Fråga Dietisten

Hej!

Jag har en fråga kring vätskebrist. Varför uppstår lågt blodtryck vid vätskebrist?

Mvh Emelie

Hej Emelie!

Vätskebrist kan uppstå av en mängd olika orsaker, bland annat frekventa kräkningar, diarré, feber, brännskador, kraftiga svettningar samt ett för litet vätskeintag. Eftersom blod till stor del består utav vatten (blodplasma består till 92 % av vatten) kommer den totala blodvolymen minska vid vätskebrist. Detta medför ett minskat återflöde till hjärtat så att hjärtat pumpar ut mindre blod för varje slag.

Blodtryck definieras som den kraft som blodet utgör mot kärlväggen. Eftersom det finns en mindre mängd blod cirkulerande i kroppen vid vätskebrist så kommer trycket mot kärlväggen att vara mindre = lågt blodtryck.

Man kan dela in vätskebrist i olika kategorier beroende på osmolaritet (koncentrationen av olika partiklar i blodet). Den vanligaste formen är isonatremisk (isotonisk) vätskebrist, som innebär att lika mycket vatten som salter förloras. Blodets osmolaritet förändras inte utan leder enbart till en minskad blodvolym (som i sin tur ger minskat blodtryck).

Hypernatremisk (hypertonisk) vätskebrist innebär att kroppen förlorar mer vatten än salter. Vid mild vätskebrist kommer blodets osmolaritet att höjas. Eftersom vatten transporteras relativt fritt mellan olika vätskevolymer i kroppen kommer vatten från omkringliggande vävnader rusa ut i blodomloppet, vilket leder till att blodtrycket inte påverkas nämnvärt. Denna mekanism beror alltså på osmotisk utjämning, vilket innebär att vätskor strävar efter att åstadkomma samma partikelkoncentration på båda sidor av ett membran (i detta fall innanför och utanför kärlväggen). Vid medel till svår vätskebrist kan kroppen inte längre kompensera för vätskeförlusten och blodvolymen kommer att sjunka.

Hyponatremisk (hypotonisk) vätskebrist innebär att kroppen förlorar mer salter än vatten, vilket leder en låg osmotisk koncentration i blodbanan. Eftersom partiklarna blir ”utspädda” kommer vätska därför att dra sig mot omkringliggande vävnader (där osmolariteten är högre) och blodvolymen sjunker i kärlen.

Det kan vara värt att nämna att kroppen har olika fysiologiska motreaktioner som kan kompensera för en mild vätskebrist, så som frisättning av Antidiuretiskt Hormon (gör så att njurarna återabsorberar mer vatten och producerar mindre urin) samt reglering av blodkärlens diameter så att kärlen blir mindre (vilket leder kroppen kan upprätthålla blodtrycket). Det är när dessa mekanismer inte räcker till som vätskebristen blir påtaglig.

Kraftig uttorkning kan leda hypovolemisk chock, vilket innebär att blodets volym har fallit så pass mycket att cirkulationen inte längre kan upprätthållas. Detta tillstånd är direkt livshotande och kräver akut medicinsk vård.  Människan kan överleva i veckor utan mat men bara några dagar utan vatten.

Hoppas du har fått svar på din fråga!