Livsmedelsverket publicerade igår en artikel om LCHF-kost, nedan är citat från en del av huvudpunkterna, läs mer på www.slv.se

Det man vet är att

• LCHF ofta ger förstoppning, eftersom kosten är fiberfattig. Fibrer och fullkorn minskar också risken för tarmcancer, men LCHF innehåller inget fullkorn och bara lite fibrer.
• LCHF-dieten höjer i allmänhet de farliga blodfetterna, speciellt om man inte går ner i vikt av dieten. Man vet att höga blodfetter ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
• mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom: LCHF-dieten innehåller mycket mättat fett. Om man byter ut mättat mot fleromättat fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
• personer som äter fullkorn, frukt och grönt, fisk och olja vanligen håller sig friskare än de som äter mycket kött, smör och grädde och lite grönsaker.
• en ensidig kost gör att det blir svårare att få i sig alla näringsämnen: LCHF ger oftast för lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris. Den innehåller också bara lite bär och nästan ingen frukt.

Flera dagstidningar (DN, Svd, GP, Dagen) skriver i dagarna om en studie i American Journal of Clinical Nutrition (AJCN) där man sett en ökning i mängd fett i lever och visceralt efter att ha ökat intaget av Coca Cola med en liter om dagen i sex månader.

Det ursprungliga upplägget på försöket kan läsas på Clinicaltrials.gov,  abstract (sammanfattning) av artikeln ligger fritt tillgänglig på AJCNs hemsida. I studien jämfördes fyra randomiserade grupper av överviktiga (BMI 26-40) men i övrigt friska försökspersoner som bads öka sitt intag med en liter per dag av antingen mellanmjölk, sockerfri Coca Cola sötad med aspartam, Coca Cola sötad med socker (10.6 gram/dl) och mineralvatten. Sextio personer inkluderades i studien varav 47 slutförde interventionen.

En liter Coca Cola motsvarar cirka 35 sockerbitar.

Coca Cola gruppen, som alltså ökade sitt intag av socker med drygt 100 gram per dag, fick en signifikant ökning av fett i lever, visceralt och i skelettmuskulatur jämfört med övriga grupper. De visade också en ökning i triglyceridvärden och totalkolesterol.

Samma utveckling sågs varken hos de som drack mjölk, vatten eller sockerfri läsk.

I rapporten framgår att inga signifikanta förändringar i totalt energiintag eller fördelning av makronutrienter under försöket kunde identifieras mellan någon av grupperna, bortsett från den extra mängd energi dryckerna gav. Det diskuteras dock inte vad kosten innehöll i övrigt och därmed inte om det skulle kunna finnas skillnader mellan grupperna.

Länk till originalartikeln (kräver tillgång till AJCN): Sucrose-sweetened beverages increase fat storage in the liver, muscle, and visceral fat depot: a 6-mo randomized intervention study.

Det pågår ett fettuppror i Sverige. Många diabetiker har börjat äta fet mat som den etablerade sjukvården säger är livsfarlig. Men upprorsmakarna säger sig må bättre än någonsin. Vetenskapens Värld granskar vetenskapen bakom kostråden.

Missa inte Vetenskapens Värld på SVT2 kl 20.00 den 12/9. Journalisten Ann Fernholm har bland andra intervjuat Lena Ljungkrona-Falk från dietisternas riksförbund. Programmet sänds även i SVT2 16/9, SVT2 17/9 och SVT1 18/9. Läs mer på SVTs hemsida.

