräckligt med näring och vitaminer även om man äter nyttigt. Jag ser inte vitsen med att äta 2500 kilokalorier per dag om jag klarar mig gott och väl på 1700-1900 kilokalorier per dag. Då äter jag frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och frukt på kvällen…

Hoppas jag kan få ett bra svar av dig/er.

Tusen tack på förhand,

Anna

Hej Anna!

Grattis till den lilla dottern och grattis till graviditeten! Du berättar inte vad som ledde till att du gick upp 16 kilogram under din förra graviditet, men då du nämner en tidigare övervikt kan jag tänka mig att det troligtvis har berott på ett stort kaloriöverskott. Det är viktigt att komma ihåg att ens energibehov inte ökar speciellt mycket under en graviditet utan endast motsvarar cirka ett till två mellanmål extra under sista trimestern. Socker och sötsaker ger ingen näring och ska aldrig ersätta det vanliga matintaget.

Ditt nuvarande BMI (enligt de vikt och längduppgifter som du har angivit) ligger på 25,8. I Sverige har vi inga exakta riktlinjer för viktuppgång under en graviditet utan använder oss istället av de riktlinjer som finns i USA. I USA rekommenderar Institute of Medicine (IOM) en total viktuppgång på mellan 6,7-11,2 kilogram för en kvinna med ett pre-gravid BMI på cirka 25,8. Denna rekommenderade viktuppgång är tänkt att säkra adekvat tillväxt av foster. Här spelar det ingen roll, med hänsyn till möjliga risker vid förlossningen, om det bara är cirka 6,7 eller 11,2 kilogram som kvinnan lägger på sig.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte bara är fettväv som man lägger på sig under en graviditet. Majoriteten av de kilon kvinnan lägger på sig kommer från barnet, blod, vävnadsvätska, bröst, placenta med mera. En viktuppgång på exempelvis sju kilogram är med andra ord inte lika med sju kilogram fettväv som man kanske kunde tro. Den vikt som kommer från vätskeansamlingar försvinner dessutom relativt kort tid efter förlossningen. Det finns med andra ord ingen rekommendation för att ligga i viktstabilitet under en graviditet med hänsyn till hälsan hos både foster och mor.

Det är viktigt att få stöd och uppskattning av sin partner under en graviditet.

En viktuppgång på sex till elva kilogram som sker när du får i dig den mängden energi och näring som du och ditt barn behöver är med andra ord en optimal viktuppgång och inget som du ska känna att du behöver må dåligt över. För att motverka dessa negativa känslor är det viktigt att klä dig i kläder som du känner dig attraktiv i, äta hälsosamt och fortsätta att röra på dig regelbundet så länge som det får dig att må bra.

Du berättar att du tidigare lyckats gå ner dina tidigare graviditetskilon och att du är aktiv, vilket är en jättebra förutsättning för att hålla dig i god form under graviditeten samt underlätta viktnedgången efter förlossningen. Jag tycker däremot inte att du ska räkna kalorier utan fortsätta äta regelbundet som du gör och följa livsmedelsverkets kostråd för gravida så gott som det går för att säkerställa ditt näringsintag.

Jag hoppas att du med detta har förstått att en viktuppgång går hand i hand med de essentiella förändringar i din kropp som krävs för att ditt ofödda barn ska kunna utvecklas och växa optimalt under graviditetsmånaderna. Den viktuppgången som är optimal för just dig är något som du måste diskutera tillsammans med din barnmorska.

Hoppas att du känner att du har fått ett bra svar på din fråga.

Lycka till!

Hej! Jag är en tjej på 17 år, jag väger 78 kilogram och är 162 centimeter lång, alltså har jag ett för högt BMI och jag är överviktig. Jag har druckit shakes i cirka en vecka nu, fem gånger om dagen, inte ätit någon fast föda, druckit tonvis med vatten och tränat mycket, nu funderar jag på att börja använda bantningspillret easyslim parallellt med shakes.
Kan detta på något sätt vara skadligt?

Hej!
Det är en mycket bra fråga du ställer! Det finns många med dig som undrar samma sak. Det här med bantning är ingen lätt sak och när man väl bestämt sig för att ta tag i sin övervikt vill man se snabba resultat. Men tyvärr är det så att alla bantningsmetoder, allt från shakes till piller till olika dieter, bara är tillfälliga lösningar. Visst, de ger ofta en snabb viktminskning, men ej bestående, och sedan när man återgår till att äta som man gjorde innan går de allra flesta upp alla sina kilon som man gått ner, och ofta ännu mer. Detta på grund av att man inte tagit tag i grundproblemet.

Att bara dricka shakes och ta piller kommer göra ditt energiintag mycket lågt och du kommer märka av det genom att du får mindre energi, tappar humöret, får svårt att koncentrera dig och inte kan tillgodogöra dig träningen på bästa sätt. Det bästa är att ställa sig frågan vad det var som ledde till övervikten från början? Det finns inga genvägar utan för att nå en bestående viktminskning handlar det om att ändra sina levnadsvanor.

Det bästa sättet är att sätta upp en realistisk målvikt som man vill nå och sedan nå dit långsamt. En hälsosam viktnedgång är ett halvt till ett kilogram i veckan, vilket betyder att man minskar sitt intag med 500-1000 kilokalorier per dag. Enkla och generella tips för att nå dit är att se över sina portionsstorlekar, fylla halva tallriken med grönsaker, bara ta en portion, ha vatten som måltidsdryck, begränsa intaget av godis, snacks, fika och dricka samt att välja magra mejeriprodukter. Välj gärna livsmedel med nyckelhålet, dessa innehåller mindre socker och fett men mer fiber. Familj och vänner är också mycket viktiga för att kunna nå sina mål, ta gärna hjälp av dem. Kanske kan ni tillsammans prova nya roliga recept eller träningsformer?

För att ta reda på lite mer om easyslim kollade jag hur det vetenskapliga underlaget ser ut för det här bantningspillret. Jag hittade inga studier där man testat pillret och kan därmed inte säga något om dess effekt på viktminskning. Istället kollade jag underlaget för varje ingrediens som easyslim innehåller och fann även då inget eller mycket tunt underlag.

Easyslim hävdar på deras hemsida att deras piller kommer att leda till en minskad aptit och en ökad ämnesomsättning. Vissa kryddor och örter kan höja ämnesomsättningen något men om detta gäller för just örten dragon som ingår i easyslim hittar jag inget om. På grund av det dåliga vetenskapliga underlaget skulle jag inte rekommendera att använda easyslim utan lägg då istället pengarna på träning och eller en konsultation med dietist.

Hoppas du fått svar på dina frågor!

Lycka till!

Dessa problem ska nu vara åtgärdade.

Om jag äter 1500 kilokalorier och sedan tränar bort 600, ska jag äta de förbrukade kalorierna igen då? Eller ska jag ligga på ett sådant stort underskott? Jag tränar bort cirka 600 kilokalorier tre gånger i veckan och går en 45-50 minuters promenad om dagen. Tacksam för svar, helt förvirrad.

Hej!

Kan mycket väl förstå att du är förvirrad. Det här med kalorier in och ut är inte alltid så lätt. Ska försöka reda ut problemet för dig och då är det bäst att börja förklara vad energibehov är för något.

Energibehovet för en person avgörs främst av längd, vikt och hur mycket man rör sig. Oberoende av en persons fysiska aktivitet har vi alla ett grundbehov av energi för att förse exempelvis kroppens organ med energi och att upprätthålla kroppstemperatur. Utöver detta grundbehöv kräver alla aktiviteter energi, allt från att sova och se på tv till att träna och gå promenader. Men såklart kostar olika aktiviteter olika mycket energi. Energibehovet anges oftast som ett genomsnitt för hela veckans aktiviteter och då får man fram hur mycket man ska äta per dag. För att vara i energibalans ska man äta lika mycket som man gör av med och man märker det genom att man håller vikten.

Du skriver att du tränar tre gånger i veckan och går promenader en gång om dagen, sedan vet jag inte så mycket mer om dig. Då blir det också svårt för mig att uppskatta ditt energibehov. Men om jag antar att du har ett ganska stillasittande jobb och att du är kvinna så skulle ditt energibehov i genomsnitt kunna vara ca 2200 kilokalorier per dag, inräknat din träning. Detta betyder att du i teorin skulle behöva cirka 2200 kilokalorier varje dag för att hålla din vikt men också för att få ut det bästa av din träning.

Jag antar nu att du vill gå ner i vikt då du har ett så restriktivt intag som 1500 kilokalorier per dag. Detta betyder att du har minskat ditt intag med 700 kilokalorier från ditt tänkta behov, vilket skulle leda till att du i teorin minskar med cirka  ett halvt till ett kilogram i veckan, vilket är en hälsosam viktminskningstakt. Så för att svara kort på din fråga så ska du inte äta de kalorierna du tränat bort eftersom de redan ingår i ditt energibehov. Vissa dagar äter man mindre än vad man gjort av med medan man andra dagar äter mer än vad man gjort av med, men under hela veckan jämnar det ofta ändå ut sig.

Äter du 1500 kilokalorier kommer du att gå ner i vikt men om viktminskning inte är vad du önskar ska du äta det som ditt energibehov kräver, det vill säga den mängd mat som gör att du står stilla i vikt.

Hoppas detta gjorde det lite enklare att förstå det här med kalorier in och ut!

Fick veta för cirka fem år sedan att jag har fruktosintolerans (tror att det heter fruktosmalabsortion). Jag tål inte fruktsocker och vanligt socker. Jag har därför uteslutit sådant ur min kost och äter också kolhydratfattig mat eftersom jag känner av det också. Jag har experimenterat mig fram under dessa år och vet någorlunda vad och hur mycket jag kan äta av olika saker, men det påverkar ju min vardag i allra högsta grad. GI är ju bra, men det funkar inte med mycket som man rekommenderar att äta. Jag undrar om det finns några tips på vad man kan äta istället för frukt och grönsaker, eller om ni har någon annan information när det gäller denna överkänslighet?

