Dessa problem ska nu vara åtgärdade.

Om jag äter 1500 kilokalorier och sedan tränar bort 600, ska jag äta de förbrukade kalorierna igen då? Eller ska jag ligga på ett sådant stort underskott? Jag tränar bort cirka 600 kilokalorier tre gånger i veckan och går en 45-50 minuters promenad om dagen. Tacksam för svar, helt förvirrad.

Hej!

Kan mycket väl förstå att du är förvirrad. Det här med kalorier in och ut är inte alltid så lätt. Ska försöka reda ut problemet för dig och då är det bäst att börja förklara vad energibehov är för något.

Energibehovet för en person avgörs främst av längd, vikt och hur mycket man rör sig. Oberoende av en persons fysiska aktivitet har vi alla ett grundbehov av energi för att förse exempelvis kroppens organ med energi och att upprätthålla kroppstemperatur. Utöver detta grundbehöv kräver alla aktiviteter energi, allt från att sova och se på tv till att träna och gå promenader. Men såklart kostar olika aktiviteter olika mycket energi. Energibehovet anges oftast som ett genomsnitt för hela veckans aktiviteter och då får man fram hur mycket man ska äta per dag. För att vara i energibalans ska man äta lika mycket som man gör av med och man märker det genom att man håller vikten.

Du skriver att du tränar tre gånger i veckan och går promenader en gång om dagen, sedan vet jag inte så mycket mer om dig. Då blir det också svårt för mig att uppskatta ditt energibehov. Men om jag antar att du har ett ganska stillasittande jobb och att du är kvinna så skulle ditt energibehov i genomsnitt kunna vara ca 2200 kilokalorier per dag, inräknat din träning. Detta betyder att du i teorin skulle behöva cirka 2200 kilokalorier varje dag för att hålla din vikt men också för att få ut det bästa av din träning.

Jag antar nu att du vill gå ner i vikt då du har ett så restriktivt intag som 1500 kilokalorier per dag. Detta betyder att du har minskat ditt intag med 700 kilokalorier från ditt tänkta behov, vilket skulle leda till att du i teorin minskar med cirka  ett halvt till ett kilogram i veckan, vilket är en hälsosam viktminskningstakt. Så för att svara kort på din fråga så ska du inte äta de kalorierna du tränat bort eftersom de redan ingår i ditt energibehov. Vissa dagar äter man mindre än vad man gjort av med medan man andra dagar äter mer än vad man gjort av med, men under hela veckan jämnar det ofta ändå ut sig.

Äter du 1500 kilokalorier kommer du att gå ner i vikt men om viktminskning inte är vad du önskar ska du äta det som ditt energibehov kräver, det vill säga den mängd mat som gör att du står stilla i vikt.

Hoppas detta gjorde det lite enklare att förstå det här med kalorier in och ut!

Fick veta för cirka fem år sedan att jag har fruktosintolerans (tror att det heter fruktosmalabsortion). Jag tål inte fruktsocker och vanligt socker. Jag har därför uteslutit sådant ur min kost och äter också kolhydratfattig mat eftersom jag känner av det också. Jag har experimenterat mig fram under dessa år och vet någorlunda vad och hur mycket jag kan äta av olika saker, men det påverkar ju min vardag i allra högsta grad. GI är ju bra, men det funkar inte med mycket som man rekommenderar att äta. Jag undrar om det finns några tips på vad man kan äta istället för frukt och grönsaker, eller om ni har någon annan information när det gäller denna överkänslighet?

Hej,

Det är stor skillnad på fruktosintolerans och fruktosmalabsorption. Fruktosintolerans är ett ärftligt tillstånd som är mycket allvarligt och kan ge livshotande symtom vid konsumtion av fruktos. Det är också ett mycket ovanligt tillstånd.

Fruktosmalabsorption är ett vanligare och lindrigare tillstånd. Men helt klart tufft att hantera. Oavsett vilket av tillstånden du har rekommenderar jag att du söker kontakt med dietist för stöd och råd när det gäller din kosthållning.

Generella råd om frukt/grönsaker som brukar gå bra vid dessa tillstånd är: avocado, rabarber, broccoli, selleri, kronärtskocka, svamp, spenat, nypotatis, vinterpotatis, sparris, bönor, linser, vitkål, blomkål, färsk gurka, purjolök, jordärtskocka, olika salladssorter, pumpa, rädisa och kålrot.

Vid fruktosmalabsorption brukar också citrusfrukter och de flesta bär gå bra, samt mogen banan, kiwi och ananas.

Uppdaterat 2012-01-28: Tips för den som vill läsa mer kan vara nutritionist Anki Sundins blogginlägg om Fruktosmalabsorption.

Hej!
Min tvååriga dotter tål inte gluten.
Jag undrar om man efter att ha fått i sig gluten och fått en kraftig reaktion är mer känslig för infektioner?

Hej,

Vid celiaki (glutenintolerans) skadas tarmen vid intag av gluten. Eftersom tarmen är kroppens största immunologiska organ har det stor betydelse för vårt immunförsvar. Det är alltså inte omöjligt att infektionskänsligheten kan öka då tarmen är skadad. Ett enstaka misstag i den glutenfria kosten orsakar dock troligtvis inte någon jättestor skada i tarmen, och tarmen läker oftast snabbt igen. Om din dotter ofta får i sig gluten av misstag, eller om du upplever att hon är onormalt infektionskänslig, kan det vara en god idé att diskutera problemet med hennes läkare och/eller dietist.

Jag har en fråga angående nötter. De senaste fem åren har jag utvecklat pollenallergi. Så har det blivit massa olika korsreaktioner eftersom jag inte längre kan äta kärnfrukter som äpple, päron och även stenfrukter. Jag tål heller inte längre hasselnötter. Därför undrar jag om man kan äta nötterna om man kokar dom? Eftersom jag kan äta äpplen och andra frukter när de är tillagade eller torkade.

Hej,

Många som reagerar på hasselnötter till följd av korsreaktion på grund av björkpollenallergi tål upphettade hasselnötter även om råa hasselnötter ger lindriga besvär som till exempel klåda i munnen. Vanligtvis går ofta kakor med hasselnötter bra eftersom de blivit upphettade i ugn. Huruvida kokning eller förvällning fungerar vet jag faktiskt inte, det är nog inget vanligt tillvägagångssätt. När det gäller frukter sitter ofta proteinet man reagerar på mest koncentrerat i och precis under skalet, men proteinet i hasselnöten finns mer jämnt fördelat i hela nöten. Så jag tror att hasselnöten behöver bli upphettad helt igenom om du förstår vad jag menar.

Vid ren hasselnötsallergi, som inte är en korsreaktion på grund av björkpollenallergi, är det inte lika vanligt att man tål upphettade hasselnötter.

Oavsett, så bör man inte prova detta på egen hand om man får allvarliga symtom av hasselnöt, till exempel astma. Då bör man diskutera saken med sin läkare eller dietist först. Känner man sig osäker på om de symtom man får räknas som lindriga eller allvarliga kan det också vara idé att diskutera detta med sin läkare eller dietist. Tyvärr är det vanligt att man undviker olika födoämnen i onödan på grund av rädsla och ovisshet.

Hej
Jag fick i december 2011 veta att jag har en hormonell bröstcancer. Jag skall nu äta tamoxifen i fem år. Jag äter mungbönor, frukt och grönt i massor. Har hört att mycket av kosten från växtriket innehåller fytoöstrogener, vilket ju i så fall skulle motverka tamoxifen. Kan jag fortsätta att äta mungbönor, nässelpulver och allt annat “nyttigt” jag äter. Har även börjat äta ph-kalk.

Med de bästa hälsningar och med förhoppning om återhörande
Marianne

Hej Marianne,

Rådgör alltid först med din läkare innan du gör stora ändringar i din kost vid en cancerdiagnos.

jag beklagar diagnosen. Jag ska försöka att besvara din fråga så gott som jag kan.

I ett tidigare inlägg om just tamoxifen skrev jag om hur högre halter av fytoöstrogen i form av isoflavonoider potentiellt skulle kunna vara negativt för patienter som tar tamoxifen. Detta gäller främst isoflavonoiden geinstein som det finns rikligt av i soja.

Farhågan om just geinstein och isoflavonoider är baserad på cellstudier (in vitro) där man såg en försämrad effekt av tamoxifenbehandlingen. Dessa studier och deras resultat är den bakomliggande grunden till att kvinnor ibland avråds från att konsumera livsmedel som är rika på just sojaproteinisolat (och på geinstein) under sin cancerbehandling. Det kan dock kan påpekas att de få djurstudier som finns gjorda på tamoxifen och soja faktiskt pekat åt motsatt håll där isoflavonoiden istället hade en positiv verkan på behandlingen med tamoxifen.

Förmaningen om soja gäller alltså främst intaget av industriellt framställda sojaprodukter (bars och rent proteinpulver) och inte traditionella sojaprodukter som tofu eller miso. Dessa borde inte kunna motverka tamoxifen då man får i sig betydligt lägre halter av isoflavonoider från dessa livsmedel. Det är heller inte farligt med ett intag av andra baljväxter som exempelvis mungbönor, frukt eller grönsaker. Jag har däremot ingen kunskap om huruvida nässelpulver kan påverka effekten av tamoxifen eller inte, utan detta måste du rådgöra med din läkare om. Personligen vill jag nog tro att du kan få i dig allt du behöver via en vanlig kost utan att behöva ta tillskott i form av exempelvis nässelpulver.

Så länge som din läkare inte har några invändningar mot din kost eller dina kosttillskott ser jag ingen anledning till varför du inte skulle kunna fortsätta att äta som du gör.

Jag önskar dig lycka till med kosten och behandlingen.

Hej!
Jag har varit överviktig sedan jag var liten men har under det senaste två åren gått ner i vikt genom att räkna kalorier och motionera samt att jag har bytt ut alla mjölprodukter mot bönor och linser. Jag försöker nu hålla min vikt. Jag har räknat kalorier för att se hur mycket min kropp behöver men jag har märkt att jag kan äta mycket utan att gå upp i vikt, till exempel en vecka fick jag ett sötsug och åt cirka 2800 kilokalorier per dag men gick inte upp ett kilo och den senaste veckan har jag försökt att inte äta godis och så åkte jag bort över en helg och åt då 2000 kilokalorier per dag men jag har gått ner 0,7 kilo på 4 dagar. Min diet de senaste dagarna har bestått av mycket bröd och pasta. Jag undrar om jag har utvecklat glutenintolerans när jag inte har ätit mycket gluten på två år eller om man kan vara överviktig och ha glutenintolerans. För jag märkte att jag inte ville småäta lika mycket som jag gjorde förr när jag åt den glutenfria kosten under två år.

Hej,

Nej, det är inte troligt att du utvecklat glutenintolerans av att inte äta så mycket gluten under två års tid. Det är en mängd olika faktorer som kan leda till att man utvecklar glutenintolerans, men att äta mindre mängd gluten under en tid hör inte till dem.

Ja, man kan vara överviktig och ha en odiagnosticerad glutenintolerans.

Om du av någon anledning oroar dig för att du skulle kunna ha glutenintolerans så tycker jag att du skall söka läkare för att få det utrett. För att proverna skall bli korrekta är det viktigt att du äter gluten veckorna före provtagning. Om du äter glutenfritt så går det inte att påvisa med testerna om du har glutenintolerans eller inte.

Eftersom energiförbrukning och energiintag kan vara svåra att beräkna/uppskatta är det svårt för mig att utifrån så lite information bedöma huruvida du kan äta mycket eller lite, eller om din oro är befogad. Kanske skulle det hjälpa dig att träffa en dietist som kan se över din situation mer ingående och vägleda dig vidare?

Äter inte kött och är nu gravid och orolig att jag inte får i mig tillräckligt med proteiner. Hur mycket ost ska man äta på en dag för att få i sig tillräckligt?

Mvh Ninni

Hej Ninni,

grattis till graviditeten! Du säger inte hur din kost ser ut i övrigt, men det finns proteiner i andra livsmedel än bara kött och ost. Om du äter fisk eller skaldjur så är dessa exempel på proteinrika livsmedel.

Exempel på goda källor till protein och som inte är köttbaserade är:

- Sojaprotein (tofu/sojabönor/sojayoghurt/sojadryck)
- Quorn (färs, bitar, filéer)
- Bönor (alla sorter)
- Mejeriprodukter (alla)
- Quinoa
- Ägg
- Keso
- Kesella

Det finns protein i princip alla livsmedel men i olika mängd och exemplen ovanför är extra rika på protein och bra alternativ till kött.

Det är lätt att få i sig nog protein om man äter varierat och lagom.

Du behöver inte vara orolig för att få i dig för lite protein så länge som du inte har ett väldigt restriktivt intag av mat. Det är varken nyttigt eller nödvändigt att tillgodose hela sitt proteinbehov med hjälp av ost. Exempel på hur du skulle kunna tillgodose ditt proteinbehov om du vägde exempelvis 60 kilogram (pre-gravid vikt) är:

Frukost: Två deciliter vitamin D-berikad lättmjölk med en deciliter musli och två knäckebröd med bregott och två skivor ost (17% fetthalt)
Mellanmål:  En smoothie gjord på två deciliter lättmjölk, en deciliter frusna bär och en halv banan
Lunch: Köttfärssås gjord på hundra gram quornfärs stekt i rapsolja med fullkornspasta, grönsaker och ett glas apelsinjuice
Middag:  Två stycken tortilla wraps med bönröra, sallad och grönsaker

Ovan är inte förslag på en optimal dagsmeny vid graviditet utan endast ett exempel för att illustrera hur enkelt man kan få i sig tillräckligt med protein trots att man utesluter kött ur kosten. Exemplet ovan innehåller nämligen alltför lite energi, samt lite för lite av några vitaminer (framför allt vitamin D och folat) och mineralämnen (järn, selen). Äter man större portioner eller lägger in lite fler näringsrika mellanmål är detta troligtvis inte längre något problem.

