Hej!

En förälder i min pojkes hockeylag (de är 10år) föreslog att killarna skulle få ca 3dl (färdigblandad) Vitargo+elektrolyter efter en match och innan nästa och även en power proteinbar mellan matcherna istället för frukt eller smörgås. Är det verkligen lämpligt? Matcherna spelas om 2*15 min om det är cup, annars 2 * 15min. Tack på förhand!
Mvh Anna

Hej Anna!

Det är kul att höra att det finns så många föräldrar som är intresserade av vad barnen ska äta i samband med tävlingar. Den första frågan vi måste ställa oss är varför man vill byta ut frukt eller smörgås mot denna typen av produkt? Är det för att optimera prestationen och eller för att få maximal återhämtning? Ur båda perspektiven  räcker vanlig mat gott och väl.

Vitargo+ Electrolyte är en kolhydratblandning med extra elektrolyter (elektrolyter är mineraler som vi förlorar under träningspass till exempel natrium och magnesium) och en proteinbar är precis som det låter en produkt som bidrar med protein. Det finns ofta en övertro till kosttillskott men de vi pratar om här innehåller kolhydrater och protein i den form som barnen får i sig genom att äta vanlig mat. Kosttillskott kan vara bra ur praktisk synvinkel då andra produkter som exempelvis mjölk eller yoghurt kan vara besvärliga att ha med sig då de kräver kyla. Men för en smörgås eller frukt är inte heller detta något problem.

Hur ska barnen äta i samband med turneringar och matcher? Det bästa är att se till att barnen har ätit en ordentlig måltid cirka tre timmar före matchstart. Detta för att de ska få tillräckligt med energi och öka prestationen. Denna måltid får gärna bestå av kolhydrater som pasta, potatis, bröd eller flingor och protein som kyckling, fisk, keso, mjölk eller yoghurt. Har man ett barn som tränar väldigt mycket kan också ett litet mellanmål cirka en timme före match vara lämpligt till exempel en frukt och ett glas mjölk.

Under matcher som är under 90 minuter långa räcker oftast vatten som dryck. I detta fall där matcherna var 2×15 minuter långa räcker vatten gott och väl som dryck. Beroende på hur lång tid det är mellan matcherna på en turnering kan det vara lämpligt att försöka få i sitt barn något att äta. Är det lång tid mellan matcherna kan en frukt och ett glas mjölk, en smörgås eller en smoothie vara bra alternativ att få i sig. Hur mycket man orkar äta mellan matcherna är individuellt, vissa barn mår dåligt av att äta för mycket för nära inpå en match vilket kan bero på att magen inte hinna bryta ner allt och istället skapas en känsla av irritation och obekvämlighet. Att spela en match på en alldeles för full mage kan påverka prestationen negativt.

Kosttillskott kan vara bra ur praktisk synvinkel då andra produkter som exempelvis mjölk eller yoghurt kan vara besvärliga att ha med sig då de kräver kyla. Men för en smörgås eller frukt är detta inte något problem.

Efter turneringen eller matchen är en ordentlig middag att rekommendera med både kolhydrater och protein och att dricka mycket vätska. Då täcker man förlusterna av elektrolyter, förbättrar återhämtningen och stärker immunförsvaret. Har man ett barn som tränar väldigt mycket kan det också vara av fördel att ta något kolhydratrikt som frukt och något proteinrikt som ett glas mjölk direkt efter matchen för att några timmar senare äta en ordentlig middag.

En tanke att ha med sig tycker jag är vad för slags signaler man sänder ut till barnen när vanlig mat som frukt och smörgås byts ut mot proteinbar och Vitargo. Satsa på att låta barnen äta ordentliga måltider före och efter matcherna samt att dricka mycket vätska istället. Se dessutom till att alltid ha vatten tillgänglig som dryck under matcherna. Beroende på hur lång tid det är mellan matcherna kan man försöka få i barnen någon frukt, smörgås, ett glas mjölk eller juice.

Hoppas du fått svar på din fråga!

På BVC fick vi lära oss att man borde ge sina spädbarn järnberikad industritillverkad gröt eftersom bäbisar tillgodogör sig järn från mamman endast till de blir sex månader. Jag vill inte ge min dotter industritillverkad gröt full av majsstärkelse och mjölkpulver och har lust att ge något “renare”. Min fråga är hur mycket järn behöver en fem till sexmånaders bäbis? Räcker det med det hon får genom modersmjölken? Jag tänker blanda gröt med modersmjölk, ger det då tillräckligt med järn? Tacksam för svar! De ekologiska grötalternativen är endast berikade med B1-vitamin.

Mvh À.Trolle

Hej,

Det stämmer att den allmänna rekommendationen från Livsmedelsverket är att ge antingen industritillverkad gröt, välling eller modersmjölksersättning som ett komplement till annan mat,  upp till ett års ålder. Anledningen är, precis som du skriver, att barn i den här åldern har svårt att få i sig tillräckligt med järn på annat sätt, helt enkelt för att de ofta inte kommit igång att äta så stora mängder mat. Bröstmjölken ger inte tillräckligt med järn för att täcka behovet för ett barn efter 6 månaders ålder.