Hej,

Det är stor skillnad på fruktosintolerans och fruktosmalabsorption. Fruktosintolerans är ett ärftligt tillstånd som är mycket allvarligt och kan ge livshotande symtom vid konsumtion av fruktos. Det är också ett mycket ovanligt tillstånd.

Fruktosmalabsorption är ett vanligare och lindrigare tillstånd. Men helt klart tufft att hantera. Oavsett vilket av tillstånden du har rekommenderar jag att du söker kontakt med dietist för stöd och råd när det gäller din kosthållning.

Generella råd om frukt/grönsaker som brukar gå bra vid dessa tillstånd är: avocado, rabarber, broccoli, selleri, kronärtskocka, svamp, spenat, nypotatis, vinterpotatis, sparris, bönor, linser, vitkål, blomkål, färsk gurka, purjolök, jordärtskocka, olika salladssorter, pumpa, rädisa och kålrot.

Vid fruktosmalabsorption brukar också citrusfrukter och de flesta bär gå bra, samt mogen banan, kiwi och ananas.

Uppdaterat 2012-01-28: Tips för den som vill läsa mer kan vara nutritionist Anki Sundins blogginlägg om Fruktosmalabsorption.

Hej!
Min tvååriga dotter tål inte gluten.
Jag undrar om man efter att ha fått i sig gluten och fått en kraftig reaktion är mer känslig för infektioner?

Hej,

Vid celiaki (glutenintolerans) skadas tarmen vid intag av gluten. Eftersom tarmen är kroppens största immunologiska organ har det stor betydelse för vårt immunförsvar. Det är alltså inte omöjligt att infektionskänsligheten kan öka då tarmen är skadad. Ett enstaka misstag i den glutenfria kosten orsakar dock troligtvis inte någon jättestor skada i tarmen, och tarmen läker oftast snabbt igen. Om din dotter ofta får i sig gluten av misstag, eller om du upplever att hon är onormalt infektionskänslig, kan det vara en god idé att diskutera problemet med hennes läkare och/eller dietist.

Jag har en fråga angående nötter. De senaste fem åren har jag utvecklat pollenallergi. Så har det blivit massa olika korsreaktioner eftersom jag inte längre kan äta kärnfrukter som äpple, päron och även stenfrukter. Jag tål heller inte längre hasselnötter. Därför undrar jag om man kan äta nötterna om man kokar dom? Eftersom jag kan äta äpplen och andra frukter när de är tillagade eller torkade.

Hej,

Många som reagerar på hasselnötter till följd av korsreaktion på grund av björkpollenallergi tål upphettade hasselnötter även om råa hasselnötter ger lindriga besvär som till exempel klåda i munnen. Vanligtvis går ofta kakor med hasselnötter bra eftersom de blivit upphettade i ugn. Huruvida kokning eller förvällning fungerar vet jag faktiskt inte, det är nog inget vanligt tillvägagångssätt. När det gäller frukter sitter ofta proteinet man reagerar på mest koncentrerat i och precis under skalet, men proteinet i hasselnöten finns mer jämnt fördelat i hela nöten. Så jag tror att hasselnöten behöver bli upphettad helt igenom om du förstår vad jag menar.

Vid ren hasselnötsallergi, som inte är en korsreaktion på grund av björkpollenallergi, är det inte lika vanligt att man tål upphettade hasselnötter.

Oavsett, så bör man inte prova detta på egen hand om man får allvarliga symtom av hasselnöt, till exempel astma. Då bör man diskutera saken med sin läkare eller dietist först. Känner man sig osäker på om de symtom man får räknas som lindriga eller allvarliga kan det också vara idé att diskutera detta med sin läkare eller dietist. Tyvärr är det vanligt att man undviker olika födoämnen i onödan på grund av rädsla och ovisshet.

Hej
Jag fick i december 2011 veta att jag har en hormonell bröstcancer. Jag skall nu äta tamoxifen i fem år. Jag äter mungbönor, frukt och grönt i massor. Har hört att mycket av kosten från växtriket innehåller fytoöstrogener, vilket ju i så fall skulle motverka tamoxifen. Kan jag fortsätta att äta mungbönor, nässelpulver och allt annat “nyttigt” jag äter. Har även börjat äta ph-kalk.

Med de bästa hälsningar och med förhoppning om återhörande
Marianne

Hej Marianne,

Rådgör alltid först med din läkare innan du gör stora ändringar i din kost vid en cancerdiagnos.

jag beklagar diagnosen. Jag ska försöka att besvara din fråga så gott som jag kan.

I ett tidigare inlägg om just tamoxifen skrev jag om hur högre halter av fytoöstrogen i form av isoflavonoider potentiellt skulle kunna vara negativt för patienter som tar tamoxifen. Detta gäller främst isoflavonoiden geinstein som det finns rikligt av i soja.

Farhågan om just geinstein och isoflavonoider är baserad på cellstudier (in vitro) där man såg en försämrad effekt av tamoxifenbehandlingen. Dessa studier och deras resultat är den bakomliggande grunden till att kvinnor ibland avråds från att konsumera livsmedel som är rika på just sojaproteinisolat (och på geinstein) under sin cancerbehandling. Det kan dock kan påpekas att de få djurstudier som finns gjorda på tamoxifen och soja faktiskt pekat åt motsatt håll där isoflavonoiden istället hade en positiv verkan på behandlingen med tamoxifen.

Förmaningen om soja gäller alltså främst intaget av industriellt framställda sojaprodukter (bars och rent proteinpulver) och inte traditionella sojaprodukter som tofu eller miso. Dessa borde inte kunna motverka tamoxifen då man får i sig betydligt lägre halter av isoflavonoider från dessa livsmedel. Det är heller inte farligt med ett intag av andra baljväxter som exempelvis mungbönor, frukt eller grönsaker. Jag har däremot ingen kunskap om huruvida nässelpulver kan påverka effekten av tamoxifen eller inte, utan detta måste du rådgöra med din läkare om. Personligen vill jag nog tro att du kan få i dig allt du behöver via en vanlig kost utan att behöva ta tillskott i form av exempelvis nässelpulver.

Så länge som din läkare inte har några invändningar mot din kost eller dina kosttillskott ser jag ingen anledning till varför du inte skulle kunna fortsätta att äta som du gör.

Jag önskar dig lycka till med kosten och behandlingen.

Hej!
Jag har varit överviktig sedan jag var liten men har under det senaste två åren gått ner i vikt genom att räkna kalorier och motionera samt att jag har bytt ut alla mjölprodukter mot bönor och linser. Jag försöker nu hålla min vikt. Jag har räknat kalorier för att se hur mycket min kropp behöver men jag har märkt att jag kan äta mycket utan att gå upp i vikt, till exempel en vecka fick jag ett sötsug och åt cirka 2800 kilokalorier per dag men gick inte upp ett kilo och den senaste veckan har jag försökt att inte äta godis och så åkte jag bort över en helg och åt då 2000 kilokalorier per dag men jag har gått ner 0,7 kilo på 4 dagar. Min diet de senaste dagarna har bestått av mycket bröd och pasta. Jag undrar om jag har utvecklat glutenintolerans när jag inte har ätit mycket gluten på två år eller om man kan vara överviktig och ha glutenintolerans. För jag märkte att jag inte ville småäta lika mycket som jag gjorde förr när jag åt den glutenfria kosten under två år.

Hej,

Nej, det är inte troligt att du utvecklat glutenintolerans av att inte äta så mycket gluten under två års tid. Det är en mängd olika faktorer som kan leda till att man utvecklar glutenintolerans, men att äta mindre mängd gluten under en tid hör inte till dem.

Ja, man kan vara överviktig och ha en odiagnosticerad glutenintolerans.

Om du av någon anledning oroar dig för att du skulle kunna ha glutenintolerans så tycker jag att du skall söka läkare för att få det utrett. För att proverna skall bli korrekta är det viktigt att du äter gluten veckorna före provtagning. Om du äter glutenfritt så går det inte att påvisa med testerna om du har glutenintolerans eller inte.

Eftersom energiförbrukning och energiintag kan vara svåra att beräkna/uppskatta är det svårt för mig att utifrån så lite information bedöma huruvida du kan äta mycket eller lite, eller om din oro är befogad. Kanske skulle det hjälpa dig att träffa en dietist som kan se över din situation mer ingående och vägleda dig vidare?

Äter inte kött och är nu gravid och orolig att jag inte får i mig tillräckligt med proteiner. Hur mycket ost ska man äta på en dag för att få i sig tillräckligt?

Mvh Ninni

Hej Ninni,

grattis till graviditeten! Du säger inte hur din kost ser ut i övrigt, men det finns proteiner i andra livsmedel än bara kött och ost. Om du äter fisk eller skaldjur så är dessa exempel på proteinrika livsmedel.

Exempel på goda källor till protein och som inte är köttbaserade är:

- Sojaprotein (tofu/sojabönor/sojayoghurt/sojadryck)
- Quorn (färs, bitar, filéer)
- Bönor (alla sorter)
- Mejeriprodukter (alla)
- Quinoa
- Ägg
- Keso
- Kesella

Det finns protein i princip alla livsmedel men i olika mängd och exemplen ovanför är extra rika på protein och bra alternativ till kött.

Det är lätt att få i sig nog protein om man äter varierat och lagom.

Du behöver inte vara orolig för att få i dig för lite protein så länge som du inte har ett väldigt restriktivt intag av mat. Det är varken nyttigt eller nödvändigt att tillgodose hela sitt proteinbehov med hjälp av ost. Exempel på hur du skulle kunna tillgodose ditt proteinbehov om du vägde exempelvis 60 kilogram (pre-gravid vikt) är:

Frukost: Två deciliter vitamin D-berikad lättmjölk med en deciliter musli och två knäckebröd med bregott och två skivor ost (17% fetthalt)
Mellanmål:  En smoothie gjord på två deciliter lättmjölk, en deciliter frusna bär och en halv banan
Lunch: Köttfärssås gjord på hundra gram quornfärs stekt i rapsolja med fullkornspasta, grönsaker och ett glas apelsinjuice
Middag:  Två stycken tortilla wraps med bönröra, sallad och grönsaker

Ovan är inte förslag på en optimal dagsmeny vid graviditet utan endast ett exempel för att illustrera hur enkelt man kan få i sig tillräckligt med protein trots att man utesluter kött ur kosten. Exemplet ovan innehåller nämligen alltför lite energi, samt lite för lite av några vitaminer (framför allt vitamin D och folat) och mineralämnen (järn, selen). Äter man större portioner eller lägger in lite fler näringsrika mellanmål är detta troligtvis inte längre något problem.