Jag hoppas att jag med detta svar har stillat din oro och hjälpt dig att se hur lätt du kan tillgodose ditt proteinbehov utan att behöva äta stora mängder ost.

Hej! Funderar på att söka till dietistutbildningen. Har funderingar kring hur man ska förhålla sig till vetenskapliga studier; dietisten ska ju utgå från dessa för att ge bästa möjliga hjälp. Det diskuteras en del om huruvida det är vetenskapligt belagt att mättat fett är dåligt för hälsan eller inte och om man (de flesta människor iaf. ) mår bättre av att dra ner på kolhydrater… Om man (som jag liksom div. läkare) själv utifrån de studier som finns på området anser att det är bättre med en lågkolhydratdiet får man då förespråka det som dietist även om Livsmedelsverket inte anser detta vara rätt? Alltså, måste man gå “benhårt” på livsmedelsverket, eller får man lov att lägga till sin egen åsikt (som det nu finns grund till enligt flera vetenskapliga studier)?
Hoppas på svar! Tack på förhand//Therese

Hej Therese, trevligt att du är intresserad av nutrition och funderar på att bli dietist! Svaret nedan är från mig som individuell dietist, du kan troligtvis få ett utförligare svar från Socialstyrelsen eller Dietisternas Riksförbund.

Riktlinjer för nutritionsbehandling vid olika sjukdomstillstånd samt generella kostråd till friska för att bland annat minska risk för utveckling av sjukdom ges ut av flera vetenskapliga råd och myndigheter. Ett exempel är som du skriver Livsmedelsverkets kostråd till den friska befolkningen.

Det kan ibland vara svårt att värdera vad som är riktig behandling. Vetenskapligt baserad kunskap utgår ifrån:

1. Mekanistiska studier (cell- och djurförsök). Styrkan med dessa är att man kan skaffa sig biologisk förståelse, svagheter är att det kan vara svårt att överföra något konkret från dessa studier till människor i en klinisk vardag.
2. Befolkningsstudier. Styrkan med dessa är att man kan se på samband över lång tid, nackdelen är att det är svårt att isolera en eller ett par faktorer från allt annat som kan särskilja en viss befolkning.
3. Behandlingsstudier (kliniska interventionsstudier). Styrkan med dessa är att man har god kontroll över effekt och orsak, nackdelen är att det är svårt (för att inte säga omöjligt) att genomföra dessa över en tillräckligt lång tid för att komma till konkreta slutsatser. Det går till exempel inte, av bland annat etiska och ekonomiska skäl, att göra en RCT-studie över en livstid och se vilken grupp som får bäst utkomst (RCT = randomized controlled trial, randomiserad, kontrollerad studie).

När man sammanställer vetenskapligt underlag och skapar riktlinjer utgår man i regel från dessa olika typer av studierapporter. Det som skrivs i massmedia är istället ofta resultat av enstaka studier, som i bästa fall har tolkats korrekt av journalisten, i värsta fall har journalisten inte förstått studien och istället misstolkat resultaten. När man granskar den tillgängliga litteratur som finns bör man göra detta systematiskt, det vill säga inkludera alla studier som finns som uppfyller förutbestämda kriterier på design och genomförande. Om massmedia (och hälsobloggare) rapporterade mer från systematiska översiktsartiklar hade budskapet till gemene man blivit klarare.

Bilden visar presentation av de nya norska kostråden. Foto: Helsedirektoratet (norsk myndighet) .

Det krävs kunskap inom statististik och vetenskapliga metoder samt en stor mängd arbete för att granska all tillgänglig litteratur inom ett givet område och komma till en hållbar slutsats. En sökning på Pubmed på generella nutritionsrelaterade artiklar ger till exempel cirka två miljoner svar (sökning på: diet* OR food* OR nutrition OR nutrient* OR mineral* OR vitamin* OR lipid* OR fat* OR carbohydrate* OR antioxidant*). En systematisk översikt som gavs ut år 2011 år är de Norska kostråden för att främja folkhälsan och minska risk för kroniska sjukdomar, denna tog cirka fyra år att skriva vilket säger något om tidsåtgången vid systematisk granskning av litteratur.

Det kan för den enskilde vara svårt att finna kapacitet till att på ett objektivt sätt granska samtliga studier inom ett givet ämne och komma fram till en hållbar slutsats. Vid avsaknad av objektivitet kan också den stora mängd litteratur som finns göra att man kan plocka och välja artiklar som passar de egna teserna. Väljer man studier subjektivt/osystematiskt utan kvalitetsgranskning kan man alltså finna artiklar som stödjer i stort sett vilken hypotes som helst.

Måste man gå “benhårt” på livsmedelsverket, eller får man lov att lägga till sin egen åsikt (som det nu finns grund till enl. flera vetenskapliga studier)?

Som dietist arbetar man individ- och sjukdomsanpassat, där patientens tillstånd och individuella behov är avgörande för den behandling som ges. För många sjukdomar och tillstånd finns det rekommendationer och riktlinjer som beskriver det som, med stöd i tillgänglig forskning, anses vara bäst behandling. Det är närmast att betrakta som krav för legitimerad sjukvårdspersonal att följa de senaste riktlinjerna för att säkerställa bästa möjliga vård. Livsmedelsverkets råd är dock som sagt riktat till den friska befolkningen och är därför vid flera etablerade sjukdomstillstånd inte aktuella.

Om man (som jag liksom div. läkare) själv utifrån de studier som finns på området anser att det är bättre med en lågkolhydratdiet får man då förespråka det som dietist även om Livsmedelsverket inte anser detta vara rätt?

Om man som dietist avviker från riktlinjer för behandling vid allvarliga sjukdomstillstånd finns risk för skada hos patienten. Illustration av Mikael Schneider.

I skrivande stund finns det, enligt uppgift från Socialstyrelsen, ingen dietist som någonsin blivit av med sin legitimation. Som legitimerad yrkesutövare har man ett ansvar för att den behandling som ges inte skadar patienten och legitimationen är en sorts garanti för att den behandling som ges är riktig (läs gärna mer om detta på Socialstyrelsens hemsida om legitimerade yrkesgrupper). Det innebär i korta drag att man får behålla legitimationen så länge den behandling som ges kan anses vara enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, att den inte skadar patienten.

Det är fortfarande mycket vi idag inte vet om nutrition och metabolism, tror man att nuvarande behandling kan förbättras är det en ypperlig idé att forska på detta. Forskning kan innefatta både sammanställning av tillgängliga studieresultat och genomföring av nya studier.  Är du forskningsintresserad kan nutritionistutbildningen, som är mer forskningsinriktad än dietistutbildningen, vara ett bättre alternativ. Som nutritionist jobbar man generellt inte kliniskt med patienter inom sjukvården och man har därmed på gott och ont inte heller rätt till legitimation.

Hej
Jag skulle vilja veta om det finns något chokladgodis som man kan äta om man inte tål laktos ?

Och så skulle jag gärna vilja veta vad man ska tänka på då man köper godis om man är glutenintolerant och laktos? Som det är nu äter jag inget godis alls, vilket är nyttigt men det skadar aldrig att veta lite mera : )

Hej,

Många som är laktosintoleranta kan äta mörk choklad. Läs på ingrediensförteckningen för att se så den inte innehåller mjölkpulver. När det gäller choklad som innehåller mjölk blir det en mängdfråga, det vill säga det beror på hur känslig du är för laktos, hur mycket av sådan choklad som du kan äta.

När det gäller godis utan gluten och mjölk finns det en hel del att välja på. Men för att hitta sorterna måste man läsa ingrediensförteckningarna, och det kan kännas lite krångligt i början. Men som gluten- och laktosintolerant är detta att läsa och tyda ingrediensförteckningar A och O , det vill säga något som man måste lära sig, och sen alltid måste göra. Med tiden blir man både bra och snabb på att göra det, och det känns inte längre som ett problem.

Några godissorter som är utan gluten och mjölk enligt aktuell  information på respektive hemsida är till exempel Ahlgrens Bilar (Orginal, Däck, Sursockrade, Saltlakrits) och flera sorters godis från Malaco (till exempel Zoo, Pim Pim, Fruxo, Kick, Brio frukt, Fox och Djungelvrål). Men kom ihåg att innehåll kan förändras så det är viktigt att alltid kontrollera ingrediensförteckningen.

Hur går jag tillväga om jag vill testa om jag är överkänslig/allergisk mot diverse mat?
/Mattias

Hej Mattias,

Om du har symtom som du tror beror på att det är något i maten som du inte tål så skall du vända dig till din vårdcentral. Enklare tester kan de göra där. Vid omfattande besvär brukar de remittera patienten till en allergimottagning.

Vanligen frågar läkaren om vilka symtom du har, när du får dessa symtom, och om du själv har någon misstanke om något speciellt födoämne. Sedan kanske läkaren ställer en mängd andra frågor för att göra en bättre kartläggning, till exempel om ärftlighet för allergiska sjukdomar och andra sjukdomar, samt undersöker dig och tar lite prover.

Det finns egentligen inga symtom som är specifika för matallergi, utan kan bero på andra tillstånd eller sjukdomar också. Det finns ingen enkel testning som säkert säger om du har en matallergi eller inte, utan det är ofta en ganska långdragen utredning om man inte har en väldigt enkel och tydlig symtombild, som till exempel att man har fått en allergichock vid intag av nötter. Man kan inte testa för “allt” bara för att se om man har en allergi eller inte, eftersom allergiprover kan vara både falskt negativa och falskt positiva, och dessutom är dyra. För att kunna ställa en korrekt matallergidiagnos måste man både ha symtom av ett specifikt födoämne, bli symtomfri då födoämnet tas bort ur kosten, samt få symtom igen när födoämnet återintroduceras. I tillägg skall man helst ha specifika allergiantikroppar i blodet och/eller huden för det aktuella födoämnet också.

Men går man omkring med en odiagnosticerad matallergi eller annan födoämnesöverkänslighet så medför detta ofta en oerhört sänkt livskvalitet för den drabbade, och ökade kostnader både för individen och samhället. Så misstänker man att man kan ha en matallergi bör man absolut söka hjälp för detta, och första steget är att kontakta vårdcentralen.

Lycka till!

Det ursprungliga upplägget på försöket kan läsas på Clinicaltrials.gov,  abstract (sammanfattning) av artikeln ligger fritt tillgänglig på AJCNs hemsida. I studien jämfördes fyra randomiserade grupper av överviktiga (BMI 26-40) men i övrigt friska försökspersoner som bads öka sitt intag med en liter per dag av antingen mellanmjölk, sockerfri Coca Cola sötad med aspartam, Coca Cola sötad med socker (10.6 gram/dl) och mineralvatten. Sextio personer inkluderades i studien varav 47 slutförde interventionen.

En liter Coca Cola motsvarar cirka 35 sockerbitar.

Coca Cola gruppen, som alltså ökade sitt intag av socker med drygt 100 gram per dag, fick en signifikant ökning av fett i lever, visceralt och i skelettmuskulatur jämfört med övriga grupper. De visade också en ökning i triglyceridvärden och totalkolesterol.

Samma utveckling sågs varken hos de som drack mjölk, vatten eller sockerfri läsk.

I rapporten framgår att inga signifikanta förändringar i totalt energiintag eller fördelning av makronutrienter under försöket kunde identifieras mellan någon av grupperna, bortsett från den extra mängd energi dryckerna gav. Det diskuteras dock inte vad kosten innehöll i övrigt och därmed inte om det skulle kunna finnas skillnader mellan grupperna.

Länk till originalartikeln (kräver tillgång till AJCN): Sucrose-sweetened beverages increase fat storage in the liver, muscle, and visceral fat depot: a 6-mo randomized intervention study.

Min treåriga pojke har fått diagnosen mjölk- och veteallergi genom blodprov, något jag tycker är väldigt konstigt eftersom symptom såsom magont, diarre, och viktnedgång har han aldrig haft! Vi fick blodproven tagna i samband med att han sväller upp i ansikte och får utslag på kroppen under sensommaren och hösten. Det jag undrar över är om dom symptomen kan komma av att han har mjölk- och vete allergi? Vi har också fått veta att han har björkpollenallergi och allergi mot hasselnöt.

Tacksam för svar!

Hej,

Ja, ansiktssvullnad och utslag på kroppen kan förekomma vid allergi mot mjölk och vete. Men den viktiga frågan att ställa sig här är om din son blir symtomfri på mjölk- och vetefri kost, och om symtomen återkommer om han får i sig mjölk och/eller vete?

Blodprover för allergiantikroppar mot olika ämnen är inte 100 procent säkra. De kan vara såväl falskt positiva som falskt negativa. Oavsett allergitesternas svar är det viktiga för en korrekt diagnos att man får symtom av det aktuella ämnet, och att man blir symtomfri då ämnet undviks. Vid återintroduktion av de ämnen som tagits bort ur kosten skall symtomen komma tillbaka.

Om din son endast får ansiktssvullnad och utslag på kroppen under sensommaren och hösten är det inte troligt att det är mjölk och vete som ger besvären, eftersom han högst troligen äter lika mycket mjölk och vete året runt.

Om du misstror diagnosen så ta upp detta med din sons läkare och förklara varför du är tveksam till om det stämmer. Kanske kan du be läkaren testa din son för andra pollenallergier, till exempel gråbo som blommar och ger besvär på sensommaren.

Lycka till!

Fick för två år sedan reda på att jag är laktosintolerant (sedan födseln). Har alltid haft ont i magen men det har ökat de senaste åren. Äter laktosfri kost, tar dagligen Prolaktas men har ändå ont i magen. Har slopat även mjölkproteinet sedan tio dagar. Blev bättre efter sex dagar men smärtorna kom tillbaka igår i samband med måltid bestående av ugnsbakad lax, varm bladspenat med Oatly iMat, cocktailtomater och mathavre. Smärtan är fortfarande kvar. Det är jobbigt att alltid ha ont i magen, vara uppblåst och svullen om både magen och i hela kroppen, försöker äta sunt med mycket fibrer, färska grönsaker o frukt varje dag, minimerar brödet, pastan, riset och potatisen. Motionerar dagligen. Vad ska jag göra?