På SvD.se igår (110818)  publicerades ett debattinlägg av Ingemar Gröön, sakkunnig på Brödinstitutet, med rubriken ”Kostextremister hot mot folkhälsan”. Hans inlägg var tyvärr ganska hårddraget, även om han har en poäng i att man inte blir tjock av kolhydrater bara för att det är en kolhydrat, utan för att man överkonsumerar energi. Däremot stämmer inte hans påstående att man inte skulle kunna få i sig alla näringsämnen via LCHF. En snart 2 månaders total näringsberäkning av en LCHF-kost som bland annat inkluderat rikligt av de flesta LCHF-tillåtna grönsakerna, fet fisk och en begränsad mängd bär, frön och nötter visar att en sådan kost gott och väl kan täcka det rekommenderade dagsbehovet av fett, protein, vitaminer och mineraler. Kosten behöver dock innehålla en viss mängd särskilt fiberrika livsmedel som till exempel linfrön eller psylliumfrön för att komma upp i den mängd fibrer som de nordiska näringsrekommendationerna föreslår. Debattstormen som inte oväntat följer under Ingemar Grööns inlägg speglar de olika lägrens frustration och vitt skilda åsikter, både inom och mellan lägren. Många som kommenterat efterlyser vetenskapliga referenser i främst Ingemars debattinlägg, men också bland påståenden i kommentarerna. FrågaDietisten har nyligen publicerat ett inlägg som handlar om LCHF, kolhydratkost, viktminskning och hälsa, som ackompanjeras av en lång referenslista. Inlägget har uppskattats av både LCFH-förespråkare och traditionella ”nutritionsutövare”. Läs hela inlägget här.

Livsmedelsverket har analyserat bantningspillret Redux Retinalin 500 mg och funnit farligt höga halter av vitamin B3, nikotinsyra. Den enligt förpackningen rekommenderade dagliga dosen av kosttillskottet  kan ge biverkningar såsom kraftig rodnad, värmekänsla och stickningar i huden men  även allvarligare symptom som andnöd. Personer som köpt detta kosttillskott avråds från att äta tabletterna.  Läs mer på Livsmedelsverkets hemsida.

Se medierapportering: DN, SvD, Expressen.

Olika hudfärger har olika förmåga att bilda vitamin D från solljus.

Evolutionen har anpassat oss efter vår omgivning. Ett av många säregna drag är vår hudfärg och ljushyade människor (med mindre melaninpigmentering) har lättare att bilda D-vitamin från solljus än mörkhyade. Mörkhyade som bor i solfattiga Skandinavien löper därför större risk för D-vitaminbrist än ljushyade.

Vitamin D, som egentligen är ett hormon, är med och reglerar kalcium- och fosfatnivåerna i blodet, vilket i sin tur påverkar mineraliseringen av skelett och tänder. Det är viktigt att spädbarn får i sig tillräckliga mängder för att tandutvecklingen inte ska hämmas. Brist hos barn kan ge rakitis. Enligt svenska rekommendationer bör barn under två år samt äldre över 60 år få i sig 10 mikrogram vitamin D. För barn över två år samt vuxna är rekommendationen 7,5 mikrogram per dag.

Det pågår mycket forskning på vitaminet och låga nivåer har associerats med bland annat ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, cancer och autoimmuna sjukdomar.

DN uppmärksammar idag en undersökning från Angereds vårdcentral, som ligger i ett invandrartätt område. Hela 40 % av de undersökta hade suboptimala nivåer av vitamin D.

Förutom solljusbestrålning finns det rikliga mängder D-vitamin i livsmedel som fet fisk, berikade mejeriprodukter och ägg. Som mörkhyad är det extra viktigt att tänka på att få i sig tillräckligt med vitamin D via kosten.

Tidigare nyhetsartikel i samma tema: DN

Grundläggande effekter av vitamin-D

Det har varit känt att kortsiktiga komplikationer förekommer hos 11% av de patienter som genomgår en magsäcksbandning men långsiktiga resultat har saknats. Man har dock kunnat visa att komplikationsfrekvensen kraftigt ökar med tiden och att 1/3 får ta bort bandet. En ny studie baserad på 82 patienter som gjorde en magsäcksbandning för 12 år sedan  har gett nedslående resultat. 60% fick göra en eller flera nya operationer varav 17 % fick göra en Gastric Bypass, en annan form av fetmakirurgi. Nästan 50% var tvungna att ta bort bandet varav en tredjedel på grund av att bandet frättes bort.Forskarna varnarför alldeles för höga förväntningar inför en magsäcksbandning och säger att resultaten var värre än väntat vid denna typ av fetmakirurgi.