Jag hoppas att jag med detta svar har stillat din oro och hjälpt dig att se hur lätt du kan tillgodose ditt proteinbehov utan att behöva äta stora mängder ost.

Hej! Funderar på att söka till dietistutbildningen. Har funderingar kring hur man ska förhålla sig till vetenskapliga studier; dietisten ska ju utgå från dessa för att ge bästa möjliga hjälp. Det diskuteras en del om huruvida det är vetenskapligt belagt att mättat fett är dåligt för hälsan eller inte och om man (de flesta människor iaf. ) mår bättre av att dra ner på kolhydrater… Om man (som jag liksom div. läkare) själv utifrån de studier som finns på området anser att det är bättre med en lågkolhydratdiet får man då förespråka det som dietist även om Livsmedelsverket inte anser detta vara rätt? Alltså, måste man gå “benhårt” på livsmedelsverket, eller får man lov att lägga till sin egen åsikt (som det nu finns grund till enligt flera vetenskapliga studier)?
Hoppas på svar! Tack på förhand//Therese

Hej Therese, trevligt att du är intresserad av nutrition och funderar på att bli dietist! Svaret nedan är från mig som individuell dietist, du kan troligtvis få ett utförligare svar från Socialstyrelsen eller Dietisternas Riksförbund.

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid olika sjukdomstillstånd samt generella kostråd till friska för att bland annat minska risk för utveckling av sjukdom ges ut av flera vetenskapliga råd och myndigheter. Ett exempel är som du skriver Livsmedelsverkets kostråd till den friska befolkningen.

Det kan ibland vara svårt att värdera vad som är riktig behandling. Vetenskapligt baserad kunskap utgår ifrån:

1. Mekanistiska studier (cell- och djurförsök). Styrkan med dessa är att man kan skaffa sig biologisk förståelse, svagheter är att det kan vara svårt att överföra något konkret från dessa studier till människor i en klinisk vardag.
2. Befolkningsstudier. Styrkan med dessa är att man kan se på samband över lång tid, nackdelen är att det är svårt att isolera en eller ett par faktorer från allt annat som kan särskilja en viss befolkning.
3. Behandlingsstudier (kliniska interventionsstudier). Styrkan med dessa är att man har god kontroll över effekt och orsak, nackdelen är att det är svårt (för att inte säga omöjligt) att genomföra dessa över en tillräckligt lång tid för att komma till konkreta slutsatser. Det går till exempel inte, av bland annat etiska och ekonomiska skäl, att göra en RCT-studie över en livstid och se vilken grupp som får bäst utkomst (RCT = randomized controlled trial, randomiserad, kontrollerad studie).

När man sammanställer vetenskapligt underlag och skapar riktlinjer utgår man i regel från dessa olika typer av studierapporter. Det som skrivs i massmedia är istället ofta resultat av enstaka studier, som i bästa fall har tolkats korrekt av journalisten, i värsta fall har journalisten inte förstått studien och istället misstolkat resultaten. När man granskar den tillgängliga litteratur som finns bör man göra detta systematiskt, det vill säga inkludera alla studier som finns som uppfyller förutbestämda kriterier på design och genomförande. Om massmedia (och hälsobloggare) rapporterade mer från systematiska översiktsartiklar hade budskapet till gemene man blivit klarare.

Bilden visar presentation av de nya norska kostråden. Foto: Helsedirektoratet (norsk myndighet) .

Det krävs kunskap inom statististik och vetenskapliga metoder samt en stor mängd arbete för att granska all tillgänglig litteratur inom ett givet område och komma till en hållbar slutsats. En sökning på Pubmed på generella nutritionsrelaterade artiklar ger till exempel cirka två miljoner svar (sökning på: diet* OR food* OR nutrition OR nutrient* OR mineral* OR vitamin* OR lipid* OR fat* OR carbohydrate* OR antioxidant*). En systematisk översikt som gavs ut år 2011 år är de Norska kostråden för att främja folkhälsan och minska risk för kroniska sjukdomar, denna tog cirka fyra år att skriva vilket säger något om tidsåtgången vid systematisk granskning av litteratur.

Det kan för den enskilde vara svårt att finna kapacitet till att på ett objektivt sätt granska samtliga studier inom ett givet ämne och komma fram till en hållbar slutsats. Vid avsaknad av objektivitet kan också den stora mängd litteratur som finns göra att man kan plocka och välja artiklar som passar de egna teserna. Väljer man studier subjektivt/osystematiskt utan kvalitetsgranskning kan man alltså finna artiklar som stödjer i stort sett vilken hypotes som helst.

Måste man gå “benhårt” på livsmedelsverket, eller får man lov att lägga till sin egen åsikt (som det nu finns grund till enl. flera vetenskapliga studier)?

Som dietist arbetar man individ- och sjukdomsanpassat, där patientens tillstånd och individuella behov är avgörande för den behandling som ges. För många sjukdomar och tillstånd finns det rekommendationer och riktlinjer som beskriver det som, med stöd i tillgänglig forskning, anses vara bäst behandling. Det är närmast att betrakta som krav för legitimerad sjukvårdspersonal att följa de senaste riktlinjerna för att säkerställa bästa möjliga vård. Livsmedelsverkets råd är dock som sagt riktat till den friska befolkningen och är därför vid flera etablerade sjukdomstillstånd inte aktuella.

Om man (som jag liksom div. läkare) själv utifrån de studier som finns på området anser att det är bättre med en lågkolhydratdiet får man då förespråka det som dietist även om Livsmedelsverket inte anser detta vara rätt?

Om man som dietist avviker från riktlinjer för behandling vid allvarliga sjukdomstillstånd finns risk för skada hos patienten. Illustration av Mikael Schneider.

I skrivande stund finns det, enligt uppgift från Socialstyrelsen, ingen dietist som någonsin blivit av med sin legitimation. Som legitimerad yrkesutövare har man ett ansvar för att den behandling som ges inte skadar patienten och legitimationen är en sorts garanti för att den behandling som ges är riktig (läs gärna mer om detta på Socialstyrelsens hemsida om legitimerade yrkesgrupper). Det innebär i korta drag att man får behålla legitimationen så länge den behandling som ges kan anses vara enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, att den inte skadar patienten.

Det är fortfarande mycket vi idag inte vet om nutrition och metabolism, tror man att nuvarande behandling kan förbättras är det en ypperlig idé att forska på detta. Forskning kan innefatta både sammanställning av tillgängliga studieresultat och genomföring av nya studier.  Är du forskningsintresserad kan nutritionistutbildningen, som är mer forskningsinriktad än dietistutbildningen, vara ett bättre alternativ. Som nutritionist jobbar man generellt inte kliniskt med patienter inom sjukvården och man har därmed på gott och ont inte heller rätt till legitimation.

Hej
Jag skulle vilja veta om det finns något chokladgodis som man kan äta om man inte tål laktos ?

Och så skulle jag gärna vilja veta vad man ska tänka på då man köper godis om man är glutenintolerant och laktos? Som det är nu äter jag inget godis alls, vilket är nyttigt men det skadar aldrig att veta lite mera : )

Hej,

Många som är laktosintoleranta kan äta mörk choklad. Läs på ingrediensförteckningen för att se så den inte innehåller mjölkpulver. När det gäller choklad som innehåller mjölk blir det en mängdfråga, det vill säga det beror på hur känslig du är för laktos, hur mycket av sådan choklad som du kan äta.

När det gäller godis utan gluten och mjölk finns det en hel del att välja på. Men för att hitta sorterna måste man läsa ingrediensförteckningarna, och det kan kännas lite krångligt i början. Men som gluten- och laktosintolerant är detta att läsa och tyda ingrediensförteckningar A och O , det vill säga något som man måste lära sig, och sen alltid måste göra. Med tiden blir man både bra och snabb på att göra det, och det känns inte längre som ett problem.

Några godissorter som är utan gluten och mjölk enligt aktuell  information på respektive hemsida är till exempel Ahlgrens Bilar (Orginal, Däck, Sursockrade, Saltlakrits) och flera sorters godis från Malaco (till exempel Zoo, Pim Pim, Fruxo, Kick, Brio frukt, Fox och Djungelvrål). Men kom ihåg att innehåll kan förändras så det är viktigt att alltid kontrollera ingrediensförteckningen.

Hur går jag tillväga om jag vill testa om jag är överkänslig/allergisk mot diverse mat?
/Mattias

Hej Mattias,

Om du har symtom som du tror beror på att det är något i maten som du inte tål så skall du vända dig till din vårdcentral. Enklare tester kan de göra där. Vid omfattande besvär brukar de remittera patienten till en allergimottagning.

Vanligen frågar läkaren om vilka symtom du har, när du får dessa symtom, och om du själv har någon misstanke om något speciellt födoämne. Sedan kanske läkaren ställer en mängd andra frågor för att göra en bättre kartläggning, till exempel om ärftlighet för allergiska sjukdomar och andra sjukdomar, samt undersöker dig och tar lite prover.

Det finns egentligen inga symtom som är specifika för matallergi, utan kan bero på andra tillstånd eller sjukdomar också. Det finns ingen enkel testning som säkert säger om du har en matallergi eller inte, utan det är ofta en ganska långdragen utredning om man inte har en väldigt enkel och tydlig symtombild, som till exempel att man har fått en allergichock vid intag av nötter. Man kan inte testa för “allt” bara för att se om man har en allergi eller inte, eftersom allergiprover kan vara både falskt negativa och falskt positiva, och dessutom är dyra. För att kunna ställa en korrekt matallergidiagnos måste man både ha symtom av ett specifikt födoämne, bli symtomfri då födoämnet tas bort ur kosten, samt få symtom igen när födoämnet återintroduceras. I tillägg skall man helst ha specifika allergiantikroppar i blodet och/eller huden för det aktuella födoämnet också.