Mvh

Hej,

Det kan finnas många olika orsaker till dina magsmärtor. Det är inte omöjligt att det beror på något du äter, men det behöver inte vara det. Min rekommendation är att du vänder dig till din vårdcentral för att utreda dina magsmärtor.

Hej!

Jag undrar hur man bäst testar mot allergi/överkänslighet mot gluten, laktos, och ägg. Ska man testa själv hemma på något sätt eller ska man kontakta vårdcentral/dietist, eller hur ska man göra?

Mvh

Hej,

Bilden visar biopsiresultat från tunntarm vid celiaki.

För det mesta är det bäst att vända sig till sin vårdcentral om man misstänker att man inte tål något basfödoämne i maten såsom spannmål, mjölk eller ägg. Dessa är viktiga källor till energi och näringsämnen, och det finns risk att kosten blir bristfällig om de utesluts ur kosten under längre tid. Risken med att experimentera hemma är att man felaktigt kan komma fram till att man är överkänslig mot vissa födoämnen som man sedan utesluter helt i onödan. När det gäller barn bör misstänkt födoämnesöverkänslighet alltid utredas av läkare.

När det gäller gluten är det extra viktigt att inte experimentera med kosten på egen hand, eftersom det inte går att ställa diagnosen celiaki (glutenintolerans) om man redan börjat äta glutenfritt. För att testa för celiaki tas i första hand ett blodprov. Utifrån svaret på blodprovet, symtom och ärftlighet bedöms sedan om man skall gå vidare med en tunntarmsbiopsi. Eftersom celiaki är livslångt är det viktigt att få korrekt diagnos.

Laktosintolerans innebär att man får symtom av mjölksocker till följd av svårigheter med att bryta ned detta ämne i tarmen. Det finns olika sätt att testa detta. Ofta testas det idag med blodprov, men på vissa ställen använder de sig fortfarande av så kallad laktosbelastning. Det innebär att man får dricka en laktoslösning och så kontrollerar man blodsockernivån med ett bestämt intervall under de följande timmarna. Ibland nöjer man sig med att se om patienten blir bättre i sina symtom genom att undvika att dricka mjölk under ett par veckor. Om vanliga mjölkprodukter ersätts med laktosfria alternativ så bibehålls kostens näringsinnehåll. Om man börjar undvika mjölkprodukter utan att ersätta dem med likvärdiga alternativ finns risk för att kosten blir bristfällig när det gäller energi och/eller vissa näringsämnen. Känsligheten för laktos varierar från individ till individ, och kan ibland även variera under livets gång.

Allergi mot ägg utreds vanligen genom pricktest på huden och/eller blodprov. Äggallergi kan vara lindrig, men den kan också vara mycket allvarlig. Den behöver dock inte vara livslång. Många utvecklar tolerans.

Om du är vuxen, har relativt lindriga symtom som du tror kan bero på laktos eller ägg, och är frisk i övrigt, så kan du möjligen testa lite hemma innan du söker läkare. Prova då att undvika laktos och ägg i en vecka för att se om symtomen försvinner. Tänk på att läsa alla ingrediensförteckningar eftersom laktos och ägg kan finnas i många produkter. Om du blir bra från dina symtom så testar du sedan att dricka ett glas mjölk. Om det går bra så öka mängden laktos i din mat successivt under några dagar tills du äter som vanligt igen. Laktosintolerans är ofta en mängdfråga. För att prova in ägg så ät helt enkelt ett ägg när du är symtomfri, och notera om du reagerar.

Observera att man inte bör testa hemma på detta sättet om man misstänker att symtomen kan bli allvarliga.

Nej, man har inte sett någon korsreaktion mellan björkpollen och avokado. Däremot kan enstaka personer med latexallergi korsreagera mot avokado.

Att det finns visat korsreaktioner mellan till exempel björkpollen och vissa frukter betyder inte att alla med björkpollenallergi verkligen får symtom av dessa. Det är högst individuellt. Många personer med björkpollenallergi korsreagerar inte mot något födoämne alls. Graden av korsreaktion kan också variera under livets gång.

Jag undrar om man använder vanlig mjölk i matlagning och låter maten koka en stund, försvinner laktosen då?

Mvh Pia

Hej Pia,

Nej, laktos förstörs inte om du kokar mjölken först. Men många som är laktosintoleranta tål lite mjölk i matlagningen även om de inte klarar att dricka ett helt glas mjölk utan att få symtom. Känsligheten för laktos är individuell så man får prova sig fram för att se vilka mängder man tål. I matlagningen späds ju mjölken ut med en massa andra ingredienser, och hur mycket mjölk det blir i matportionen varierar från maträtt till maträtt. Men det kan också finnas laktos tillsatt i olika halvfabrikat som man kanske använder i matlagningen så det är viktigt att läsa ingrediensförteckningen på allt man använder så att man får en uppfattning om det. Till exempel är det lätt att missa att vissa redningar innehåller laktos.

Hejsan,

Vet inte om du kan svara på det här, men jag har sedan någon månad tillbaka fått röda, kliande utslag på läpparna i samband med att jag ätit/druckit något med citrus. Kan detta vara en allergisk reaktion?

Hej,

Citrusfrukter innehåller starka irritanter och kan orsaka många olika symtom

Det är ovanligt med allergi mot citrus, men det förekommer. Vanligare är att man får röda kliande utslag runt munnen av citrus på grund av ämnen i citrusfrukterna som kan verka irriterande på huden. Oavsett orsaken så är det bara genom att undvika citrus som du slipper utslagen och klådan. Besvär av citrus kan försvinna av sig själv efter en tid, så det här behöver inte betyda att du aldrig kan äta citrus igen.  Möjligen kan du ha viss lindring av receptfria antihistaminer som du kan köpa på till exempel apotek.

Om det är viktigt för dig att veta om det är en allergi eller inte så kan du söka läkare. Det är dock inte säkert att läkaren vill ta dyra prover för att klarlägga detta eftersom symtomen är lindriga och enkla att undvika. Går du till en privat läkare kan du nog få ta proverna eftersom du då betalar för dem själv. Tilläggas bör att dessa allergiprover inte är 100 procent säkra.

Läs mer: Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården

– Vi saknar fortfarande ett tillräckligt vetenskapligt underlag för effekterna av en extrem lågkolhydratkost, säger Christian Berne, professor och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt en av Socialstyrelsens experter.

Hejsan,

Undrar bara om rice krispies är glutenfritt?

Hej,

När det gäller flingor från Kelloggs så är tyvärr inga av dem lämpliga vid glutenintolerans enligt aktuell information på deras hemsida.

Hej!

Jag är en 54-årig kvinna som passerat klimakteriet (menopaus 2007). Eftersom jag är överkänslig mot biogena aminer och därför mycket sällan äter fisk numera och dessutom har slutat dricka mjölk eftersom jag upplever att jag mår dåligt av det,  undrar jag hur mycket kalcium- och D-vitamintillskott jag kan ta utan risk. Jag äter idag cirka sex skivor ost per dag och använder cirka en deciliter mjölk i te, äter broccoli flera gånger i veckan. Kan/bör jag ta ett kalcium/D-vitamintillskott som innehåller 500 miligram kalcium och 5 mikrogram D3 och dessutom TillVal Vitamin D under vinterhalvåret  (innehåller 10 µg D-vitamin)? Läser på många håll att den rekommenderade dosen D-vitamin idag snarare är 20 mikrogram under vinterhalvåret än 7,5.

Vänliga hälsningar

Anna

Hej Anna!

Om vi börjar med ditt nuvarande intag av kalcium i kosten så får du i dig mellan 668-974 milligram kalcium per dag beroende på hur mycket respektive ostskiva väger samt på vilken typ av ost du använder dig av. Ju magrare ost, desto mer kalcium per skiva innehåller den. Beräkningen inkluderar dessutom en portion med broccoli (lite mer än en deciliter) som ger cirka 41 milligram kalcium.

Enligt de svenska näringsrekommendationerna behöver en kvinna som passerat klimakteriet i genomsnitt 800 milligram kalcium per dag (supplementering med 500-1000 mg kalcium per dag kan möjligen försena åldersrelaterad minskning av benmassan enligt Livsmedelsverket). Du får i dig mer än denna mängden kalcium om du äter sex skivor (à 15 gram) 17%-ig ost och dricker en deciliter mjölk dagligen. Om du vill veta hur mycket kalcium som din kost innehåller kan du använda dig av livsmedelsverkets ”Matvanekollen” där du kan registrera din kost för att ta reda på dess näringsinnehåll. Detta är ett ypperlig sätt att få en god överblick över ditt kostintag om inte annat.

Mjölk är inte den enda källan till kalcium i kosten.

Eftersom du sällan äter fisk går du miste om den i princip största källan till vitamin D i den svenska kosten. Baserat på ditt intag av ost och mjölk får du i dig cirka ett mikrogram dagligen av vitamin D, vilket är för lite. Du riskerar med andra ord att få i dig för lite vitamin D och du behöver troligtvis ett dagligt D-vitamintillskott nu under vinterhalvåret. Under sommarhalvåret räcker det däremot gott och väl med det vitamin D som bildas tack vare solens strålar, förutsatt att du vistas ute minst 2-3 gånger i veckan.

Det du har läst om rekommendationer för ett högre dagligt intag av vitamin D handlar nog om att USA relativt nyligen ändrat sin dagsrekommendation för vitamin D hos befolkningen till 15 mikrogram per dag, det vill säga dubbelt så mycket som den svenska rekommendationen. Denna rekommendation har sin grund i att man i USA utgår ifrån att all vitamin D ska komma från maten och att bidraget från solexponering är minimal. I Sverige har vi ännu inte ändrat på de nuvarande rekommendationerna, men underlaget granskas för närvarande och det kan hända att rekommendationerna kan komma att justeras även i Sverige under det kommande året.

Om ditt kalciumintag ligger över livsmedelsverkets rekommenderade dagsintag på 800 milligram per dag behöver du troligtvis inte ett kalciumtillskott. Med hänsyn till benhälsan är det av större vikt att du har en nyttig och varierad kost och utövar fysisk aktivitet, gärna styrketräning, regelbundet än tar ett kalciumtillskott. Det räcker alltså egentligen enbart med ett dagligt tillskott av vitamin D för dig, exempelvis TillVal Vitamin D som ger 10 mikogram vitamin D. Detta tillskott tillför en mängd av vitaminet som är långt under de nivåer som kan ge upphov till toxisk effekt.

Hoppas att du blev något klokare av mitt svar.

Hej! Jag är en tjej som är nästan helvegetarian. Jag äter fisk och skaldjur. Jag undrar om man behöver ta linfröolja som tillskott eller räcker det med den omega-3 som finns i fisk?

Hej!

Fiskpålägg på smörgåsen är ett bra och enkelt sätt att få i sig nyttigt omega-3 fett på.

Det räcker fint med endast fisk och skaldjur som din källa till omega-3 i kosten om du regelbundet äter dessa livsmedel i veckan. Du behöver då heller inte komplettera kosten med linfröolja. Att använda dig av rapsolja i matlagningen vid sidan av, är ett plus.

I den vegetabiliska kosten får man i sig omega-3-fetter från exempelvis linfröolja, men även andra livsmedel som rapsolja eller valnötter. Det krävs ytterst små mängder av dessa livsmedel (exempelvis cirka en matsked rapsolja) för att tillgodose basbehovet av omega-3 med undantag för just DHA, som endast återfinns i stor mängd i algbaserade tillskott. Kroppen kan förvisso omvandla de kortare omega-3-fettsyrorna i linfröolja/rapsolja till DHA (lång fettsyra), men processen i sig är väldigt ineffektiv.

Fet fisk som till exempel lax, sill och makrill, innehåller extra mycket av omega-3-fettet DHA. Enligt Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer räcker det att äta två till tre portioner fisk (fet och mager) eller skaldjur i veckan för att tillgodose basalbehovet av omega-3-fetter. Veckans behov av omega-3-fettsyran DHA kan dock tillgodoses enbart med hjälp av en portion lax där en portion motsvarar mellan 100 till 150 gram fisk. Vit fisk innehåller också DHA, men i mindre mängder eftersom vit fisk innehåller mindre fett. Det krävs upp till sex och en halv gånger så mycket sej (vit fisk) som det krävs lax för att få i sig samma mängd DHA. Det är med andra ord en god idé att variera fiskintaget genom att äta både fet och mager fisk.

Hej!

Jag skulle vilja få lite hjälp med att förstå det här med kalorier. Hoppas att ni kan hjälpa mig.

Det sägs att man måste förbruka mer kalorier än vad man får in. Vi säger att min kropp behöver 2000 kilokalorier per dag. Menar man då att jag måste förbruka mer än 2000 kilokalorier genom motion per dag eller?

Hur många kalorier ungefär ska man minska med för att gå ner ett kilogram i veckan?

Med vänlig hälsning, Nanna

Hej Nanna!

Det stämmer att viktminskning sker genom att förbruka mer energi än vad man stoppar i sig. Kroppen behöver dock energi till mycket annat än bara fysisk aktivitet varför det inte endast handlar om att motionera bort energin. Även en sängliggande person behöver energi, detta grundbehov av energi brukar kallas basal ämnesomsättning och ett ungefärligt värde i kilokalorier (kcal) kan beräknas med hjälp av en formel baserad på individens kön, ålder, längd och vikt. Nedan är ett exempel på en sådan formel, Harris-Benedict ekvation, som passar till normalviktiga personer.