Enligt en nypublicerad artikel i Obesity Reviews är nästan 17 % av 7-9 åringar överviktiga varav 3 % har fetma. Detta är den första nationella studien i Sverige som systematiskt studerat förekomst av övervikt bland barn och samband med socioekonomisk status. Över 4500 barn deltog i studien från 90 olika skolor i  Sverige. Ålder, längd, vikt, BMI, midjeomkrets och midja-längd-ratio blev uppmätt. 7.5% klassificerades som tunna, 16.6% var överviktiga varav 13,6 % av dessa var i riskzonen för att utveckla fetma och 3 % hade fetma. Det fanns ett klart samband mellan utbildningsnivå i områden där barnen bodde och övervikt. Det fanns även en skillnad bland könen: pojkar hade en större risk att utveckla fetma i mindre kommuner och i mindre befolkade områden. Dessa tal är viktiga för att kunna föra en bättre strategi för att vända trenden då man har sett att övervikt och fetma i barndomen kan fortsätta in i vuxenlivet.

Nyhetsrapportering av studien: GP,SvD, DN

Enligt den nypublicerade studien ’Dietary fat intake and the risk of depression: The SUN projekt’ av Sánchez-Villegas et al kan mättat fett och transfetter i maten öka risken för depression. Den prospektiva studien på 12 059 studenter vid ett spanskt universitet påbörjades år 1999 och visade 11 år senare att intaget av transfetter var associerat till utvecklingen av depression, medan fleromättade fetter verkade ha en skyddande effekt. Teorin är att transfetter leder till inflammation och bildar biprodukter som stör signalsubstanser i hjärnan. Studenterna hade för övrigt ett relativt lågt intag av transfetter på endast 0.4%, jämfört med snittintaget av transfetter i USA som ligger på 2.5%. Enligt livsmedelsverkets analyser från 2005 får vi i oss cirka 0.5- 0.6% i Sverige.

Det brittiska dietistförbundet följer sin tradition, att vid årsskiftet lista årets sämsta dieter, och har gått ut offentligt med en lista på de top fem odugligaste dieter de fått frågor om under år 2010. Följande  dieter blev utnämnda:

1. Blodgruppdieten – enligt vilken blodgrupp man har finns det vissa restriktioner för vad man får äta
2. Lönnsirapdieten – man dricker en blandning av lönnsirap, citron, vatten och cayennepeppar – och endast det.
3. Kålsoppedieten – man äter precis det, och inget annat
4. Barnmatdieten – man äter barnmat på burk istället för vanlig mat
5. Dukandieten – man äter endast protein

Förutom att det saknas evidens för att dessa dieter kan leda till viktnedgång med långvariga resultat finns det stora risker för näringsbrister och ett alldeles för lågt kaloriintag. ”Ät en balanserad, varierad och hälsosam kost” rekommenderar de brittiska dietisterna.

Den nya studien ’Dietary Patterns and Survival of Older Adults’ som publicerades i januari-utgåvan av ’Journal of the American Dietetic Association’ visar som många andra studier att kosten spelar en viktig roll för vår hälsa.
Studien ‘Health Aging and Body Composition study (Health ABC)’ följde 2582 deltagare på 70 – 79 år under 10 års tid. Med hjälp av ett matfrekvensformulär med 108 olika livsmedel blev kosten evaluerad och poängsatt utifrån ’Healthy Eating Score Index’ ,ett system som beräknar hur bra kosten är utifrån dagens rekommendationer. Blodsocker och insulinnivåer blev uppmätta och blodprov och antropometriska mått blev tagna.
Gruppen som åt den mest hälsosamma maten bestod till stor del av kvinnor. Flertalet var vita, hade högre utbildning, rökte mindre, åt mer protein och fiber, hade lägre intag av mättat fett och åt mat med lägre GI. Gruppen hade också ett högre intag av kolhydrater, högre fysisk aktivitet och ett lägre kaloriintag jämfört med de andra grupperna. Gruppen hade lägre mortalitet, bättre biomarkörvärden samt fler år med hälsosamt liv. Efter att olika variabler såsom rökning, fysisk aktivitet och utbildning tagits hänsyn till var mortaliteten fortfarande högre i de två grupperna som hade ett högre intag av feta mejeriprodukter och sötsaker/desserter. Dock fanns det då ingen signifikant skillnad i mortalitet mellan grupperna som åt hälsosam mat, raffinerade spannmål eller större andel frukostflingor.