Men går man omkring med en odiagnosticerad matallergi eller annan födoämnesöverkänslighet så medför detta ofta en oerhört sänkt livskvalitet för den drabbade, och ökade kostnader både för individen och samhället. Så misstänker man att man kan ha en matallergi bör man absolut söka hjälp för detta, och första steget är att kontakta vårdcentralen.

Lycka till!

Det ursprungliga upplägget på försöket kan läsas på Clinicaltrials.gov,  abstract (sammanfattning) av artikeln ligger fritt tillgänglig på AJCNs hemsida. I studien jämfördes fyra randomiserade grupper av överviktiga (BMI 26-40) men i övrigt friska försökspersoner som bads öka sitt intag med en liter per dag av antingen mellanmjölk, sockerfri Coca Cola sötad med aspartam, Coca Cola sötad med socker (10.6 gram/dl) och mineralvatten. Sextio personer inkluderades i studien varav 47 slutförde interventionen.

En liter Coca Cola motsvarar cirka 35 sockerbitar.

Coca Cola gruppen, som alltså ökade sitt intag av socker med drygt 100 gram per dag, fick en signifikant ökning av fett i lever, visceralt och i skelettmuskulatur jämfört med övriga grupper. De visade också en ökning i triglyceridvärden och totalkolesterol.

Samma utveckling sågs varken hos de som drack mjölk, vatten eller sockerfri läsk.

I rapporten framgår att inga signifikanta förändringar i totalt energiintag eller fördelning av makronutrienter under försöket kunde identifieras mellan någon av grupperna, bortsett från den extra mängd energi dryckerna gav. Det diskuteras dock inte vad kosten innehöll i övrigt och därmed inte om det skulle kunna finnas skillnader mellan grupperna.

Länk till originalartikeln (kräver tillgång till AJCN): Sucrose-sweetened beverages increase fat storage in the liver, muscle, and visceral fat depot: a 6-mo randomized intervention study.

Min treåriga pojke har fått diagnosen mjölk- och veteallergi genom blodprov, något jag tycker är väldigt konstigt eftersom symptom såsom magont, diarre, och viktnedgång har han aldrig haft! Vi fick blodproven tagna i samband med att han sväller upp i ansikte och får utslag på kroppen under sensommaren och hösten. Det jag undrar över är om dom symptomen kan komma av att han har mjölk- och vete allergi? Vi har också fått veta att han har björkpollenallergi och allergi mot hasselnöt.

Tacksam för svar!

Hej,

Ja, ansiktssvullnad och utslag på kroppen kan förekomma vid allergi mot mjölk och vete. Men den viktiga frågan att ställa sig här är om din son blir symtomfri på mjölk- och vetefri kost, och om symtomen återkommer om han får i sig mjölk och/eller vete?

Blodprover för allergiantikroppar mot olika ämnen är inte 100 procent säkra. De kan vara såväl falskt positiva som falskt negativa. Oavsett allergitesternas svar är det viktiga för en korrekt diagnos att man får symtom av det aktuella ämnet, och att man blir symtomfri då ämnet undviks. Vid återintroduktion av de ämnen som tagits bort ur kosten skall symtomen komma tillbaka.

Om din son endast får ansiktssvullnad och utslag på kroppen under sensommaren och hösten är det inte troligt att det är mjölk och vete som ger besvären, eftersom han högst troligen äter lika mycket mjölk och vete året runt.

Om du misstror diagnosen så ta upp detta med din sons läkare och förklara varför du är tveksam till om det stämmer. Kanske kan du be läkaren testa din son för andra pollenallergier, till exempel gråbo som blommar och ger besvär på sensommaren.

Lycka till!

Fick för två år sedan reda på att jag är laktosintolerant (sedan födseln). Har alltid haft ont i magen men det har ökat de senaste åren. Äter laktosfri kost, tar dagligen Prolaktas men har ändå ont i magen. Har slopat även mjölkproteinet sedan tio dagar. Blev bättre efter sex dagar men smärtorna kom tillbaka igår i samband med måltid bestående av ugnsbakad lax, varm bladspenat med Oatly iMat, cocktailtomater och mathavre. Smärtan är fortfarande kvar. Det är jobbigt att alltid ha ont i magen, vara uppblåst och svullen om både magen och i hela kroppen, försöker äta sunt med mycket fibrer, färska grönsaker o frukt varje dag, minimerar brödet, pastan, riset och potatisen. Motionerar dagligen. Vad ska jag göra?

Mvh

Hej,

Det kan finnas många olika orsaker till dina magsmärtor. Det är inte omöjligt att det beror på något du äter, men det behöver inte vara det. Min rekommendation är att du vänder dig till din vårdcentral för att utreda dina magsmärtor.

Hej!

Jag undrar hur man bäst testar mot allergi/överkänslighet mot gluten, laktos, och ägg. Ska man testa själv hemma på något sätt eller ska man kontakta vårdcentral/dietist, eller hur ska man göra?

Mvh

Hej,

Bilden visar biopsiresultat från tunntarm vid celiaki.

För det mesta är det bäst att vända sig till sin vårdcentral om man misstänker att man inte tål något basfödoämne i maten såsom spannmål, mjölk eller ägg. Dessa är viktiga källor till energi och näringsämnen, och det finns risk att kosten blir bristfällig om de utesluts ur kosten under längre tid. Risken med att experimentera hemma är att man felaktigt kan komma fram till att man är överkänslig mot vissa födoämnen som man sedan utesluter helt i onödan. När det gäller barn bör misstänkt födoämnesöverkänslighet alltid utredas av läkare.

När det gäller gluten är det extra viktigt att inte experimentera med kosten på egen hand, eftersom det inte går att ställa diagnosen celiaki (glutenintolerans) om man redan börjat äta glutenfritt. För att testa för celiaki tas i första hand ett blodprov. Utifrån svaret på blodprovet, symtom och ärftlighet bedöms sedan om man skall gå vidare med en tunntarmsbiopsi. Eftersom celiaki är livslångt är det viktigt att få korrekt diagnos.

Laktosintolerans innebär att man får symtom av mjölksocker till följd av svårigheter med att bryta ned detta ämne i tarmen. Det finns olika sätt att testa detta. Ofta testas det idag med blodprov, men på vissa ställen använder de sig fortfarande av så kallad laktosbelastning. Det innebär att man får dricka en laktoslösning och så kontrollerar man blodsockernivån med ett bestämt intervall under de följande timmarna. Ibland nöjer man sig med att se om patienten blir bättre i sina symtom genom att undvika att dricka mjölk under ett par veckor. Om vanliga mjölkprodukter ersätts med laktosfria alternativ så bibehålls kostens näringsinnehåll. Om man börjar undvika mjölkprodukter utan att ersätta dem med likvärdiga alternativ finns risk för att kosten blir bristfällig när det gäller energi och/eller vissa näringsämnen. Känsligheten för laktos varierar från individ till individ, och kan ibland även variera under livets gång.

Allergi mot ägg utreds vanligen genom pricktest på huden och/eller blodprov. Äggallergi kan vara lindrig, men den kan också vara mycket allvarlig. Den behöver dock inte vara livslång. Många utvecklar tolerans.

Om du är vuxen, har relativt lindriga symtom som du tror kan bero på laktos eller ägg, och är frisk i övrigt, så kan du möjligen testa lite hemma innan du söker läkare. Prova då att undvika laktos och ägg i en vecka för att se om symtomen försvinner. Tänk på att läsa alla ingrediensförteckningar eftersom laktos och ägg kan finnas i många produkter. Om du blir bra från dina symtom så testar du sedan att dricka ett glas mjölk. Om det går bra så öka mängden laktos i din mat successivt under några dagar tills du äter som vanligt igen. Laktosintolerans är ofta en mängdfråga. För att prova in ägg så ät helt enkelt ett ägg när du är symtomfri, och notera om du reagerar.

Observera att man inte bör testa hemma på detta sättet om man misstänker att symtomen kan bli allvarliga.

Nej, man har inte sett någon korsreaktion mellan björkpollen och avokado. Däremot kan enstaka personer med latexallergi korsreagera mot avokado.

Att det finns visat korsreaktioner mellan till exempel björkpollen och vissa frukter betyder inte att alla med björkpollenallergi verkligen får symtom av dessa. Det är högst individuellt. Många personer med björkpollenallergi korsreagerar inte mot något födoämne alls. Graden av korsreaktion kan också variera under livets gång.

Jag undrar om man använder vanlig mjölk i matlagning och låter maten koka en stund, försvinner laktosen då?

Mvh Pia

Hej Pia,

Nej, laktos förstörs inte om du kokar mjölken först. Men många som är laktosintoleranta tål lite mjölk i matlagningen även om de inte klarar att dricka ett helt glas mjölk utan att få symtom. Känsligheten för laktos är individuell så man får prova sig fram för att se vilka mängder man tål. I matlagningen späds ju mjölken ut med en massa andra ingredienser, och hur mycket mjölk det blir i matportionen varierar från maträtt till maträtt. Men det kan också finnas laktos tillsatt i olika halvfabrikat som man kanske använder i matlagningen så det är viktigt att läsa ingrediensförteckningen på allt man använder så att man får en uppfattning om det. Till exempel är det lätt att missa att vissa redningar innehåller laktos.

Hejsan,

Vet inte om du kan svara på det här, men jag har sedan någon månad tillbaka fått röda, kliande utslag på läpparna i samband med att jag ätit/druckit något med citrus. Kan detta vara en allergisk reaktion?