För kvinnor lyder formeln:

655 + (9,6 x vikten i kg) + (1,8 x längden i cm) – (4,7 x åldern i år)

Motsvarande formel för män är:

66 + (13,7 x vikten i kg) + (5 x längden i cm) – (6,8 x åldern i år)

Resultatet visar alltså på hur många kilokalorier som kroppen behöver för att bland annat organen, cirkulationen, svettningen, andningen och andra livsviktiga funktioner ska fungera. Som kan utläsas ur formeln behöver kroppen mer energi ju mer individen väger och ju längre denna är, precis som att ju äldre man blir desto mindre energi behövs.

Utöver detta kräver allt som kroppen gör extra energi: allt från små saker som att äta, sitta upp och läsa, till större energikrävande prestationer som att träna. Detta kostar olika mycket energi för olika individer, vilket beror på samma faktorer som den basala ämnesomsättningen samt intensiteten av aktiviteten.

Att i exakta energiangivelser rekommendera ett värde på hur många kalorier man ska minska med för att gå ner ett kilo i veckan är därför svårt. Människokroppen är komplex och viktminskning är beroende av många faktorer. Vid ändrad diet kan en viktförändring bero på andra saker än minskad fettmängd, såsom till exempel en förändrad mängd vätska i kroppen. Dessutom kan en ökad muskeltillväxt till följd av ökad motion och träning orsaka viktuppgång eller en minskad viktminskning.

För att ge konkreta rekommendationer för viktminskning behövs mer information om individen och dess mat- och rörelsevanor, men allmänna råd är att minska portionerna, utesluta ”skräpmat” (godis, kakor, snacks, läsk, saft, alkohol, glass m.m.), öka motionen och äta rikliga mängder av grova grönsaker (som t.ex. baljväxter, kål och broccoli som har ett lågt energiinnehåll och ger en hög mättnadskänsla).

För att ändå ge dig ett hum om energibalans: 1 kilogram fettväv innehåller ca 7000 kilokalorier vilket då teoretiskt sett innebär att en viktminskning på ett kilogram skulle kräva en energiförlust på 7000 kilokalorier i veckan. En kvinna på 63 kilogram förbränner ungefär 450 kilokalorier per timme vid joggning (8 km/h) och viktminskning på ett kilogram enbart från extra motion skulle därmed motsvara ca 15,5 timmar joggning. 7000 kilokalorier motsvarar också ca 1,4 kilogram kexchoklad! En energiförlust på 7000 kilokalorier kan självklart kombineras av både mat- och motionsförändringar!

Hoppas du fått en något klarare bild av energibehov och kaloriförbrukning!

Hej! Jag har ett barn som själv väljer bort kött, då pratar jag om alla sorter. Om jag har tur äter han fisk ibland. Ägg gillar han, det äter han ofta, om han själv får bestämma flera gånger om dagen, är det bra? Däremot älskar han grönsaker, frukt  och baljväxter, de kan han äta av i otroliga mängder. Hur mycket behöver en treåring äta för att få tillräckligt? Jag är orolig över att han ska få proteinbrist. Hur kan jag undvika det?

MVH Libbi

Hej,

Det går alldeles utmärkt för ett barn att växa upp och utvecklas helt normalt på laktovegetarisk kost, men det finns en del som man bör tänka lite extra på. Jag har skrivit ett par inlägg om detta tidigare. Läs dem gärna, särskilt det som heter “Vegetarisk kost till småbarn“!

När det gäller ägg finns det inga råd om begränsning till barn, men blir det fler än två per dag är jag rädd att det tar utrymme från annan mat som din son också behöver!

 När man styrketränar och vill uppnå maximal muskeltillväxt passar det tydligen bra att äta kasein respektive vassleprotein men varför är den ena varianten bättre än den andra om så är fallet?

Hej!

Styrketräning och god kosthållning är viktigt för muskeltillväxten.

För att öka muskeltillväxten bör man vara i positiv energibalans samt inta tillräckliga mängder protein. Ett proteinintag mellan 1,2-1,4 gram per kilokroppsvikt och dag är lämpligt.  Mjölkproteiner så som vassle och kasein påverkar muskeltillväxten positivt och för detta finns stöd i forskningen.

Protein kan delas in i olika grupper, snabba eller långsamma, beroende hur snabbt aminosyrakoncentrationen höjs i blodet efter intag. Vassleprotein tas upp snabbt i kroppen och höjer därmed koncentrationen av aminosyror i blodet fort. Kaseinprotein däremot bryts ned och tas upp långsamt vilket leder till att kroppen förses med aminosyror under en längre tid efter intag jämfört med vassleprotein. Den långsamma nedbrytningen av kasein tros kunna motverka något av den muskelproteinnedbrytning som sker under och efter träning, studier har visat att kasein kan minska muskelnedbrytningen upp till 7 timmar efter intag. Vassle protein förbrukas snabbt och anses vara bra för att snabbt stimulera muskelproteinsyntes efter träning.

Forskningen som finns om vassle, kasein och muskeltillväxt är ibland motsägelsefull. Det finns forskning som tyder på att det inte spelar någon roll för muskeltillväxten om man intar vassle eller kasein och forskning som visar att vassle är överlägset bättre för muskeltillväxt.

På grund av de olika metabola egenskaperna av vassle och kasein rekommenderas ett intag av både vassle och kasein samtidigt för maximal muskeltillväxt. Intag av vassle och kasein kan ske direkt efter träning, eller både före och efter träning.  

Hej!

Dietisten säger att man kan äta kokta och mixade kikärtor och sojafärs. I broschyren jag fick står det kokta och mixade kikärtor går bra att äta. Men inte ärtor och bönor. Sjuksköterskan sa att sojabönor kan man äta men inte andra bönor och ärter.

Kan jag äta kokta och mixade kikärtor, sojabönor, sojafärs, tofu, alla soja produkter som finns (som är veganska)? Linser? Svamp? Nötter? Frön? Sojamjölk? Havremjölk? Rismjölk? Min fråga är alltså vad kan jag äta för protein och vad kan jag ha för mjölk och smör och pålägg? Är inte komjölk och mjölkprodukter svårsmälta? Kostråden är inriktade på kött, fisk, kyckling, skaldjur och lite ägg och ost. Dietisten kan inte mycket om vegankost och tar inte reda på det heller. Mvh Maria.

Hej,

Du skriver ingenting om din sjukdomsbild eller symptom relaterade till din gastropares. Som legitimerad vårdpersonal kan jag inte ge dig några specifika råd utan att ha tillgång till din journal. Det är dessutom svårt att ens ge generella råd till denna typ av fråga med så lite att gå på framför allt eftersom var människas magkapacitet och mage är unik i sig. Detta innebär att det som fungerar för en patient med gastropares inte nödvändigvis fungerar för en annan. Den som blir expert på vad som fungerar för dig är i slutändan du själv och en dietist kan bara ge dig råd på vägen.

Magsäckstömningen påverkas av bland annat fiberinnehållet i maten.

Det rekommenderas generellt att man begränsar mängden av de livsmedel som innehåller mycket stora mängder fiber (t.ex. bönor, nötter och frön) vid gastropares. Denna rekommendation har sin förklaring i att dessa livsmedel kan göra så att det blir svårare för magen att tömma sig efter en måltid. De kan också i värsta fall framkalla så kallade ”fytobezoarer” som är fiberrika matrester som samlat sig i en klump i magen och förhindrar att den tömmer sig. Rådet du fick om att undvika ärter och bönor är troligen på grund av att just dessa livsmedel tidigare har blivit associerade med bildningen av bezoarer hos patienter med gastropares.

Det grundläggande generella rådet vid gastropares är att undvika att äta få och stora måltider. Detta eftersom magsäckstömningen går långsammare ju mer mat vi intar vid ett och samma tillfälle. Det kan komma att kräva fler än sex mindre måltider per dag för att få i sig nog näring. Att din dietist inte har någon kunskap om vegankost är beklagligt, men om ditt matintag är väldigt begränsat på grund av din gastropares är detta i sig en grund till varför just vegankost inte är att rekommendera. Dels på grund av sitt höga fiberinnehåll och dels på grund av att det krävs god kunskap om näringslära och god aptit för att få i sig det man behöver som vegan.

För att förtydliga kan jag alltså inte ge dig specifika råd då jag inte har tillgång till din journal och jag kan därför inte säga vilka livsmedel som du kan eller inte kan äta. Detta måste du diskutera med din dietist som har full förståelse för och inblick i din sjukdomsbild. Mitt råd till dig är därför att ta kontakt med din dietist igen och be henne/honom förklara vilka livsmedel som du faktiskt kan äta, med hänsyn tagen till din sjukdomsbild och dina kostvanor. Alternativt ta kontakt med en privatdietist med goda kunskaper både inom gastropares och vegankost.

I min kommun Varberg ställdes en motion om att en gång i veckan införa vegetarisk middag på vissa utvalda skolor i ett pilotprojekt men serviceförvaltningen ansåg det svårt att tillgodose elevernas näringsbehov. Detta låter helt absurt men jag behöver mer på fötterna innan jag skriver min insändare. Mvh Åsa

Hej Åsa!

Jag är inte familjär med situationen i Varberg men det låter som om beslutet har grundats på okunskap.

Hösten 2005 fick Livsmedelsverket uppdraget av regeringen att utarbeta råd för måltider i bland annat förskola, skola och gymnasieskola. De råd som presenterades var avsedda för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Råden i sig är till för att främja goda matvanor hos skolbarn och fungerar som vägledning och förslag till hur man kan arbeta för bra matvanor i skolan.

Livsmedelsverkets råd i ett nötskal är att skolmåltiden ska vara komplett, vilket innebär att den skall innehålla en varmrätt med grönsaker (råa och/eller tillagade) samt dryck (lättmjölk eller vatten) och bröd med matfett. Den bör även vara varierad och ge barnen en bra måltidsrytm. Alla dessa föreslagna punkter kan enkelt och väl tillgodoses av en vegetarisk varmrätt som serveras tillsammans med grönsaker, bröd, matfett och dryck.

Det är faktiskt till och med så att Livsmedelsverkets praktiska råd för planering av skollunch inkluderar ett förslag om att baljväxter kan serveras minst en gång var fjärde vecka i skolan. Portionsstorleken i detta fallet anges som ett referensvärde (uppskattad portionsstorlek för ett barn i årskurs 4-6) på 60 gram och motsvarar cirka en deciliter kokta bönor. Det rekommenderas dock inte att barn serveras vegankost i skolan.

Livsmedelsverkets rekommendationer till skolor gällande livsmedelsval för en lakto-ovo-vegetarisk kost ser ut som följande (nedanstående punkt-lista är en reviderad version av den text som finns att läsa på Svenska Livsmedelsverkets sida om lakto-vegetarisk kost i skolan där det går att finna originalversionen):

• Grönsaker, frukt och bär, potatis och rotfrukter av alla sorter kan användas. Om andelen råkost blir för stor kan det för elever med ett högt energibehov medföra att maten får en för stor volym.
• Mjölk och mjölkprodukter. Välj företrädesvis lättprodukter av mjölk och fil samt färskost och hårdost.
• Kött och fisk utgår helt och ersätts av sojaprotein (till exempel sojakött och tofu), bönor, linser eller ärter. För lakto-ovo-vegetarianer är även quorn ett bra alternativ.
• Bröd och andra cerealieprodukter, helst i form av fullkornsprodukter. Till bröd och gröt används krossade eller hela korn eller sammalet mjöl (råg, vete, korn, havre). Bröd får gärna vara gjort på surdeg eller bakat med lång jästid. Då bryts en del av fytinsyran ner, vilket ökar tillgängligheten för järn och zink.
• Matfett. Smörgåsmargarin och salladsdressing med låg halt mättat och härdat fett. Till matlagning fetter med i huvudsak enkelomättade fettsyror, som oljor (raps- eller olivolja) eller flytande margarin. Vid stekning rekommenderas flytande margarin.
• Drycker. Vatten eller lättmjölk.

Anledningen till att kötträtter rekommenderas ofta i svenska Livsmedelsverkets rekommendationer för skollunchen är på grund av att barn har ett stort behov av järn. Tanken är med andra ord att säkra att barnen får i sig tillräckligt med järn via maten. Om vi jämför järninnehållet i en chili-sin-carne (chili utan kött) och chili-con-carne (chili med kött) ser vi dock att järninnehållet är nära på detsamma i bägge varmrätterna:

Portionsstorlekarna är tagna från exempel i tabell 3 i Praktiska råd från Livsmedelsverket och respektive måltidsförslag ska därmed illustrera en faktisk varmrätt. Kompletteras rätterna med ett glas med berikad lättmjölk och en smörgås med matfett så blir måltiden komplett.

Som du ser i tabellen ovan skiljer det endast 0,1 mg järn mellan måltiderna. Även om lunchen med köttfärs innehåller den typ av järn som våra kroppar lättare tar upp (hemjärn) så justeras detta lätt genom att servera något C-vitaminrikt till den vegetariska måltiden som paprika, pizzasallad eller blomkål. Detta eftersom järnet i den vegetariska kosten (icke-hemjärn) tas upp lättare om man konsumerar något C-vitaminrikt livsmedel i samband med måltiden.

De viktigaste punkterna i Livsmedelsverkets råd om skollunchen omfattar likväl rekommendationen om skollunchens energigivande näringsämnen protein (max 20 E%), fett (max 30 E%) och kolhydrater (minst 50 E%). Kostens sammansättning varierar från måltid till måltid och från dag till dag, vilket innebär att näringsrekommendationerna gäller för en genomsnittlig kost under en vecka. Detta betyder att en vegetarisk rätt (som exempelvis kikärts- eller linsgryta)  till och med kan hjälpa till att balansera ut ett högt fett- eller proteininnehåll i veckans övriga rätter.