En nypublicerad studie av Christiane Reitz et al i Archives of neurology indikerar att högre värden av HDL-kolesterol är associerat med en lägre risk för att utveckla Alzheimers.

Studien bestod av 1130 personer över 65 år från Manhattan i New York som genomgick tester och blodprov under fyra år. Utav dessa blev 101 diagnostiserade med Alzheimers. Efter att ha justerat för olika faktorer kunde man se ett samband mellan HDL-kolesterol och Alzheimers. Reitz et al menar att de med denna studie har visat att det finns en koppling mellan högt HDL och lägre risk för Alzheimer även om det är svårt att fastslå mekanismen bakom. Tyvärr har liknande studier gett varierande resultat och det återstår fortfarande att se hur och om risken för Alzheimers påverkas av kolesterolnivåerna.

En ny studie som väntas presenteras i Pediatrics i Januari 2011 har studerat hur valet av flingor påverkar barns frukostätande beroende på om de äter förhandssockrade flingor eller osockrade.

91 barn i åldern 5 till 12 år, varav 59 % hade spansktalande bakgrund, deltog i studien. Barnen blev slumpmässigt uppdelade i två grupper och åt frukost separerade från varandra. I den ena gruppen kunde barnen välja mellan tre olika osötade flingprodukter och i den andra tre sötade flingprodukter. Det fanns även mjölk, frukt och socker som de kunde ha till frukosten. Efter frukosten fick de notera på en skala från 1-5 hur mycket de gillade frukosten samtidigt som konsumtionen av de olika livsmedlen blev uppmätt.

Båda grupperna gillade eller älskade de flingor som de åt, dock åt gruppen som fick förhandssockrade flingor dubbelt så mycket som den rekommenderade portionen till skillnad mot den andra gruppen som bara åt lite mer. Förvånansvärt så ökade inte intaget av mjölk med flingorna. Även om mer socker tillsattes de osockrade flingorna var intaget av socker högre i den andra gruppen. Fruktintaget var  betydligt högre i den grupp som åt osockrade flingor. Båda grupperna fick i sig ungefär lika mycket kalorier men näringskvaliteten var betydligt högre i den grupp som åt osockrade flingor.

En nyhetsartikel i LA Times har tyvärr tolkat denne studie som att barn föredrar osockrade flingor. Barnen fick dock aldrig välja mellan sockrade och osockrade flingor så det går inte att säga vilken sort de föredrar.Det man kan säga utifrån denna studie är dock att man som förälder med fördel kan välja att ge sitt barn osockrade flingor då barnen i gruppen som fick sådana åt och tyckte om dem. De åt också mer frukt och fick högre näringskvalitet jämfört med gruppen som fick förhandssockrade flingor och som hade en tendens att överäta dessa.

Enligt en ny studie av Carey K. Morewedge et al publicerad i Science den 10 december kan vi med hjälp av våra tankar minska vår önskan att äta ett visst livsmedel.

Forskarna har kunnat påvisa att om man föreställer sig att man äter ett visst livsmedel så gör det att man vänjer sig till livsmedlet och därmed minskar önskan om att äta det. Studien bestod av fem delstudier med 51 till 80 deltagare och gick ut på att deltagarna skulle visualisera att de lade i mynt i en myntautomat för en tvättmaskin och att de samtidigt åt ett visst antal M&M’s.  Efteråt fick de äta fritt från en skål med M&M’s.  De som visualiserade att de åt flest antal M&M’s åt mindre. Enligt en annan studie av Carey K. Morewedge så ökar begäret att äta något bara genom att man tänker på livsmedlet. Skillnaden i den nya studien är att man föreställer sig att man äter livsmedlet, vilket leder till habituering och därmed en sänkt önskan om att konsumera livsmedlet.

Definitivt en intressant teori men frågan är om detta är tillräckligt för att dra några slutsatser. I vilket fall som helst kan det vara bra att tänka efter innan man äter. Vi väntar spänt på fler studier från Carey K. Morewedge inom detta tema!