Hej,

Citrusfrukter innehåller starka irritanter och kan orsaka många olika symtom

Det är ovanligt med allergi mot citrus, men det förekommer. Vanligare är att man får röda kliande utslag runt munnen av citrus på grund av ämnen i citrusfrukterna som kan verka irriterande på huden. Oavsett orsaken så är det bara genom att undvika citrus som du slipper utslagen och klådan. Besvär av citrus kan försvinna av sig själv efter en tid, så det här behöver inte betyda att du aldrig kan äta citrus igen.  Möjligen kan du ha viss lindring av receptfria antihistaminer som du kan köpa på till exempel apotek.

Om det är viktigt för dig att veta om det är en allergi eller inte så kan du söka läkare. Det är dock inte säkert att läkaren vill ta dyra prover för att klarlägga detta eftersom symtomen är lindriga och enkla att undvika. Går du till en privat läkare kan du nog få ta proverna eftersom du då betalar för dem själv. Tilläggas bör att dessa allergiprover inte är 100 procent säkra.

Läs mer: Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården

– Vi saknar fortfarande ett tillräckligt vetenskapligt underlag för effekterna av en extrem lågkolhydratkost, säger Christian Berne, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt en av Socialstyrelsens experter.

Hejsan,

Undrar bara om rice krispies är glutenfritt?

Hej,

När det gäller flingor från Kelloggs så är tyvärr inga av dem lämpliga vid glutenintolerans enligt aktuell information på deras hemsida.

Hej!

Jag är en 54-årig kvinna som passerat klimakteriet (menopaus 2007). Eftersom jag är överkänslig mot biogena aminer och därför mycket sällan äter fisk numera och dessutom har slutat dricka mjölk eftersom jag upplever att jag mår dåligt av det,  undrar jag hur mycket kalcium- och D-vitamintillskott jag kan ta utan risk. Jag äter idag cirka sex skivor ost per dag och använder cirka en deciliter mjölk i te, äter broccoli flera gånger i veckan. Kan/bör jag ta ett kalcium/D-vitamintillskott som innehåller 500 miligram kalcium och 5 mikrogram D3 och dessutom TillVal Vitamin D under vinterhalvåret  (innehåller 10 µg D-vitamin)? Läser på många håll att den rekommenderade dosen D-vitamin idag snarare är 20 mikrogram under vinterhalvåret än 7,5.

Vänliga hälsningar

Anna

Hej Anna!

Om vi börjar med ditt nuvarande intag av kalcium i kosten så får du i dig mellan 668-974 milligram kalcium per dag beroende på hur mycket respektive ostskiva väger samt på vilken typ av ost du använder dig av. Ju magrare ost, desto mer kalcium per skiva innehåller den. Beräkningen inkluderar dessutom en portion med broccoli (lite mer än en deciliter) som ger cirka 41 milligram kalcium.

Enligt de svenska näringsrekommendationerna behöver en kvinna som passerat klimakteriet i genomsnitt 800 milligram kalcium per dag (supplementering med 500-1000 mg kalcium per dag kan möjligen försena åldersrelaterad minskning av benmassan enligt Livsmedelsverket). Du får i dig mer än denna mängden kalcium om du äter sex skivor (à 15 gram) 17%-ig ost och dricker en deciliter mjölk dagligen. Om du vill veta hur mycket kalcium som din kost innehåller kan du använda dig av livsmedelsverkets ”Matvanekollen” där du kan registrera din kost för att ta reda på dess näringsinnehåll. Detta är ett ypperlig sätt att få en god överblick över ditt kostintag om inte annat.

Mjölk är inte den enda källan till kalcium i kosten.

Eftersom du sällan äter fisk går du miste om den i princip största källan till vitamin D i den svenska kosten. Baserat på ditt intag av ost och mjölk får du i dig cirka ett mikrogram dagligen av vitamin D, vilket är för lite. Du riskerar med andra ord att få i dig för lite vitamin D och du behöver troligtvis ett dagligt D-vitamintillskott nu under vinterhalvåret. Under sommarhalvåret räcker det däremot gott och väl med det vitamin D som bildas tack vare solens strålar, förutsatt att du vistas ute minst 2-3 gånger i veckan.

Det du har läst om rekommendationer för ett högre dagligt intag av vitamin D handlar nog om att USA relativt nyligen ändrat sin dagsrekommendation för vitamin D hos befolkningen till 15 mikrogram per dag, det vill säga dubbelt så mycket som den svenska rekommendationen. Denna rekommendation har sin grund i att man i USA utgår ifrån att all vitamin D ska komma från maten och att bidraget från solexponering är minimal. I Sverige har vi ännu inte ändrat på de nuvarande rekommendationerna, men underlaget granskas för närvarande och det kan hända att rekommendationerna kan komma att justeras även i Sverige under det kommande året.

Om ditt kalciumintag ligger över livsmedelsverkets rekommenderade dagsintag på 800 milligram per dag behöver du troligtvis inte ett kalciumtillskott. Med hänsyn till benhälsan är det av större vikt att du har en nyttig och varierad kost och utövar fysisk aktivitet, gärna styrketräning, regelbundet än tar ett kalciumtillskott. Det räcker alltså egentligen enbart med ett dagligt tillskott av vitamin D för dig, exempelvis TillVal Vitamin D som ger 10 mikogram vitamin D. Detta tillskott tillför en mängd av vitaminet som är långt under de nivåer som kan ge upphov till toxisk effekt.

Hoppas att du blev något klokare av mitt svar.

Hej! Jag är en tjej som är nästan helvegetarian. Jag äter fisk och skaldjur. Jag undrar om man behöver ta linfröolja som tillskott eller räcker det med den omega-3 som finns i fisk?

Hej!

Fiskpålägg på smörgåsen är ett bra och enkelt sätt att få i sig nyttigt omega-3 fett på.

Det räcker fint med endast fisk och skaldjur som din källa till omega-3 i kosten om du regelbundet äter dessa livsmedel i veckan. Du behöver då heller inte komplettera kosten med linfröolja. Att använda dig av rapsolja i matlagningen vid sidan av, är ett plus.

I den vegetabiliska kosten får man i sig omega-3-fetter från exempelvis linfröolja, men även andra livsmedel som rapsolja eller valnötter. Det krävs ytterst små mängder av dessa livsmedel (exempelvis cirka en matsked rapsolja) för att tillgodose basbehovet av omega-3 med undantag för just DHA, som endast återfinns i stor mängd i algbaserade tillskott. Kroppen kan förvisso omvandla de kortare omega-3-fettsyrorna i linfröolja/rapsolja till DHA (lång fettsyra), men processen i sig är väldigt ineffektiv.

Fet fisk som till exempel lax, sill och makrill, innehåller extra mycket av omega-3-fettet DHA. Enligt Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer räcker det att äta två till tre portioner fisk (fet och mager) eller skaldjur i veckan för att tillgodose basalbehovet av omega-3-fetter. Veckans behov av omega-3-fettsyran DHA kan dock tillgodoses enbart med hjälp av en portion lax där en portion motsvarar mellan 100 till 150 gram fisk. Vit fisk innehåller också DHA, men i mindre mängder eftersom vit fisk innehåller mindre fett. Det krävs upp till sex och en halv gånger så mycket sej (vit fisk) som det krävs lax för att få i sig samma mängd DHA. Det är med andra ord en god idé att variera fiskintaget genom att äta både fet och mager fisk.

Hej!

Jag skulle vilja få lite hjälp med att förstå det här med kalorier. Hoppas att ni kan hjälpa mig.

Det sägs att man måste förbruka mer kalorier än vad man får in. Vi säger att min kropp behöver 2000 kilokalorier per dag. Menar man då att jag måste förbruka mer än 2000 kilokalorier genom motion per dag eller?

Hur många kalorier ungefär ska man minska med för att gå ner ett kilogram i veckan?

Med vänlig hälsning, Nanna

Hej Nanna!

Det stämmer att viktminskning sker genom att förbruka mer energi än vad man stoppar i sig. Kroppen behöver dock energi till mycket annat än bara fysisk aktivitet varför det inte endast handlar om att motionera bort energin. Även en sängliggande person behöver energi, detta grundbehov av energi brukar kallas basal ämnesomsättning och ett ungefärligt värde i kilokalorier (kcal) kan beräknas med hjälp av en formel baserad på individens kön, ålder, längd och vikt. Nedan är ett exempel på en sådan formel, Harris-Benedict ekvation, som passar till normalviktiga personer.

För kvinnor lyder formeln:

655 + (9,6 x vikten i kg) + (1,8 x längden i cm) – (4,7 x åldern i år)

Motsvarande formel för män är:

66 + (13,7 x vikten i kg) + (5 x längden i cm) – (6,8 x åldern i år)

Resultatet visar alltså på hur många kilokalorier som kroppen behöver för att bland annat organen, cirkulationen, svettningen, andningen och andra livsviktiga funktioner ska fungera. Som kan utläsas ur formeln behöver kroppen mer energi ju mer individen väger och ju längre denna är, precis som att ju äldre man blir desto mindre energi behövs.

Utöver detta kräver allt som kroppen gör extra energi: allt från små saker som att äta, sitta upp och läsa, till större energikrävande prestationer som att träna. Detta kostar olika mycket energi för olika individer, vilket beror på samma faktorer som den basala ämnesomsättningen samt intensiteten av aktiviteten.

Att i exakta energiangivelser rekommendera ett värde på hur många kalorier man ska minska med för att gå ner ett kilo i veckan är därför svårt. Människokroppen är komplex och viktminskning är beroende av många faktorer. Vid ändrad diet kan en viktförändring bero på andra saker än minskad fettmängd, såsom till exempel en förändrad mängd vätska i kroppen. Dessutom kan en ökad muskeltillväxt till följd av ökad motion och träning orsaka viktuppgång eller en minskad viktminskning.

För att ge konkreta rekommendationer för viktminskning behövs mer information om individen och dess mat- och rörelsevanor, men allmänna råd är att minska portionerna, utesluta ”skräpmat” (godis, kakor, snacks, läsk, saft, alkohol, glass m.m.), öka motionen och äta rikliga mängder av grova grönsaker (som t.ex. baljväxter, kål och broccoli som har ett lågt energiinnehåll och ger en hög mättnadskänsla).