Det är viktigt att poängtera att en lakto-ovo-vegetarisk rätt inte måste innehålla bönor eller vara avancerad att tillaga, utan kan vara något så simpelt som pannkakor, potatisbullar eller vegetarisk pizza. Dessa vegetariska alternativ brukar ofta uppskattas mycket av barnen när de väl serveras på skolan och ingår som exempel på föreslagna varmrätter  i Tabell 3 i Praktiska råd för planering av skollunch. Dock är dessa förslag kanske inte alltid de sundaste eller de näringsmässigt mest fördelaktiga valen av varmrätter, men det beror självfallet mycket på hur de tillagas och vad de serveras tillsammans med.

Av ovanstående hoppas jag att det har förmedlats på ett någorlunda pedagogiskt sätt att det är helt inom rekommendationerna, och till och med uppmuntras av svenska Livsmedelsverket, att barnen får en vegetarisk rätt serverad i skolan. Gärna oftare än en gång i månaden, som exempelvis en gång i veckan.

Hej!
Jag har haft ett stort bekymmer ända sen jag var runt sju.. Jag kan inte äta frukt eller grönsaker.
Jag är allergisk mot väldigt mycket; bland annat gräs, pollen, djur, nötter, frukt, grönsaker, kvalster osv..
Min första allergi var björkpollenallergi och alla andra allergier har blivit som förgreningar på den första. Och det har bara blivit värre och värre.
Läkarna jag har pratat med säger att man inte kan vara allergisk mot så mycket, men när jag gjort prick test har jag fått utslag mot precis allting..
Detta är väldigt frustrerande och det är så svårt att äta nyttigt. Jag kan aldrig ta en frukt eller äta nötter om jag blir sugen på någonting. Vilket leder till att jag hela tiden känner mig äcklig när jag äter godis osv.
Jag är arton år och är 1.65m och väger runt 58kg. Jag vet att det är inte övervikt eller något. Men skulle må så mycket bättre om jag hade något alternativ när jag vill äta nyttigt.
Hoppas på svar!
/ Sandra

Hej Sandra,

Jag förstår att det är jobbigt för dig att vara så allergisk och känna att du måste undvika frukt och nötter som är både goda och nyttiga. Ett ljus i mörkret kan vara att allergi sällan är ett statiskt tillstånd, utan ändrar sig med tiden. Allergier blir vanligtvis lindrigare med åldern. Inte alltid, men ofta. En del allergier kan till och med försvinna, genom att man utvecklar tolerans. Ibland kallar man detta för att allergin “växer bort”. Detta kan ske när som helst under livet, även i vuxen ålder.

Många som är allergiska mot björkpollen och som korsreagerar med till exempel hasselnötter klarar att äta nötter i kakor som varit i ugnen.

Tyvärr är inte alltid resultatet av ett pricktest detsamma som sanningen. När man är allergisk mot pollen är det vanligt att man korsreagerar i huden för frukter, grönsaker och nötter. Det betyder inte med säkerhet att man inte tål att äta dessa. Inte ens blodprov för dessa allergier är helt säkra. De kan endast användas som vägledning. Många gånger måste man göra en sammanvägning av provsvar från pricktester, blodprov och reaktioner för att komma fram till vad man kan provocera med. Utifrån vilka symtom som förväntas kan provoaktionen göras hemma eller på allergimottagning. Provokation betyder att man får prova att äta det som man har allergiantikroppar mot. Beroende på vilka symtom som förväntas görs provokationen på olika sätt, så innan man fått diskutera detta med en allergikunnig läkare eller dietist så bör man inte syssla med detta på egen hand.

Även om man inte tål att äta alla frukter, grönsaker eller nötter råa så kan det hända att man tål dem när de blivit värmebehandlade. Till exempel att färskt äpple kliar i munnen, men äppelkaka går bra. Då kan man skära ett färskt äpple i bitar och köra det lite i microvågsugn, så förstörs de ämnen man reagerar på, och man kan äta äppelbitarna utan problem. En del klarar äpplet bra bara de skalar äpplet, eftersom de ämnen man reagerar på mest sitter precis under skalet. Det är lite olika från person till person, och från äppelsort till äppelsort. Förutom värmebehandlade frukter och grönsaker brukar även frysta och konserverade gå bra, och ibland även torkade.

När det gäller nötter gäller det förstås att vara försiktig. En del får allvarliga reaktioner av nötter. Men många som är allergiska mot björkpollen och korsreagerar med till exempel hasselnötter klarar att äta nötter i kakor som varit i ugnen. Idag finns det blodprov som kan visa om man “bara” korsreagerar med nötter på grund av björkpollenallergi och därmed endast riskerar att få lindriga symtom, eller om det är en nötallergi som inte har med pollenallergin att göra och det är stor risk för allvarlig reaktion. Dessa prover tas och bedöms än så länge endast av allergologer (läkare med allergi som specialitet).

Med tanke på dina omfattande problem och att du undviker många födoämnen tycker jag att du bör få träffa en allergolog och en allergikunnig dietist. Beroende på var du bor kan detta möjligtvis bli problematiskt, men till att börja med kan du kontakta din ordinarie läkare för hjälp och eventuell remiss. Det är naturligtvis viktigt att du inte undviker mer än nödvändigt, både för näringsintag och livskvalitet.

Om du behöver hjälp med att hitta rätt så får du höra av dig och tala om var du bor så skall jag se om jag kan hjälpa dig att finna rätt. De flesta dietister kan en hel del om allergi, men när någon är multiallergisk som du är och visar en massa positiva provsvar på olika födoämnen, så kan det vara lite lurigt för dietisten att nysta i detta själv om hon/han inte har samarbete med en allergolog  med intresse för födoämnesallergi.

Lycka till!

Jag skulle höra om det finns någon måltidsersättning (likt Nutrilett) för oss som är allergiska mot både mjölk, ägg, ärt- och baljväxter? Vad jag har sett när jag letat runt så innehåller alla dessa produkter mjölkpulver eller är sojabaserade.

De produkter som näringsmässigt skulle kunne ersätta måltider, och som är fria från mjölk, ägg och baljväxter, är specialprodukter som inte lämpar sig som viktminskningsprodukter.

Det är helt riktigt så att måltidsersättningar för viktminskning vanligtvis är baserade på mjölk eller soja.

De näringsprodukter som näringsmässigt skulle kunne ersätta måltider, och som är fria från mjölk, ägg och baljväxter, är specialprodukter som används vid vissa sjukdomstillstånd. Dessa är väldigt dyra och lämpar sig således inte som viktminskningsprodukter.

Det har tidigare funnits energi- och näringspulver baserade på risprotein som möjligtvis skulle kunna fungera som ersättning, men jag vet inte om detta fortfarande finns kvar. Det såldes i vissa hälsokostbutiker, men det är nog närmre 10 år sedan jag kollade upp detta senast och jag minns inte något namn på produkten är jag rädd. Hör med en välsorterad hälsokostbutik och se om de kan hjälpa dig att finna det du söker! Ibland händer det också att någon som läser inläggen här vet och bidrar med tips i kommentarsfältet.

Hej,
Vilka spritsorter for man dricka om man är allergisk mot mjöl?
Finns det någon hemsida som man kan kolla upp det på?
Tack på förhand!

Vid allergi mot mjöl kan man dricka rena spritsorter eftersom det efter destillering inte längre finns några proteiner kvar i den färdiga produkten.

Vid allergi mot mjöl kan man dricka rena spritsorter, detta eftersom det efter destillering inte längre finns några proteiner kvar. Exempel på rena spritsorter är vodka, rom, gin och konjak. Även whiskey och brännvin som är gjorda på samma sädesslag som mjölet man inte tål går faktiskt bra, eftersom även dessa är destillerade vilket innebär att det inte finns något protein kvar i den färdiga produkten.

Jag känner inte till någon hemsida där man kan kolla upp detta utan du får i så fall kontakta producenten av den aktuella drycken om du är osäker.

Ta det försiktigt när du dricker alkohol. När man blir berusad gör man lättare missar som man inte skulle gjort när man är nykter, till exempel att stoppa mat i munnen som man inte har kontrollerat är fri från det man reagerar på. Så drick med måtta, av flera skäl.

Hej,
Jag har två pojkar som båda är allerigiker. Det är den yngsta som är 2 1/2 år som jag är mest orolig för. Han har komjölksallergi, fortfarande rätt kraftig som framkallar kräkningar och utslag när han får i sig mjölkproteinet. Han är även allergisk mot ägg. För några månader sedan var han och slickade i en tom skål där det legat jordnötter och fick en allergisk reaktion. Snabbt nässelutslag, halsen blir jätteslemmig och framkallar kräkningar och han mår dåligt. Vi har fått information om att ge clarityn/loratadin smälttabletter, en halv “vuxentablett” när han har fått i sig ägg. Vi gjorde även så när han hade slickat i jordnötsskålen. Vi behövde inte uppsöka sjukvård.

Min fundering är hur blir det om han får i sig en hel nöt? Även med ägg då vi har varit otroligt försiktiga med det då storebror också har äggallergi. Skulle vi vara i behov av att ha en insulinspruta hemma? Får vem som helst ha det? Jag har inget att jämföra med hur allergiska mina barn är för att få en spruta.

Jag har även funderat över getingstick den dagen då det sker. Hur vanlig är den allergin? Man har ju hört att den kan vara kraftig.

Hälsningar Bodil

Hej Bodil,

Jag förstår att du är orolig och jag tycker absolut att du skall kontakta din sons allergolog (allergiläkare) angående reaktionen på jordnöt. Att få nässelutslag och kräkningar av så små mängder jordnöt tyder på att din son även kan ha en betydande jordnötsallergi och att ni kan behöva ha mer potenta läkemedel till hands av typen antihistamin (till exempel Loratadin). Det är viktigt att din son får en individuell utredning och bedömning så mitt svar här blir generellt.

Getingallergi har ingen koppling till andra allergier.

Vid risk för anafylaxi (allergichock) ordineras vanligtvis adrenalinspruta, kortisontabletter och antihistaminer. Det är omöjlig för mig att säga säkert om ni behöver tillgång till dessa hemma utifrån det du beskriver, men jag tycker helt klart att du kan ta upp det till diskussion med din sons allergolog. Om allergologen bedömer att man behöver ha tillgång till adrenalinspruta så får man recept på detta och information om hur och när den skall användas (observera att insulinspruta är medicin vid diabetes, och att den spruta man kan behöva vid allvarlig allergisk reaktion heter adrenalinspruta).

När det gäller getingallergi så har den ingen koppling till andra allergier och dina söner har inte större risk att utveckla detta än någon annan. Det är relativt ovanligt med getingallergi men jag har inte hittat några säkra siffror på hur stor del av befolkningen som drabbas. Även denna farhåga kan du ta upp med din sons allergolog som säkert kan ge bättre svar.

Hej
Jag är en tjej på 18 år som har vikten 55-56 kilogram. Kan låta lite men ser verkligen inte ohälsosam ut. Jag tränar en del och vill att fettet på magen ska försvinna så man ser lite mer muskler. Jag vet att enda sättet att få bort fettet är att äta rätt och träna men har försökt i 4 månader nu. Har tränat pass med både kondition och styrka i genomsnitt tre gånger per vecka och har ättit nyttigt; skippat potatis, ris och så vidare och äter istället mycket kött och grönt. Försöker hålla mig runt 1000-1200 kilocalorier per dag men inget verkar hända. Bara jag fuskar typ en dag syns det blixtsnabbt på vågen. Vad gör jag för fel varför går jag inte ner i vikt?
Tacksam för svar med vänliga hälsningar Josephine

Hej Josephine!

Att hålla sig på en så snål diet som 1000 – 1200 kcal per dag kan orsaka att kroppen ställer in sig på svält och drar ner på förbränningen.

Nyttig kost innebär inte att utesluta kolhydratkällor som du beskrivit, utan kolhydrater är ett otroligt viktigt näringsämne för både hjärnan och musklerna, varför dessa inte bör uteslutas, speciellt inte om man tränar! Du kan däremot se till att äta kolhydrater av god kvalitet såsom fullkornsprodukter (fullkornsbulgur, fullkornscouscous, råris/fullkornsris mm). Potatis är inte heller dåligt, det innehåller väldigt lite energi per gram och ger en bra mättnadskänsla. Däremot kan man försöka undvika feta potatisprodukter som potatismos och klyftpotatis. Lägger du till dessa källor till kosten kommer du upp lite i energimängd så att din kropp inte svälter och sparar på energin på samma sätt, dessutom får du i dig mer fibrer vilket är bra för både kroppen och mättnadskänslan. Kolhydraterna binder en del vatten i kroppen, varför du snabbt (som när du “fuskar en dag”) kan se skillnad i vikt om du går från en kost utan kolhydrater till en kost med kolhydrater – detta är alltså inte fett! Jag vill också poängtera att muskler kan synas olika bra på olika individer på grund av många andra anledningar än fett, såsom hur muskeln i sig är utformad och infästningar. Detta kan vara extra tydligt på till exempel magrutor.

När man tränar är inte vågen att rekommendera för att följa sin utveckling eftersom man kan få mer muskler och därmed inte gå ner i vikt utan till och med gå upp i vikt.

Du nämner att du äter mycket grönsaker, vilket du får en eloge för! Fortsätt med det och se till att du varierar grönsaksintaget så att du får i dig mycket grova grönsaker som till exempel kål och baljväxter (lite tips på sådant man alltid kan ha hemma: frysta grönsaker (broccoli, haricot verts, spenat), kål av olika sorter, vilka håller länge, samt bönor och linser (burk eller torkade).

Utöver detta är det ofta bra att se över sina dryckesval och minimera intaget av alkohol, läsk, saft och annat som bara ger energi utan att ge mättnad. Självklart gäller detta även godis, chips, kakor etcetera.

Att träna cirka tre gånger per vecka låter som ett bra upplägg för dig, kanske kan du även under de dagarna du inte tränar se till att röra dig också, som till exempel att ta en promenad eller cykla istället för buss. När man tränar är heller inte vågen att rekommendera för att följa sin utveckling eftersom man kan få mer muskler och därmed inte gå ner i vikt utan till och med gå upp i vikt. Se dig istället i spegeln och håll koll på vilket hål på bältet som används.

Vad du för tillfället gör för ‘”fel” förutom att du verkar äta på tok för lite är dock svårt att säga, men med dessa sunda mat- och träningsvanor har du goda förutsättningar för en slank och fin kropp, din kroppsvikt antyder ju att du kanske redan har en? Beror ju lite på hur lång du är!

Lycka till Josephine!

Jag har IBS och hyperkänslig tarm. Tänkte eventuellt prova att äta linser och någon sorts bönor. Finns det någon av dessa som är mer lättsmält? Eller någon som blir det av att man groddar den?

Baljväxter innehåller oligosackarider och dessa är gasbildande. Vid IBS kan det vara svårt att tolerera baljväxter på grund av detta.

Baljväxter innehåller oligosackarider och dessa är gasbildande. Vid IBS kan det vara svårt att tolerera baljväxter på grund av detta.

Alla baljväxter blir dock mer lättsmälta om man groddar dem. Till att börja med kan du också mixa dem så att de får en slät konsistens, och starta med bara en matsked till varje måltid för att successivt öka mängden. På så sätt kan din mage vänja sig, och det blir lättare för dig att tolerera baljväxterna.

Om du väljer att köpa torkade baljväxter som skall ligga i blöt över natten och sedan kokas, så byt blötläggningsvattnet till nytt vatten innan du kokar dem. Byt sedan kokvattnet efter 10-20 min så får du bort en del av de gasbildande ämnena. När baljväxterna är kokta kan man frysa in dem för att ta fram en lagom mängd åt gången.

Hej!
Har en son på 5 månader som är misstänkt mjölkallergisk (utslag vid mjölkintag samt kräkningar, testade nämligen barngröt med mjölk i vid 4 månaders ålder). Jag har helammat honom sedan födsel och jag äter själv i stort sett inget mjölkprotein, då sambon är allergisk, och således ha detta fungerat bra. Nu har vi börjat med smakportioner och har då hållit dessa mjölkfria samt ammar fortfarande efter varje mål ”smakisar” samt övrig tid. Men min fråga är nu om jag borde börja använda mjölkfri ersättning att berika t ex gröten med? Hade ju så smått tänkt trappa upp matintaget och minska på amningarna (sambon ska vara föräldraledig från sonen är 6 månader) Kommer då troligen amma 2-3 gånger per dygn.

Hejsan,

mitt förslag är att du introducerar de mjölkfria barngrötar som finns ute i vanlig livsmedelsbutik, istället för att berika gröt med ”ersättning”. De färdiga barngrötarna och vällingarna innehåller kalcium, protein, järn med mera och är bra att ha med i det lilla barnets mat åtminstone upp till ett års ålder.

Kalcium får ditt barn även via bröstmjölken. Det är därför viktigt att du äter tillskott av kalcium om du äter mjölkfri kost och ammar. Du behöver1 gram (1000 mg) /dag.

Jag gissar att du med ”mjölkfri ersättning” menar mjölkfri modersmjölksersättning. Dessa är en ersättning för amning och behöver inte användas i det här fallet. Din amning, kompletterad med mjölkfri barnmat, fungerar utmärkt näringsmässigt!

Kalcium får ditt barn i sig via bröstmjölken.

Att öka på matmängden och fortsätta att amma 2-3 ggr per dygn, som du skriver, tycker jag låter som en bra idé!

Det finns mjölkfria ersättningar för mjölk ute i vanlig butik, tillexempel havredryck. Dessa bör du inte ge ditt barn som dryck, nu när han är så liten, men kan användas ”som mjölk” när du lagar mat till ditt barn.

Det är viktigt att du med din läkare diskuterar hur länge ditt barn ska hållas mjölkfritt innan man omvärderar detta och kanske provocerar med mjölk. Har du ytterligare frågor skulle jag råda dig att genom din läkare få kontakt med dietist.

Hej. Hoppas på kunna få lite råd om vår dotter som har lite problem med övervikt. Hon är 8 år och enligt alla tabeller och vårdpersonal för överviktig. Hon är 126cm lång och väger 36kg. Äter gör hon och vi försöker få henne äta mindre men det är svårt. Hon säger jämt hon är hungrig och får hon inte mat så “smygäter” hon själv. Nu på sommaren har vi försökt vara med henne hela tiden och olika aktiviteter hon gillar och så men det hjälper inte. Hon har en del problem av det hela också. Klarar inte hålla sig torr och hennes barnläkare säger det beror på övervikten men mer än så säger han inte. Hon har blöja hela tiden sedan i vintras igen, slutade sent först vid 6 år men alla är ju olika, sen tilltog problemen med “olyckor” så pass att hon själv tyckte det var bäst med blöja så det har hon nu. Det är okontrollerade olyckor för det mesta men vi är lite osäkra på om det har med övervikten att göra. Någon erfarenhet om det? Hon både kissar och bajsar ner sig med eller utan blöja och för henne själv så vill hon ju ha blöjan för hon inser att det är för jobbigt få det i kläderna och det är ju bra. Har inte tvingat henne utan hon ville själv ha det så det får vara så lite framåt så får vi se hur det fungerar. Nu har skolstarten varit och där är det inga problem. Hon är pigg och glad som vanligt och leker för fullt. Kommer hon kanske växa från sin övervikt utan väldigt dramatiska åtgärder från vår sida eller är det något som ska tas upp med en specialist på något sätt?
Tacksam för svar så vi vet hur vi ska ta det hela.

Hej,

Man ”bantar” inte barn, men man kan behöva få hjälp med att få viktökningen att stanna av.

jag tycker att ni ska kontakta skolsköterskan på er flickas skola i första hand.

Via skolsköterskan kan ni säkert bli hänvisade till någon som kan hjälpa till med flickans övervikt. På många håll i landet finns det speciella enheter på sjukhusen som arbetar med barn och övervikt. På andra håll är det en dietist på vårdcentralen eller barnkliniken som kan hjälpa till. Övervikten kommer troligen inte att ”växa bort” av sig själv, utan ni kan behöva personligt utformade råd. De råd jag kan ge här via denna sida blir alldeles för allmänna för att kunna vara till någon hjälp.
Man ”bantar” inte barn, men man kan behöva få hjälp med att få viktökningen att stanna av.

När det gäller din flickas problem med att kissa på sig beror detta inte på övervikten i sig, men det finns hjälp att få när det gäller detta också och skolsköterskan bör kunna hänvisa er rätt.

Hej

Vi har precis börjat ge smakportioner till vår son som är 4,5 mån gammal. Hittills har han helammats, men nu orkar jag inte mer och vi trappar ner amningen och ger ersättning med flaska istället. Jag har två frågor. Ska vi introducera gluten i till exempel havregröt medan jag fortfarande ammar lite (ca 5 min varje amning)? Om en till två veckor kommer jag inte att amma alls. Eller är det bättre att vänta med att introducera gluten tills han är sex månader?

Min nästa fråga handlar om portionsstorlek. När man gett ett livsmedel i fyra till fem dagar och ska börja med ett nytt, ska man då sluta med det första eller ger man då två sorter samtidigt (både potatis och morot, och sen även palsternacka etc.) eller hur gör man?

Mvh Erika

Hej,

Första gången man ger fast föda handlar det mest om att vänja sig vid en ny konsistens. Då kan en halv tesked vara lagom!

Ja, jag tycker att du ska introducera lite gluten under tiden du ammar om det är möjligt. Det är rådet från Livsmedelsverket och bottnar sig i att man tror att amningen kan ge ett skydd mot uppkomsten av glutenintolerans. Det finns dock inget råd om vilken mängd som är lagom och behöver absolut inte ges i direkt samband med amning. Rådet är mer “under den period man fortfarande ammar”. Introduktion av smakportioner rekommenderas från fyra till sex månaders ålder, så det kan ju passa bra nu!

Havre är  i princip glutenfritt och ingen bra ”glutenkälla”. Mitt råd är att du ger en berikad babygröt från butik (finns med åldersangivelse från 4 månaders ålder). Dessa grötar rekommenderas till barn upp till ett års ålder framför allt på grund av att de är berikade med järn.

När det gäller takten i vilken man ska introducera smakportioner finns det ingen egentlig vetenskap, utan råden har mer kulturell grund. Man brukar säga att man ska introducera ett födoämne i taget för att vänja barnet vid smaken och för att se så att det tål allt, det vill säga inte får utslag av något till exempel. I övrigt kan man introducera nytt oftare än var fjärde dag och blanda olika smaker efter eget tycke.

Du undrar även över portionsstorlek. Första gången man ger fast föda handlar det mest om att vänja sig vid en ny konsistens. Då kan en halv tesked vara lagom! Allt eftersom barnet vänjer sig vid att hantera maten i munnen och gilla smaken kan man öka mängden. Ge barnet så länge det gapar och visar att det är hungrigt!  Tänk på att den mängd som finns i barnmatsburkarna inte passar alla barn. En del äter en halv burk, andra en och en halv…

Hej!

Jag har svårt att välja mellan dietistyrket och nutritionistyrket. Jag vill lära mig allt om näring men har svårt för kemin i högskolenivå. Vad tycker ni om eran dietistutbildning och nutritionistutbildning nu efter studierna, ångrar ni era val. Tänker på dietistyrket där man bara kan jobba inom sjukvård, och nutritionister som inte kan jobba i sjukhus på samma sätt. Vad tycker ni man ska välja om man kanske i framtiden vill jobba som hälsokock men idag vill lära sig allt om näring?

Tusen tack för svar
Mvh Rachel

Hej Rachel,

Som du skriver jobbar de flesta dietister inom sjukvården, en mindre andel jobbar med forskning och utbildning på universitetsnivå.  Som dietist är man specialiserad på praktisk klinisk nutrition – vad man ska äta/bli ordinerad vid olika sjukdomstillstånd. I dietistutbildningen ingår också en viss del matlagning, livsmedelsvetenskap och psykologi.

Nutritionistutbildningen ger djupare kunskap inom nutrition, livsmedelskemi och matens påverkan på biologiska och kemiska processer i kroppen. Många nutritionister arbetar med forskning på universitet eller inom livsmedels- och läkemedelsbranschen. En stor del av dagens nutritionsforskning söker förklara cellulära mekanismer. För att utföra denna typ av forskning krävs det insikt i molekylär och biologisk nutrition, detta gås inte igenom på dietistutbildningen.

Dietistutbildningen kan man läsa med samhällsvetenskaplig bakgrund. För att bli antagen på nutritionistutbildningen krävs naturvetenskaplig bakgrund från gymnasiet då den innehåller betydligt mer kemi än dietistutbildningen.

Svaret på din fråga beror till stor del på om du vill jobba med friska eller sjuka människor. Vill du “veta allt” om näring och nutrition är nutritionistutbildningen ett bättre val. Vill du istället ha mer specifik kunskap om vad man ska äta och laga för mat vid olika sjukdomstillstånd passar dietistutbildningen bättre. Båda utbildningarna ger dig möjligheten att jobba preventivt med friska.

Ångrar vi våra val? Som med det mesta finns det för- och nackdelar. I vissa länder läser man först till nutritionist för att sedan vidareutbilda sig till dietist. I Sverige krävs inte nutritionistkompetens för att bli dietist. Dietistutbildningen skulle kunna förbättras med djupare förståelse i fysiologi och metabola processer. Vill man jobba med konsultationsarbete som nutritionist hade det varit bra med praktik i utbildningen. På det stora hela är de väldigt bra utbildningar, som båda ger dig en bra bas om du senare vill bli hälsokock.

Lycka till!

Sofie Franzén, näringsfysiolog/nutritionist

Vi välkomnar varmt nutritionist/näringsfysiolog Sofie Franzén som ny skribent! Sofie har en kandidatexamen i nutrition och utför för tillfället sitt masterarbete inom folkhälsonutrition. Vid sidan av studierna driver hon tillsammans med en annan nutritionist eget företag, där målsättningen är att göra näringslära och sund livshållning lättförståelig och -hanterlig för gemene man. Hennes intresse för nutrition grundar sig i att hon älskar både god mat och hård träning, där det ena kräver det andra!

Hej.

Jag är lite förvirrad i frågan om antioxidanter. Jag läste på www.greatlife.se att en studie visade att när man tränar bildas fria radikaler, vilket kan leda till allvarliga sjukdomar. Det stod även att om man tenderar att bli förkyld så fort man kommer igång med träningen (vilket stämmer in på mig) har man brist på antioxidanter. Sidan rekommenderade antioxidanter som kosttillskott. Jag har däremot också läst om flera stora studier som visar på att det är farligt att äta för mycket antioxidanter och att ta det som kosttillskott. Studierna menade på att det var farligare att ta tillskottet än att låta bli. Frågan är då hur man ska förhålla sig till det här? Bör jag äta antioxidanter som kosttillskott, då jag tränar mycket och alltid blir förkyld när jag kommer igång med träningen, eller låta bli? Bör tillägga att jag alltid äter sallad till varje måltid, minst en frukt om dagen och mycket hallon och blåbär.
tacksam för svar!

Hej,

Tillskott av antioxidanter har inte visat sig påverka immunförsvaret positivt

Det är helt korrekt att det bildas fria radikaler när du tränar och dessa kan vara en av många möjliga orsaker till allvarliga sjukdomar. Att äta tillskott av antioxidanter har inte visat något effekt mot förkylning och äter du som du beskriver, lär det inte vara bristen på antioxidanter som gör dig förkyld när du börjar träna. Prova istället att öka träningsmängden successivt efter ett uppehåll då kroppen vänjer sig vid belastningen och immunförsvaret hänger med! Detta innebär alltså att ta det lugnt de första veckorna och sedan öka försiktigt vecka för vecka.