För att ändå ge dig ett hum om energibalans: 1 kilogram fettväv innehåller ca 7000 kilokalorier vilket då teoretiskt sett innebär att en viktminskning på ett kilogram skulle kräva en energiförlust på 7000 kilokalorier i veckan. En kvinna på 63 kilogram förbränner ungefär 450 kilokalorier per timme vid joggning (8 km/h) och viktminskning på ett kilogram enbart från extra motion skulle därmed motsvara ca 15,5 timmar joggning. 7000 kilokalorier motsvarar också ca 1,4 kilogram kexchoklad! En energiförlust på 7000 kilokalorier kan självklart kombineras av både mat- och motionsförändringar!

Hoppas du fått en något klarare bild av energibehov och kaloriförbrukning!

Hej! Jag har ett barn som själv väljer bort kött, då pratar jag om alla sorter. Om jag har tur äter han fisk ibland. Ägg gillar han, det äter han ofta, om han själv får bestämma flera gånger om dagen, är det bra? Däremot älskar han grönsaker, frukt  och baljväxter, de kan han äta av i otroliga mängder. Hur mycket behöver en treåring äta för att få tillräckligt? Jag är orolig över att han ska få proteinbrist. Hur kan jag undvika det?

MVH Libbi

Hej,

Det går alldeles utmärkt för ett barn att växa upp och utvecklas helt normalt på laktovegetarisk kost, men det finns en del som man bör tänka lite extra på. Jag har skrivit ett par inlägg om detta tidigare. Läs dem gärna, särskilt det som heter “Vegetarisk kost till småbarn“!

När det gäller ägg finns det inga råd om begränsning till barn, men blir det fler än två per dag är jag rädd att det tar utrymme från annan mat som din son också behöver!

 När man styrketränar och vill uppnå maximal muskeltillväxt passar det tydligen bra att äta kasein respektive vassleprotein men varför är den ena varianten bättre än den andra om så är fallet?

Hej!

Styrketräning och god kosthållning är viktigt för muskeltillväxten.

För att öka muskeltillväxten bör man vara i positiv energibalans samt inta tillräckliga mängder protein. Ett proteinintag mellan 1,2-1,4 gram per kilokroppsvikt och dag är lämpligt.  Mjölkproteiner så som vassle och kasein påverkar muskeltillväxten positivt och för detta finns stöd i forskningen.

Protein kan delas in i olika grupper, snabba eller långsamma, beroende hur snabbt aminosyrakoncentrationen höjs i blodet efter intag. Vassleprotein tas upp snabbt i kroppen och höjer därmed koncentrationen av aminosyror i blodet fort. Kaseinprotein däremot bryts ned och tas upp långsamt vilket leder till att kroppen förses med aminosyror under en längre tid efter intag jämfört med vassleprotein. Den långsamma nedbrytningen av kasein tros kunna motverka något av den muskelproteinnedbrytning som sker under och efter träning, studier har visat att kasein kan minska muskelnedbrytningen upp till 7 timmar efter intag. Vassle protein förbrukas snabbt och anses vara bra för att snabbt stimulera muskelproteinsyntes efter träning.

Forskningen som finns om vassle, kasein och muskeltillväxt är ibland motsägelsefull. Det finns forskning som tyder på att det inte spelar någon roll för muskeltillväxten om man intar vassle eller kasein och forskning som visar att vassle är överlägset bättre för muskeltillväxt.

På grund av de olika metabola egenskaperna av vassle och kasein rekommenderas ett intag av både vassle och kasein samtidigt för maximal muskeltillväxt. Intag av vassle och kasein kan ske direkt efter träning, eller både före och efter träning.  

Hej!

Dietisten säger att man kan äta kokta och mixade kikärtor och sojafärs. I broschyren jag fick står det kokta och mixade kikärtor går bra att äta. Men inte ärtor och bönor. Sjuksköterskan sa att sojabönor kan man äta men inte andra bönor och ärter.

Kan jag äta kokta och mixade kikärtor, sojabönor, sojafärs, tofu, alla soja produkter som finns (som är veganska)? Linser? Svamp? Nötter? Frön? Sojamjölk? Havremjölk? Rismjölk? Min fråga är alltså vad kan jag äta för protein och vad kan jag ha för mjölk och smör och pålägg? Är inte komjölk och mjölkprodukter svårsmälta? Kostråden är inriktade på kött, fisk, kyckling, skaldjur och lite ägg och ost. Dietisten kan inte mycket om vegankost och tar inte reda på det heller. Mvh Maria.

Hej,

Du skriver ingenting om din sjukdomsbild eller symptom relaterade till din gastropares. Som legitimerad vårdpersonal kan jag inte ge dig några specifika råd utan att ha tillgång till din journal. Det är dessutom svårt att ens ge generella råd till denna typ av fråga med så lite att gå på framför allt eftersom var människas magkapacitet och mage är unik i sig. Detta innebär att det som fungerar för en patient med gastropares inte nödvändigvis fungerar för en annan. Den som blir expert på vad som fungerar för dig är i slutändan du själv och en dietist kan bara ge dig råd på vägen.

Magsäckstömningen påverkas av bland annat fiberinnehållet i maten.

Det rekommenderas generellt att man begränsar mängden av de livsmedel som innehåller mycket stora mängder fiber (t.ex. bönor, nötter och frön) vid gastropares. Denna rekommendation har sin förklaring i att dessa livsmedel kan göra så att det blir svårare för magen att tömma sig efter en måltid. De kan också i värsta fall framkalla så kallade ”fytobezoarer” som är fiberrika matrester som samlat sig i en klump i magen och förhindrar att den tömmer sig. Rådet du fick om att undvika ärter och bönor är troligen på grund av att just dessa livsmedel tidigare har blivit associerade med bildningen av bezoarer hos patienter med gastropares.

Det grundläggande generella rådet vid gastropares är att undvika att äta få och stora måltider. Detta eftersom magsäckstömningen går långsammare ju mer mat vi intar vid ett och samma tillfälle. Det kan komma att kräva fler än sex mindre måltider per dag för att få i sig nog näring. Att din dietist inte har någon kunskap om vegankost är beklagligt, men om ditt matintag är väldigt begränsat på grund av din gastropares är detta i sig en grund till varför just vegankost inte är att rekommendera. Dels på grund av sitt höga fiberinnehåll och dels på grund av att det krävs god kunskap om näringslära och god aptit för att få i sig det man behöver som vegan.

För att förtydliga kan jag alltså inte ge dig specifika råd då jag inte har tillgång till din journal och jag kan därför inte säga vilka livsmedel som du kan eller inte kan äta. Detta måste du diskutera med din dietist som har full förståelse för och inblick i din sjukdomsbild. Mitt råd till dig är därför att ta kontakt med din dietist igen och be henne/honom förklara vilka livsmedel som du faktiskt kan äta, med hänsyn tagen till din sjukdomsbild och dina kostvanor. Alternativt ta kontakt med en privatdietist med goda kunskaper både inom gastropares och vegankost.

I min kommun Varberg ställdes en motion om att en gång i veckan införa vegetarisk middag på vissa utvalda skolor i ett pilotprojekt men serviceförvaltningen ansåg det svårt att tillgodose elevernas näringsbehov. Detta låter helt absurt men jag behöver mer på fötterna innan jag skriver min insändare. Mvh Åsa

Hej Åsa!

Jag är inte familjär med situationen i Varberg men det låter som om beslutet har grundats på okunskap.

Hösten 2005 fick Livsmedelsverket uppdraget av regeringen att utarbeta råd för måltider i bland annat förskola, skola och gymnasieskola. De råd som presenterades var avsedda för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Råden i sig är till för att främja goda matvanor hos skolbarn och fungerar som vägledning och förslag till hur man kan arbeta för bra matvanor i skolan.

Livsmedelsverkets råd i ett nötskal är att skolmåltiden ska vara komplett, vilket innebär att den skall innehålla en varmrätt med grönsaker (råa och/eller tillagade) samt dryck (lättmjölk eller vatten) och bröd med matfett. Den bör även vara varierad och ge barnen en bra måltidsrytm. Alla dessa föreslagna punkter kan enkelt och väl tillgodoses av en vegetarisk varmrätt som serveras tillsammans med grönsaker, bröd, matfett och dryck.

Det är faktiskt till och med så att Livsmedelsverkets praktiska råd för planering av skollunch inkluderar ett förslag om att baljväxter kan serveras minst en gång var fjärde vecka i skolan. Portionsstorleken i detta fallet anges som ett referensvärde (uppskattad portionsstorlek för ett barn i årskurs 4-6) på 60 gram och motsvarar cirka en deciliter kokta bönor. Det rekommenderas dock inte att barn serveras vegankost i skolan.

Livsmedelsverkets rekommendationer till skolor gällande livsmedelsval för en lakto-ovo-vegetarisk kost ser ut som följande (nedanstående punkt-lista är en reviderad version av den text som finns att läsa på Svenska Livsmedelsverkets sida om lakto-vegetarisk kost i skolan där det går att finna originalversionen):

• Grönsaker, frukt och bär, potatis och rotfrukter av alla sorter kan användas. Om andelen råkost blir för stor kan det för elever med ett högt energibehov medföra att maten får en för stor volym.
• Mjölk och mjölkprodukter. Välj företrädesvis lättprodukter av mjölk och fil samt färskost och hårdost.
• Kött och fisk utgår helt och ersätts av sojaprotein (till exempel sojakött och tofu), bönor, linser eller ärter. För lakto-ovo-vegetarianer är även quorn ett bra alternativ.
• Bröd och andra cerealieprodukter, helst i form av fullkornsprodukter. Till bröd och gröt används krossade eller hela korn eller sammalet mjöl (råg, vete, korn, havre). Bröd får gärna vara gjort på surdeg eller bakat med lång jästid. Då bryts en del av fytinsyran ner, vilket ökar tillgängligheten för järn och zink.
• Matfett. Smörgåsmargarin och salladsdressing med låg halt mättat och härdat fett. Till matlagning fetter med i huvudsak enkelomättade fettsyror, som oljor (raps- eller olivolja) eller flytande margarin. Vid stekning rekommenderas flytande margarin.
• Drycker. Vatten eller lättmjölk.

Anledningen till att kötträtter rekommenderas ofta i svenska Livsmedelsverkets rekommendationer för skollunchen är på grund av att barn har ett stort behov av järn. Tanken är med andra ord att säkra att barnen får i sig tillräckligt med järn via maten. Om vi jämför järninnehållet i en chili-sin-carne (chili utan kött) och chili-con-carne (chili med kött) ser vi dock att järninnehållet är nära på detsamma i bägge varmrätterna:

Portionsstorlekarna är tagna från exempel i tabell 3 i Praktiska råd från Livsmedelsverket och respektive måltidsförslag ska därmed illustrera en faktisk varmrätt. Kompletteras rätterna med ett glas med berikad lättmjölk och en smörgås med matfett så blir måltiden komplett.

Som du ser i tabellen ovan skiljer det endast 0,1 mg järn mellan måltiderna. Även om lunchen med köttfärs innehåller den typ av järn som våra kroppar lättare tar upp (hemjärn) så justeras detta lätt genom att servera något C-vitaminrikt till den vegetariska måltiden som paprika, pizzasallad eller blomkål. Detta eftersom järnet i den vegetariska kosten (icke-hemjärn) tas upp lättare om man konsumerar något C-vitaminrikt livsmedel i samband med måltiden.

De viktigaste punkterna i Livsmedelsverkets råd om skollunchen omfattar likväl rekommendationen om skollunchens energigivande näringsämnen protein (max 20 E%), fett (max 30 E%) och kolhydrater (minst 50 E%). Kostens sammansättning varierar från måltid till måltid och från dag till dag, vilket innebär att näringsrekommendationerna gäller för en genomsnittlig kost under en vecka. Detta betyder att en vegetarisk rätt (som exempelvis kikärts- eller linsgryta)  till och med kan hjälpa till att balansera ut ett högt fett- eller proteininnehåll i veckans övriga rätter.

Det är viktigt att poängtera att en lakto-ovo-vegetarisk rätt inte måste innehålla bönor eller vara avancerad att tillaga, utan kan vara något så simpelt som pannkakor, potatisbullar eller vegetarisk pizza. Dessa vegetariska alternativ brukar ofta uppskattas mycket av barnen när de väl serveras på skolan och ingår som exempel på föreslagna varmrätter  i Tabell 3 i Praktiska råd för planering av skollunch. Dock är dessa förslag kanske inte alltid de sundaste eller de näringsmässigt mest fördelaktiga valen av varmrätter, men det beror självfallet mycket på hur de tillagas och vad de serveras tillsammans med.

Av ovanstående hoppas jag att det har förmedlats på ett någorlunda pedagogiskt sätt att det är helt inom rekommendationerna, och till och med uppmuntras av svenska Livsmedelsverket, att barnen får en vegetarisk rätt serverad i skolan. Gärna oftare än en gång i månaden, som exempelvis en gång i veckan.

Hej!
Jag har haft ett stort bekymmer ända sen jag var runt sju.. Jag kan inte äta frukt eller grönsaker.
Jag är allergisk mot väldigt mycket; bland annat gräs, pollen, djur, nötter, frukt, grönsaker, kvalster osv..
Min första allergi var björkpollenallergi och alla andra allergier har blivit som förgreningar på den första. Och det har bara blivit värre och värre.
Läkarna jag har pratat med säger att man inte kan vara allergisk mot så mycket, men när jag gjort prick test har jag fått utslag mot precis allting..
Detta är väldigt frustrerande och det är så svårt att äta nyttigt. Jag kan aldrig ta en frukt eller äta nötter om jag blir sugen på någonting. Vilket leder till att jag hela tiden känner mig äcklig när jag äter godis osv.
Jag är arton år och är 1.65m och väger runt 58kg. Jag vet att det är inte övervikt eller något. Men skulle må så mycket bättre om jag hade något alternativ när jag vill äta nyttigt.
Hoppas på svar!
/ Sandra

Hej Sandra,

Jag förstår att det är jobbigt för dig att vara så allergisk och känna att du måste undvika frukt och nötter som är både goda och nyttiga. Ett ljus i mörkret kan vara att allergi sällan är ett statiskt tillstånd, utan ändrar sig med tiden. Allergier blir vanligtvis lindrigare med åldern. Inte alltid, men ofta. En del allergier kan till och med försvinna, genom att man utvecklar tolerans. Ibland kallar man detta för att allergin “växer bort”. Detta kan ske när som helst under livet, även i vuxen ålder.

Många som är allergiska mot björkpollen och som korsreagerar med till exempel hasselnötter klarar att äta nötter i kakor som varit i ugnen.

Tyvärr är inte alltid resultatet av ett pricktest detsamma som sanningen. När man är allergisk mot pollen är det vanligt att man korsreagerar i huden för frukter, grönsaker och nötter. Det betyder inte med säkerhet att man inte tål att äta dessa. Inte ens blodprov för dessa allergier är helt säkra. De kan endast användas som vägledning. Många gånger måste man göra en sammanvägning av provsvar från pricktester, blodprov och reaktioner för att komma fram till vad man kan provocera med. Utifrån vilka symtom som förväntas kan provoaktionen göras hemma eller på allergimottagning. Provokation betyder att man får prova att äta det som man har allergiantikroppar mot. Beroende på vilka symtom som förväntas görs provokationen på olika sätt, så innan man fått diskutera detta med en allergikunnig läkare eller dietist så bör man inte syssla med detta på egen hand.

Även om man inte tål att äta alla frukter, grönsaker eller nötter råa så kan det hända att man tål dem när de blivit värmebehandlade. Till exempel att färskt äpple kliar i munnen, men äppelkaka går bra. Då kan man skära ett färskt äpple i bitar och köra det lite i microvågsugn, så förstörs de ämnen man reagerar på, och man kan äta äppelbitarna utan problem. En del klarar äpplet bra bara de skalar äpplet, eftersom de ämnen man reagerar på mest sitter precis under skalet. Det är lite olika från person till person, och från äppelsort till äppelsort. Förutom värmebehandlade frukter och grönsaker brukar även frysta och konserverade gå bra, och ibland även torkade.

När det gäller nötter gäller det förstås att vara försiktig. En del får allvarliga reaktioner av nötter. Men många som är allergiska mot björkpollen och korsreagerar med till exempel hasselnötter klarar att äta nötter i kakor som varit i ugnen. Idag finns det blodprov som kan visa om man “bara” korsreagerar med nötter på grund av björkpollenallergi och därmed endast riskerar att få lindriga symtom, eller om det är en nötallergi som inte har med pollenallergin att göra och det är stor risk för allvarlig reaktion. Dessa prover tas och bedöms än så länge endast av allergologer (läkare med allergi som specialitet).

Med tanke på dina omfattande problem och att du undviker många födoämnen tycker jag att du bör få träffa en allergolog och en allergikunnig dietist. Beroende på var du bor kan detta möjligtvis bli problematiskt, men till att börja med kan du kontakta din ordinarie läkare för hjälp och eventuell remiss. Det är naturligtvis viktigt att du inte undviker mer än nödvändigt, både för näringsintag och livskvalitet.

Om du behöver hjälp med att hitta rätt så får du höra av dig och tala om var du bor så skall jag se om jag kan hjälpa dig att finna rätt. De flesta dietister kan en hel del om allergi, men när någon är multiallergisk som du är och visar en massa positiva provsvar på olika födoämnen, så kan det vara lite lurigt för dietisten att nysta i detta själv om hon/han inte har samarbete med en allergolog  med intresse för födoämnesallergi.

Lycka till!

Jag skulle höra om det finns någon måltidsersättning (likt Nutrilett) för oss som är allergiska mot både mjölk, ägg, ärt- och baljväxter? Vad jag har sett när jag letat runt så innehåller alla dessa produkter mjölkpulver eller är sojabaserade.

De produkter som näringsmässigt skulle kunne ersätta måltider, och som är fria från mjölk, ägg och baljväxter, är specialprodukter som inte lämpar sig som viktminskningsprodukter.

Det är helt riktigt så att måltidsersättningar för viktminskning vanligtvis är baserade på mjölk eller soja.

De näringsprodukter som näringsmässigt skulle kunne ersätta måltider, och som är fria från mjölk, ägg och baljväxter, är specialprodukter som används vid vissa sjukdomstillstånd. Dessa är väldigt dyra och lämpar sig således inte som viktminskningsprodukter.

Det har tidigare funnits energi- och näringspulver baserade på risprotein som möjligtvis skulle kunna fungera som ersättning, men jag vet inte om detta fortfarande finns kvar. Det såldes i vissa hälsokostbutiker, men det är nog närmre 10 år sedan jag kollade upp detta senast och jag minns inte något namn på produkten är jag rädd. Hör med en välsorterad hälsokostbutik och se om de kan hjälpa dig att finna det du söker! Ibland händer det också att någon som läser inläggen här vet och bidrar med tips i kommentarsfältet.

Hej,
Vilka spritsorter for man dricka om man är allergisk mot mjöl?
Finns det någon hemsida som man kan kolla upp det på?
Tack på förhand!

Vid allergi mot mjöl kan man dricka rena spritsorter eftersom det efter destillering inte längre finns några proteiner kvar i den färdiga produkten.

Vid allergi mot mjöl kan man dricka rena spritsorter, detta eftersom det efter destillering inte längre finns några proteiner kvar. Exempel på rena spritsorter är vodka, rom, gin och konjak. Även whiskey och brännvin som är gjorda på samma sädesslag som mjölet man inte tål går faktiskt bra, eftersom även dessa är destillerade vilket innebär att det inte finns något protein kvar i den färdiga produkten.

Jag känner inte till någon hemsida där man kan kolla upp detta utan du får i så fall kontakta producenten av den aktuella drycken om du är osäker.

Ta det försiktigt när du dricker alkohol. När man blir berusad gör man lättare missar som man inte skulle gjort när man är nykter, till exempel att stoppa mat i munnen som man inte har kontrollerat är fri från det man reagerar på. Så drick med måtta, av flera skäl.