Vill du ändå öka ditt intag av antioxidanter och i allmänhet täcka behovet av näringsämnen kan du enkelt se till att kosten i allmänhet är sund. Här kommer några enkla tips:

• välj alltid fullkornsprodukter när du väljer bröd, pasta, ris, bulgur etc
• se till att även äta grova grönsaker såsom till exempel bönor/baljväxter, kål och broccoli varje dag (ger mer näring och fibrer än vanlig sallad)
• fortsätt att äta bär och frukt dagligen, kombinera gärna med nötter, till exempel i din osötade fil eller yoghurt!

Lycka till!

Det pågår ett fettuppror i Sverige. Många diabetiker har börjat äta fet mat som den etablerade sjukvården säger är livsfarlig. Men upprorsmakarna säger sig må bättre än någonsin. Vetenskapens Värld granskar vetenskapen bakom kostråden.

Missa inte Vetenskapens Värld på SVT2 kl 20.00 den 12/9. Journalisten Ann Fernholm har bland andra intervjuat Lena Ljungkrona-Falk från dietisternas riksförbund. Programmet sänds även i SVT2 16/9, SVT2 17/9 och SVT1 18/9. Läs mer på SVTs hemsida.

Varför har tomater ett sånt lågt pH-värde som pH 5? Vad i tomaten är det som gör den sur och vad ger detta ämne kroppen?

Tomaters pH-värde påverkas av mognadsgraden. Ju mognare tomat desto högre pH-värde.

Tomaters (Solanum lycopersicum L.) pH-värde påverkas av mognadsgraden. Ju mer tomaten hinner mogna desto mindre sur blir den och desto högre blir dess pH-värde. Dock är tomater relativt sura även som mogna och ett pH-värde på 4.25 anses vara optimalt. Tomaters pH-värde har att göra med dess kvalitet och detta är något man mäter när man kvalitetsbestämmer olika tomatsorter. pH-värdet i tomater påverkas inte bara av mognadsgraden utan även av faktorer så som tomatsort, jordmån, säsong och odlingssätt.

När tomaten mognar minskar koncentrationen av äppel-, -citron och klorogensyra. Samtidigt ökar koncentrationerna av sockerarter, på grund av nedbrytningen av stärkelse, samt koncentrationerna av antioxidativa fenoliska syror. Ju mindre och mognare tomaten är desto högre antioxidativ effekt har den. Antioxidanter tros vara bra för hälsan och en kost rik på antioxidanter är förknippad med lägre incidens av kroniska sjukdomar.

Hejsan!

Jag har haft problem med magen, tarmar samt allergi väldigt länge. Jag har gjort koloskopi och gastroskopi hos läkaren. Min läkare gav mig diagnosen IBS. Problemet är vad kan jag äta? I samband med IBS har jag märkt att jag är känslig mot lök, paprika, spenat, laktos och frukt med skal. Vissa andra ämnen har gett mig riktigt hemska smärtor såsom fibrer, sparris, vitlök, bönor, ärtor och kål. När jag har ätit dessa har jag till och med haft svårt att andas för magen gör så ont. Självklart så undviker jag detta så gott jag kan. Mina frågor är då:

• Finns det någon hemsida med recept för dom med IBS och allergi?
• Jag vill ändå kunna äta nyttigt för att hålla mig i form, vad ska jag äta?
• Finns det något tillskott du kan rekommendera? jag har prövat, probi frisk och mage, gastrosan, lactiplus, aloe vera, silicea gel och ja en hel del mer.
• Hur ska jag öka mitt immunförsvar, för jag är sjuk hela tiden?

Glömde skriva att jag tränar regelbundet och rör på mig. Jag vaknar upp med diarré och illamående varje dag. Läkaren har sagt att jag har väldigt snabb ämnesomsättning. Är jättetacksam för svar, vill leva ett helt normalt liv som en 20 åring ska kunna göra!

Hej!

Mat och olika livsmedel är ett centralt bekymmer för de flesta som har blivit diagnostiserade med IBS. Studier visar att över 60 % upplever försämring av symptomen efter måltid och många kan associera detta till specifika livsmedel. Det finns flera tidigare skrivna inlägg om kost vid IBS, läs gärna “Hur ska jag äta vid IBS” samt “Kost vid IBS”  för mer tips kring livsmedelsval.

För mycket kostfiber och andra icke-absorberbara kolhydrater kan orsaka problem för personer med IBS

Många av de livsmedel du räknar upp innehåller icke-absorberbara kolhydrater såsom fruktos, fruktaner (kedjor av fruktos), sorbitol, laktos och kostfibrer. Dessa kolhydrater är komplexa och innebär att kroppen har svårt att ta upp dem och de utgör istället näring för bakterier i colon, vilket leder till ökad gasbildning. De är även osmotiskt aktiva, vilket innebär att de binder vätska och kan förvärra symptomen hos personer med IBS.

I traditionell behandling av IBS har det tidigare rekommenderats att patienter bör öka sitt intag av fiber men långt ifrån alla upplever förbättring, vissa kanske till och med en försämring av ett ökat fiberintag. Det är framförallt olösliga kostfibrer (finns t.ex. i vetekli och fullkornsprodukter) som anses kunna förvärra symptomen. Lösliga (gel-bildande) kostfiber (finns i t.ex. havregryn, korngryn, psylliumfrön, grönsaker och frukt), brukar i regel tolereras bättre. Vissa grönsaker/frukter kan med fördel tillagas för att göra dem mer lättsmälta.

Det finns växande bevis för att en kost som begränsar intaget av icke-absorberbara kolhydrater kan vara ett behandlingsalternativ för patienter med IBS. Konceptet kallas för FODMAP (fermentable oligo-, di-and monosacharides and polyols). Nedan ser du en tabell med livsmedel med höga värden av icke-absorberbara kolhydrater (FODMAPs) och alternativ till dessa. Denna lista är ej på något sätt fullständig och visar enbart potentiella livsmedel som kan orsaka problem samt alternativ till dessa. Det innebär att om du brukar inta ett livsmedel med höga värden av FODMAPs och ej får bekymmer av detta så ska du givetvis inte utesluta detta livsmedel.

För att ge lite mer konkreta råd så ska du självklart utesluta allt som ger dig problem och se om det finns något motsvarande du kan ersätta livsmedlet med. Pröva att äta frukter och grönsaker med lägre intag av FODMAPs och se om det blir någon skillnad. Minska intaget av fullkornsprodukter under en period (prova t.ex. potatis istället för fiberpasta, kanske havregrynsgröt till frukost om du brukar äta fiberflingor/fullkornsbröd). För gärna matdagbok och dokumentera hur du mår efter varje måltid. Jag har blivit tipsad om att groddning av baljväxter ökar mängden lösliga fiber samt minskar mängden olösliga fiber, så om du gillar bönor och linser kan detta vara värt att prova innan du kokar dem. Förutom intag av fiber finns en rad andra kostfaktorer som inverkar på IBS (t.ex. mängd fett, måltidsrutiner, intag av kaffe, starka kryddor osv.) Jag hänvisar till dietistkontakt för personliga råd och individuell hjälp.

Hemsidor jag kan rekommendera dig är riksförbundet för mag- och tarmsjuka som även har ett forum där man kan ställa olika frågor och få råd. En annan bra sida, framför allt för recepttips, är Allergimat. Ett tillskott som kan vara värt att prova om du inte gjort det tidigare är Sunwic som är baserat på fibrer från växten guar (100 % lösliga fibrer) vilket i flera studier visat sig ha positiv inverkan vid IBS både vid förstoppningssymptom och vid diarré.

Det är många olika faktorer som inverkar på immunförsvaret och kosten är bara en del av pusslet. Eftersom jag inte vet exakt hur du äter så kan jag inte ge några konkreta förslag. Många personer med IBS tenderar att begränsa sitt intag av olika livsmedel och äta ensidigt vilket kan ha negativ inverkan på hälsa och immunförsvar, så det bästa råd jag kan ge är att försöka äta så allsidigt så möjligt samt få i dig tillräckligt med energi.

Lycka till!

Hej! Min kompis har sen hon blev gravid blivit besatt av att ha stenar i munnen. Jag tycker inte hon borde ha det för det känns som om det är skadligt för henne. Är de det?

Hej!

Din kompis verkar uppvisa ett beteende som är relativt vanligt bland gravida och barn. Detta sug efter att äta saker som inte anses vara livsmedel så som jord, stärkelse, krita, papper, tyg etcetera kallas pica. Orsaken till pica är fortfarande inte klarlagd, men en teori är att det beror på mineralbrist. Det finns ett samband mellan pica och järnbrist/anemi. Då järnbrist kan förekomma hos gravida kan det vara bra om din kompis kollar upp så att hon inte lider av järn- eller annan mineralbrist.

Pica innebär sug efter att äta saker som inte anses vara livsmedel.

Pica kan vara skadligt ifall personen äter något hälsovådligt. Eventuellt skulle stenarna, ifall de är rika på metall, kunna vara skadliga för henne och fostret. En metall som förekommer i olika bergarter är arsenik och denna är starkt giftig. Det finns även risk för bakteriell infektion ifall stenarna hon äter är smutsiga, vilket i värsta fall skulle kunna sprida sig till fostret. Hon måste även akta sig så att inte tänderna far illa.

Det är mycket viktigt att din kompis fortfarande äter vanlig mat och inte ersätter denna med stenar. Annars är risken stor att varken hennes eller fostrets energi- och näringsbehov tillgodoses. Jag skulle råda din kompis att försöka sluta ha stenar i munnen. Då personer med pica uppvisar ett mycket starkt sug är det nog bäst om hon söker professionell hjälp. Kognitiv Beteende Terapi (KBT) skulle troligen ge goda resultat.

Isabella Tillander, nutritionist/näringsfysiolog

Vi välkomnar varmt nutritionist/näringsfysiolog Isabella Tillander som ny skribent! Isabella har en filosofie magisterexamen i nutrition från Stockholms universitet. Hon har tidigare arbetat på Lantmännens forsknings- och utvecklingsavdelning. Isabella har specialintresse för aptitreglering och sensorik.

Hej!

Jag försöker förstå hur jag kan påverka mina höga LDL-värden. Jag har oftast haft bra värden omkring 5. Idag vid provtagning var värdet 6,93 och de vill att jag skall ta medicin för det. Jag äter hellre annorlunda/bättre för att minska LDL. Frågan är hur. Min kost består inte av snabba kolhydrater eftersom jag så lätt får lågt blodsocker så äter jag långsamma kolhydrater helst. Vad kan jag göra då?

Mvh
Marianne

Hej Marianne!

Jag tycker du tänker helt rätt då du vill påverka dina kolesterolvärden genom kosten istället för att äta medicin. Jag kan glädjande berätta att det finns goda möjligheter för detta. Flera studier har visat att kostförändringar kan ge stora förändringar av kolesterolet, ibland lika stora som kolesterolsänkande mediciner. Dessutom kan även blodtryck, vikt och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom påverkas gynnsamt av dessa kostförändringar. Att du redan äter långsamma kolhydrater är bra, eftersom det brukar innebära att raffinerade kolhydrater undviks. Studier har nämligen visat att ett högt intag av raffinerade kolhydrater kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom jämfört med ett högt intag av fullkornsprodukter.

Fet fisk, men också mager fisk och skaldjur, innehåller långkedjiga omega-3-fettsyror som är särskilt effektiva mot höga kolesterolvärden. Även omättat fett som främst finns i feta livsmedel från växtriket kan bidra till att förbättra blodfettsvärdena. Att inkludera fett från fisk och växter sänker inte bara LDL-kolesterolet, utan det kan också öka mängden av det hälsosamma  HDL-kolesterolet i förhållande till totalkolesterolet. Nötter, fullkorn, baljväxter, frukt, bär och grönsaker innehåller även fytokemikalier som till exempel växtsteroler och polyfenoler, vilka kan bidra till fördelaktiga effekter på kolesterol, blodtryck och blodets levringsförmåga. Havre, korn, linfrön och psylliumfrön är särskilt rika på lösliga fibrer som visats kunna sänka kolesterolet effektivt. Att inkludera mycket oraffinerade livsmedel från växtriket ger dig dessutom mineraler som kalium och magnesium som kan bidra till sänkt blodtryck. Även mörk choklad (gärna >75% kakaohalt) verkar vara positivt för blodtrycket.

Att välja just kallpressade oljor framför raffinerade oljor är fördelaktigt av den anledningen att oljorna naturligt innehåller polyfenoler som bland annat kan ha antioxidativa egenskaper, samt andra antioxidanter som betakaroten och klorofyll. När kallpressad olivolja jämförts med raffinerad olivolja har man till exempel sett att oxiderat LDL minskat mer genom konsumtion av den kallpressade, polyfenolrika oljan. Vissa forskare tror att det är just oxiderat LDL som ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och inte nödvändigtvis ”vanligt” LDL.

För att sammanfatta kostråden, ät rikligt av fisk (särskilt fet fisk som lax, makrill, sill, strömming och röding); kallpressad raps- och olivolja; feta livsmedel från växtriket som nötter, frön, avokado och oliver; havre (havregryn, havrekli, mathavre) och korn (matkorn, korngryn) samt mörk choklad (minst 75% kakaohalt). Ät mycket frukt och grönsaker, och välj fullkornsprodukter (med 100% fullkorn) istället för raffinerat spannmål. Inkludera även gärna magra mejeriprodukter i kosten. Du behöver inte äta lightprodukter med tillsatser bara för att du väljer magert; lättkesella, lättfil, lättyoghurt och vanligt keso innehåller inga tillsatser trots sitt låga fettinnehåll. Du kan med fördel berika de magra mjölkprodukterna med lite kallpressad olja om du vill få en fylligare smak i såser och dylikt. Att byta ut din köttbit mot sojaprodukter och andra baljväxter lite då och då kan också vara fördelaktigt. Ägg innehåller mycket nyttigheter som det är synd att missa och du kan gott äta ett ägg om dagen om du önskar, även om det innehåller mycket kolesterol. Kroppen producerar själv en viss mängd kolesterol (motsvarande ca 3 ägg) och hos friska anpassas mängden efter intaget från maten.