Hej,
Jag har två pojkar som båda är allerigiker. Det är den yngsta som är 2 1/2 år som jag är mest orolig för. Han har komjölksallergi, fortfarande rätt kraftig som framkallar kräkningar och utslag när han får i sig mjölkproteinet. Han är även allergisk mot ägg. För några månader sedan var han och slickade i en tom skål där det legat jordnötter och fick en allergisk reaktion. Snabbt nässelutslag, halsen blir jätteslemmig och framkallar kräkningar och han mår dåligt. Vi har fått information om att ge clarityn/loratadin smälttabletter, en halv “vuxentablett” när han har fått i sig ägg. Vi gjorde även så när han hade slickat i jordnötsskålen. Vi behövde inte uppsöka sjukvård.

Min fundering är hur blir det om han får i sig en hel nöt? Även med ägg då vi har varit otroligt försiktiga med det då storebror också har äggallergi. Skulle vi vara i behov av att ha en insulinspruta hemma? Får vem som helst ha det? Jag har inget att jämföra med hur allergiska mina barn är för att få en spruta.

Jag har även funderat över getingstick den dagen då det sker. Hur vanlig är den allergin? Man har ju hört att den kan vara kraftig.

Hälsningar Bodil

Hej Bodil,

Jag förstår att du är orolig och jag tycker absolut att du skall kontakta din sons allergolog (allergiläkare) angående reaktionen på jordnöt. Att få nässelutslag och kräkningar av så små mängder jordnöt tyder på att din son även kan ha en betydande jordnötsallergi och att ni kan behöva ha mer potenta läkemedel till hands av typen antihistamin (till exempel Loratadin). Det är viktigt att din son får en individuell utredning och bedömning så mitt svar här blir generellt.

Getingallergi har ingen koppling till andra allergier.

Vid risk för anafylaxi (allergichock) ordineras vanligtvis adrenalinspruta, kortisontabletter och antihistaminer. Det är omöjlig för mig att säga säkert om ni behöver tillgång till dessa hemma utifrån det du beskriver, men jag tycker helt klart att du kan ta upp det till diskussion med din sons allergolog. Om allergologen bedömer att man behöver ha tillgång till adrenalinspruta så får man recept på detta och information om hur och när den skall användas (observera att insulinspruta är medicin vid diabetes, och att den spruta man kan behöva vid allvarlig allergisk reaktion heter adrenalinspruta).

När det gäller getingallergi så har den ingen koppling till andra allergier och dina söner har inte större risk att utveckla detta än någon annan. Det är relativt ovanligt med getingallergi men jag har inte hittat några säkra siffror på hur stor del av befolkningen som drabbas. Även denna farhåga kan du ta upp med din sons allergolog som säkert kan ge bättre svar.

Hej
Jag är en tjej på 18 år som har vikten 55-56 kilogram. Kan låta lite men ser verkligen inte ohälsosam ut. Jag tränar en del och vill att fettet på magen ska försvinna så man ser lite mer muskler. Jag vet att enda sättet att få bort fettet är att äta rätt och träna men har försökt i 4 månader nu. Har tränat pass med både kondition och styrka i genomsnitt tre gånger per vecka och har ättit nyttigt; skippat potatis, ris och så vidare och äter istället mycket kött och grönt. Försöker hålla mig runt 1000-1200 kilocalorier per dag men inget verkar hända. Bara jag fuskar typ en dag syns det blixtsnabbt på vågen. Vad gör jag för fel varför går jag inte ner i vikt?
Tacksam för svar med vänliga hälsningar Josephine

Hej Josephine!

Att hålla sig på en så snål diet som 1000 – 1200 kcal per dag kan orsaka att kroppen ställer in sig på svält och drar ner på förbränningen.

Nyttig kost innebär inte att utesluta kolhydratkällor som du beskrivit, utan kolhydrater är ett otroligt viktigt näringsämne för både hjärnan och musklerna, varför dessa inte bör uteslutas, speciellt inte om man tränar! Du kan däremot se till att äta kolhydrater av god kvalitet såsom fullkornsprodukter (fullkornsbulgur, fullkornscouscous, råris/fullkornsris mm). Potatis är inte heller dåligt, det innehåller väldigt lite energi per gram och ger en bra mättnadskänsla. Däremot kan man försöka undvika feta potatisprodukter som potatismos och klyftpotatis. Lägger du till dessa källor till kosten kommer du upp lite i energimängd så att din kropp inte svälter och sparar på energin på samma sätt, dessutom får du i dig mer fibrer vilket är bra för både kroppen och mättnadskänslan. Kolhydraterna binder en del vatten i kroppen, varför du snabbt (som när du “fuskar en dag”) kan se skillnad i vikt om du går från en kost utan kolhydrater till en kost med kolhydrater – detta är alltså inte fett! Jag vill också poängtera att muskler kan synas olika bra på olika individer på grund av många andra anledningar än fett, såsom hur muskeln i sig är utformad och infästningar. Detta kan vara extra tydligt på till exempel magrutor.

När man tränar är inte vågen att rekommendera för att följa sin utveckling eftersom man kan få mer muskler och därmed inte gå ner i vikt utan till och med gå upp i vikt.

Du nämner att du äter mycket grönsaker, vilket du får en eloge för! Fortsätt med det och se till att du varierar grönsaksintaget så att du får i dig mycket grova grönsaker som till exempel kål och baljväxter (lite tips på sådant man alltid kan ha hemma: frysta grönsaker (broccoli, haricot verts, spenat), kål av olika sorter, vilka håller länge, samt bönor och linser (burk eller torkade).

Utöver detta är det ofta bra att se över sina dryckesval och minimera intaget av alkohol, läsk, saft och annat som bara ger energi utan att ge mättnad. Självklart gäller detta även godis, chips, kakor etcetera.

Att träna cirka tre gånger per vecka låter som ett bra upplägg för dig, kanske kan du även under de dagarna du inte tränar se till att röra dig också, som till exempel att ta en promenad eller cykla istället för buss. När man tränar är heller inte vågen att rekommendera för att följa sin utveckling eftersom man kan få mer muskler och därmed inte gå ner i vikt utan till och med gå upp i vikt. Se dig istället i spegeln och håll koll på vilket hål på bältet som används.

Vad du för tillfället gör för ‘”fel” förutom att du verkar äta på tok för lite är dock svårt att säga, men med dessa sunda mat- och träningsvanor har du goda förutsättningar för en slank och fin kropp, din kroppsvikt antyder ju att du kanske redan har en? Beror ju lite på hur lång du är!

Lycka till Josephine!

Jag har IBS och hyperkänslig tarm. Tänkte eventuellt prova att äta linser och någon sorts bönor. Finns det någon av dessa som är mer lättsmält? Eller någon som blir det av att man groddar den?

Baljväxter innehåller oligosackarider och dessa är gasbildande. Vid IBS kan det vara svårt att tolerera baljväxter på grund av detta.

Baljväxter innehåller oligosackarider och dessa är gasbildande. Vid IBS kan det vara svårt att tolerera baljväxter på grund av detta.

Alla baljväxter blir dock mer lättsmälta om man groddar dem. Till att börja med kan du också mixa dem så att de får en slät konsistens, och starta med bara en matsked till varje måltid för att successivt öka mängden. På så sätt kan din mage vänja sig, och det blir lättare för dig att tolerera baljväxterna.

Om du väljer att köpa torkade baljväxter som skall ligga i blöt över natten och sedan kokas, så byt blötläggningsvattnet till nytt vatten innan du kokar dem. Byt sedan kokvattnet efter 10-20 min så får du bort en del av de gasbildande ämnena. När baljväxterna är kokta kan man frysa in dem för att ta fram en lagom mängd åt gången.

Hej!
Har en son på 5 månader som är misstänkt mjölkallergisk (utslag vid mjölkintag samt kräkningar, testade nämligen barngröt med mjölk i vid 4 månaders ålder). Jag har helammat honom sedan födsel och jag äter själv i stort sett inget mjölkprotein, då sambon är allergisk, och således ha detta fungerat bra. Nu har vi börjat med smakportioner och har då hållit dessa mjölkfria samt ammar fortfarande efter varje mål ”smakisar” samt övrig tid. Men min fråga är nu om jag borde börja använda mjölkfri ersättning att berika t ex gröten med? Hade ju så smått tänkt trappa upp matintaget och minska på amningarna (sambon ska vara föräldraledig från sonen är 6 månader) Kommer då troligen amma 2-3 gånger per dygn.

Hejsan,

mitt förslag är att du introducerar de mjölkfria barngrötar som finns ute i vanlig livsmedelsbutik, istället för att berika gröt med ”ersättning”. De färdiga barngrötarna och vällingarna innehåller kalcium, protein, järn med mera och är bra att ha med i det lilla barnets mat åtminstone upp till ett års ålder.

Kalcium får ditt barn även via bröstmjölken. Det är därför viktigt att du äter tillskott av kalcium om du äter mjölkfri kost och ammar. Du behöver1 gram (1000 mg) /dag.

Jag gissar att du med ”mjölkfri ersättning” menar mjölkfri modersmjölksersättning. Dessa är en ersättning för amning och behöver inte användas i det här fallet. Din amning, kompletterad med mjölkfri barnmat, fungerar utmärkt näringsmässigt!

Kalcium får ditt barn i sig via bröstmjölken.

Att öka på matmängden och fortsätta att amma 2-3 ggr per dygn, som du skriver, tycker jag låter som en bra idé!

Det finns mjölkfria ersättningar för mjölk ute i vanlig butik, tillexempel havredryck. Dessa bör du inte ge ditt barn som dryck, nu när han är så liten, men kan användas ”som mjölk” när du lagar mat till ditt barn.

Det är viktigt att du med din läkare diskuterar hur länge ditt barn ska hållas mjölkfritt innan man omvärderar detta och kanske provocerar med mjölk. Har du ytterligare frågor skulle jag råda dig att genom din läkare få kontakt med dietist.