Om du ökar din konsumtion av de föreslagna livsmedlen ordentligt är sannolikheten stor att dina kolesterolvärden kommer att förbättras. För att vara på den säkra sidan bör du dock regelbundet kolla dina värden hos din läkare. Utöver kostråden är det bra för både kolesterol och blodtryck att öka mängden fysisk aktivitet och försöka minska i vikt om man är överviktig.

Nedan ger jag lite förslag på hur din nya kost kan se ut i praktiken. Salta till du är nöjd med smaken på de olika rätterna, men tänk på att mycket salt kan höja blodtrycket.

Frukostförslag

Havregrynsgröt på en halv till en deciliter havregryn plus en halv deciliter havrekli, lättmjölk, solros- eller pumpafrön och bär, frukt eller torkad frukt (osötad). Alternativ till havregrynsgröten kan vara naturell lättyoghurt med basmüsli och en halv deciliter havrekli plus frön och frukt. En stor kopp grönt te. Vill du ha en större frukost kan du inkludera en smörgås på 100 procent fullkornsbröd, gärna med hela kärnor, och något av följande påläggsexempel: kaviar (med eller utan ägg till), majonnäs med tonfisk eller ägg, makrill i tomatsås, sill (med eller utan ägg), bönröra med olivolja toppat med en tomatskiva eller avokado med citron och hackad lök.

Lunch- och middagsförslag

Lax med sallad på matkorn, purjolök, paprika, oliver, rostad mandel, kallpressad rapsolja och vinäger plus eventuellt en kall sås på lättkesella, kallpressad olja och rikligt med fryst basilika. Såsen kan gärna smaksättas med lite dijonsenap och vinäger eller citron för att få en majonnäsliknande smak.

Sallad på kokta rödbetor, spenat/ruccola, rödlök, rostade valnötter, kallpressad olivolja och balsamvinäger med en bit grillad kycklingfilé till.

Quinoa eller fullkornsris till en gryta på kikärter, champinjoner, blomkål, krossade tomater och lite kokosmjölk plus rejält med härliga kryddor. Till det en ordentlig råkostsallad med en dressing på kallpressad rapsolja och vinäger.

Mustig och enkel soppa på röda linser, lök och sötpotatis eller vanlig potatis. Blir gott om den mixas lite och smaksätts med kallpressad olja. Som tillbehör kan det vara trevligt med en klick kall sås i stil med den till laxen i det första lunch/middagsförslaget.

Efterrättsförslag

Några bitar god mörk choklad och en kopp grönt te.

Frukt i ugn med riven mörk choklad och krossade nötter och till det  en klick lättkesella sötad med flytande honung. Denna efterrätt kan även ätas som kall fruktsallad. Häll då gärna på lite fruktjuice.

Frysta bananskivor som mixas i matberedare är ett gott alternativ till glass som gärna får smaksättas med kakao, nötter och/eller frysta bär. (Bör ätas direkt eftersom den smälter snabbt.)

Mintchokladmilkshake på frysta bananskivor som mixas med lättmjölk, dadlar, kakao och en droppe pepparmyntsolja. Pepparmyntsoljan kan köpas på apoteket. Tänk på att en liten droppe ger stark smak så dela den gärna genom att späda ut den i en tesked mjölk.

Mellanmål

Naturella nötter, gärna blandat med osötad torkad frukt (aprikoser, fikon, russin och dadlar är ofta osötade). I ditt fall är torkade aprikoser och fikon lämpligast eftersom de innehåller långsammare kolhydrater än russin och dadlar. Andra bra mellanmål är färsk frukt, grönsaker eller en smörgås (se frukostförslag). Någon gång under dagen kan du gärna dricka ett stort glas med blötlagda psylliumfrön. Du kan till exempel låta två matskedar frön ligga i ett stort glas vatten över natten, som du dricker när du vaknar. Många tycker dock att blandningen får en otrevligt slemmig konsistens och föredrar att inte dricka allt på en gång.

Hej!

Vi äter/dricker av olika anledningar kalciumberikad rismjölk/sojamjölk i vår familj. En bekant har en son som har mjölkproteinallergi och dricker berikad rismjölk/havremjölk/sojamjölk och till dem har läkare eller dietist sagt att han måste ta kalciumtillskott. Varför? Är inte kalciumet i dessa drycker lika bra som i mjölken? Det är ju 120 mg/100 g i samtliga.

/Nina

Hej Nina!

Berikad sojadryck är, precis som mjölk, rik på vitaminer och mineraler. Kalciumet absorberas precis lika effektivt från bägge två, men däremot innehåller komjölken en större mängd av mineralerna zink och selen.

För att besvara din fråga så är i alla fall berikad sojadryck alltså nära på likvärdig med komjölk. Med hänsyn till kalciumupptaget i ris- och havremjölk har jag dessvärre ingen information gällande detta och kan därmed inte svara på om kalcium i ris- eller havredryck absorberas lika effektivt som från sojadryck/komjölk. Troligen absorberas det dock mer eller mindre likvärdigt även från dessa drycker.

Berikad risdryck och havredryck är dock inte riktigt helt jämförbara med varken mjölk eller sojadryck med hänsyn till innehållet av protein, vitaminer och mineraler. Av dessa två alternativ är havredryck bättre än risdryck ur näringssynpunkt.

Jag har inte tillgång till pojkens journal och kan endast spekulera i varför han fick förskrivet ett kosttillskott av sin dietist. Hos barn med komjölkproteinallergi kan det dock vara svårt att komma upp i de rekommenderade mängderna kalcium på grund av att man måste utesluta kalciumrika livsmedel, som exempelvis ost. Troligtvis gjorde pojkens dietist en kostanamnes som påvisade att hans intag av kalciumrika livsmedel inte var tillräckligt och bedömde att han därför behövde ett tillskott för att säkra sitt intag.

Hoppas du känner att du fått ett svar på din fråga.

Hej!

Jag försöker att gå ned runt tio kilo, och har gått ned cirka tre kilo sen jag startade. Problemet är att jag inte riktigt fattar det här med dieter, det står så mycket om hur kolhydrater gör dig tjock och så vidare men för mig låter dieter som LCHF/strikt GI ohälsosamma med tråkig mat. Jag kan inte tänka mig att aldrig mer äta exempelvis frukt, bär och fullkornsbröd. Det viktigaste för mig är att ha en så hälsosam kropp som möjligt. Räknar kalorier just nu och det funkar bra tycker jag. Kommer det vara svårare/omöjligt att gå ner mer i vikt utan någon speciell diet?

Det är inte konstigt att du känner dig förvirrad bland alla olika dieter som florerar överallt i media. Men jag tycker att din inställning till mat och viktnedgång verkar sund och uppenbarligen fungerar din metod eftersom du lyckats gå ner tre kilo. Du kan lugnt fortsätta att räkna kalorier för att gå ner i vikt så länge det känns bra för dig. För att uppnå optimal hälsa räcker det däremot inte att bara räkna kalorier eftersom det är möjligt att gå ner i vikt på godis och snabbmat bara du äter tillräckligt lite. Därför är det av värde att se över vilka kalorier, det vill säga vilka livsmedel, du äter. Några bra tumregler är att äta frukost, lunch och middag samt mellanmål om du är hungrig, och att äta så oraffinerat och varierat som möjligt. Jag tycker du gör helt rätt i att inkludera frukt, bär och bröd bakat på 100% fullkorn. Dessa livsmedel är okej att äta även när du äter ”GI-mat”, eftersom de är kolhydratkällor med lågt GI (dvs. de ger en långsam blodsockerhöjning).

Att räkna kalorier är en effektiv metod för de som lyckas sluta äta när de bör och för de som orkar väga och räkna på sin mat. Men många människor tycker att det är svårt och jobbigt, och för dem kan det underlätta att följa en viss diet med regler kring livsmedel snarare än kalorimängd. Generellt sett begränsar dessa dieter kalorimängden naturligt, vilket leder till viktnedgång. Både GI-dieter och och LCHF-kost är exempel på dieter med restriktioner kring livsmedel. Dessa två sätt att äta blandas ofta ihop, men till skillnad från GI-metoden innebär LCHF att alla kolhydratrika livsmedel ska uteslutas. För att förstå skillnaderna mellan LCHF och GI och för att förstå varifrån påståendet att kolhydrater gör dig tjock kommer kan du läsa mer i inläggen: ”LCHF – vad innebär det egentligen?” och “Glykemiskt index (GI), vägen till viktnedgång och hälsa?”

Det är vanligt att en viktnedgång stannar av periodvis. I dessa fall är det viktigt att vara ihärdig och fortsätta kämpa, gärna med tillskott av regelbunden fysisk aktivitet. Efter ett litet tag brukar kilona sakta börja krypa nedåt igen. Ju närmare din målvikt du kommer, desto långsammare brukar det gå. Om det däremot fortsätter att stå still kan det vara en bra idé att testa lite olika strategier, som till exempel att minska på kolhydraterna. Det behöver inte betyda att du måste äta stekt bacon och ägg varje måltid, men kanske att byta ut pastan och riset mot quinoa, bönor eller grönsaker; och potatisen mot andra rotfrukter som rödbetor eller palsternacka. Olika människor kan reagera olika på olika dieter, så man får prova sig fram till man hittar något som fungerar för en själv. Så länge din nuvarande diet fungerar är det bara att köra på!

I motsats till LCHF-kost, där kolhydratrika livsmedel helt utesluts, är det okej att inkludera mycket kolhydrater i en GI-kost så länge kolhydratkällorna inte har för högt GI¹. Förkortningen GI står för glykemiskt index och är ett mått på hur mycket blodsockret höjs efter ett intag av 50 gram kolhydrater från ett visst livsmedel, jämfört med 50 gram kolhydrater från vitt bröd eller en glukoslösning. Grundtanken med GI-kost liknar den för LCHF-kost och syftar till att hålla blodsockret och insulinnivåerna i schack, men går inte till den extremen att blodsocker och kolhydrater helst bör elimineras. Ett stort intag av livsmedel med högt GI höjer blodsockret kraftigt, vilket gör att stora mängder insulin produceras. Förutom att hjälpa cellerna att ta upp kolhydrater, stimulerar insulinet även fettinlagring och minskar fettförbränningen. Höga halter insulin skulle därmed kunna tänkas vara negativt för en effektiv viktnedgång. En sammanställning från 2002 av 70 studier som utvärderat effekten av dieter med olika GI visade dock mycket spretiga resultat². Artikelförfattaren drog slutsatsen att det inte fanns tillräckligt vetenskapligt stöd för att säga att en kost med lågt GI resulterar i större viktförlust än en kost med högt GI, vare sig när de olika dieterna har samma energiinnehåll eller när man får äta fritt.

Även om man inte nödvändigtvis går ner mer i vikt på en kost med med lägre GI kan låga GI-värden ofta visa vägen till det nyttigaste alternativet av två kolhydratkällor, om GI används på rätt sätt. Till exempel har ett fullkornsbröd med hela kärnor lägre GI jämfört med ett vitt bröd, och fullkornspasta har lägre GI än snabbmakaroner. Livsmedel med lågt GI är ofta fiberrika och kan öka mättnadskänslan både under och efter en måltid, vilket kan bidra till ett naturligt minskat kaloriintag. Fibrer kan även leda till ett minskat fett- och energiupptag från kosten. Dessutom är fullkornsprodukter och många andra naturliga kolhydratkällor med lågt GI fulla av vitaminer, mineraler och fytokemikalier som till exempel polyfenoler, vilka kan ha flera positiva hälsoeffekter.

Dessvärre kan GI användas på fel sätt, genom att livsmedel med stor skillnad i kolhydratinnehåll jämförs. Om livsmedel värderades rätt och slätt efter GI skulle kokta morötter vara sämre än kokt pasta. Men eftersom ett GI-värde baseras på 50 gram kolhydrater (exklusive fibrer) i ett livsmedel innebär det i praktiken att man jämför runt 460 gram kokta morötter med cirka 180 gram pasta, eftersom morötter innehåller mycket mindre kolhydrater. Kött och olja har GI-värdet noll, vilket inte får misstolkas som att man ska äta hur mycket som helst av dessa livsmedel vid bantning. För att användningen av GI ska vara relevant bör kolhydratrika livsmedel med liknande kolhydratinnehåll jämföras. Vid en jämförelse av kolhydratkällor med olika kolhydratinnehåll är det lämpligare att räkna ut den glykemiska belastningen (GL, glykemisk load). Då tas hänsyn till både GI, kolhydratinnehåll och portionsstorlek. I tabellen nedan visas GI och GL för några vanliga livsmedel.

*1 dl (portionsstorlek saknas).

För att äta hälsosamt och gå ner i vikt är det värdefullt att ta hänsyn till fler faktorer utöver GI. Till exempel hur mycket man behöver äta av ett livsmedel för att bli mätt samt hur mycket näring och kalorier det innehåller. Att använda GI-tabeller som verktyg för att hitta det nyttigaste alternativet av två likartade kolhydratkällor kan vara användbart. Men detta val går ofta att göra utan en GI-tabell om du väljer det livsmedel som ser ut att vara minst processat och raffinerat. Genom att leta efter 100 procent fullkorn, hela kärnor och kanske varianter som quinoa, hirs och bovete samt undvika tillsatt socker så kommer man en god bit på väg.

Referenser:

1. Webbadress (110727): http://www.lauritzson.com/gi6tips.html
2. Raben, A. Should obese patients be counselled to follow a low-glycaemic index diet? No. Obesity Reviews 2002 (3): 245-256.
3. Webbadress (110727): http://www.gi-tabell.se/articles/view.asp?articleid=11
4. Livsmedelsverkets vikttabell 2001.