Det är i första hand just järnberikningen man är ute efter i de industritillverkade alternativen, så en gröt som endast berikats med B1 är inte jämförbar. Kan du tänka dig att ge ekologiska barngrötar så har både HIPP och Semper sådana som är berikade med järn.

Känner du dig tveksam tycker jag att du ska be en dietist på din vårdcentral eller BVC räkna på hur mycket järn ditt barn får i sig via maten och se om det skulle kunna gå att täcka barnets järnbehov med gröt utan berikning. För att komma upp i den rekommenderade mängden, som är åtta milligram per dag för åldern, krävs att ditt barn har kommit igång ordentligt med vanlig mat.

Hej!
Vad innehåller mest socker, vad är “nyttigast”: att äta neutral fil/youhurt med en klick sylt eller att köpa smaksatt fil/youghurt, exempelvis vanilj/jordgubbsfil? Jag har en diskussion med dagis där det serveras vaniljfil vilket jag tycker är lite onödigt och jag har hört att andra byter ut denna fil med sylt som ett nyttigare alternativ. Kan det vara så?

Hej!

Tack för frågan! Jag har gjort två exempel för dig nedan så att du själv kan se skillnaden mellan de två alternativen. Det är viktigt att komma ihåg att man alltid måste se till helheten i kosten och inte bara jämföra två alternativ. Oavsett typ av yoghurt eller fil, är det en god källa till många näringsämnen, bland annat kalcium som barn behöver för att bygga upp starka skelett.

Det är en utmaning för dagis och förskolor som planerar en kost för många barn att få den både näringsrik och accepterad men det generella rådet är att försöka hålla nere på sockerarterna. Renframställda sockerarter bör enligt de svenska näringsrekommendationerna utgöra högst tio energiprocent per dag per person. För en tvååring motsvarar tio energiprocent knappt 35 gram vilket är ungefär tre matskedar socker per dag.

Som du ser i exemplet nedan kommer man snabbare upp i dessa 35 gram om man väljer lätt fruktyoghurt istället för naturell lättyoghurt och smaksätter med en matsked sylt. Två deciliter fruktyoghurt ger 14 gram  renframställda sockerarter vilket ger lite utrymme för andra livsmedel som också innehåller sockerarter att ingå i kosten, exempelvis ketchup, sylt på pannkakor, juice, med mera,  som troligtvis också förekommer både på dagis och i hemmet. Viktigt att poängtera att det är helhetsbilden av kosten som är det viktigast snarare än enskilda livsmedel.

Två deciliter lätt fruktyoghurt:

• 152 kcal
• 28,6 g kolhydrater, varav 28 g sockerarter och 14 g av dessa är renframställda

Två deciliter naturell lättyoghurt med en matsked hallonsylt: 

• 117 kcal
• 18,4 g kolhydrater, varav 13 g sockerarter och 7,5 g av dessa är renframställda

Hej! Jag är en tjej på 17 år, jag väger 78 kilogram och är 162 centimeter lång, alltså har jag ett för högt BMI och jag är överviktig. Jag har druckit shakes i cirka en vecka nu, fem gånger om dagen, inte ätit någon fast föda, druckit tonvis med vatten och tränat mycket, nu funderar jag på att börja använda bantningspillret easyslim parallellt med shakes.
Kan detta på något sätt vara skadligt?

Hej!
Det är en mycket bra fråga du ställer! Det finns många med dig som undrar samma sak. Det här med bantning är ingen lätt sak och när man väl bestämt sig för att ta tag i sin övervikt vill man se snabba resultat. Men tyvärr är det så att alla bantningsmetoder, allt från shakes till piller till olika dieter, bara är tillfälliga lösningar. Visst, de ger ofta en snabb viktminskning, men ej bestående, och sedan när man återgår till att äta som man gjorde innan går de allra flesta upp alla sina kilon som man gått ner, och ofta ännu mer. Detta på grund av att man inte tagit tag i grundproblemet.

Att bara dricka shakes och ta piller kommer göra ditt energiintag mycket lågt och du kommer märka av det genom att du får mindre energi, tappar humöret, får svårt att koncentrera dig och inte kan tillgodogöra dig träningen på bästa sätt. Det bästa är att ställa sig frågan vad det var som ledde till övervikten från början? Det finns inga genvägar utan för att nå en bestående viktminskning handlar det om att ändra sina levnadsvanor.

Det bästa sättet är att sätta upp en realistisk målvikt som man vill nå och sedan nå dit långsamt. En hälsosam viktnedgång är ett halvt till ett kilogram i veckan, vilket betyder att man minskar sitt intag med 500-1000 kilokalorier per dag. Enkla och generella tips för att nå dit är att se över sina portionsstorlekar, fylla halva tallriken med grönsaker, bara ta en portion, ha vatten som måltidsdryck, begränsa intaget av godis, snacks, fika och dricka samt att välja magra mejeriprodukter. Välj gärna livsmedel med nyckelhålet, dessa innehåller mindre socker och fett men mer fiber. Familj och vänner är också mycket viktiga för att kunna nå sina mål, ta gärna hjälp av dem. Kanske kan ni tillsammans prova nya roliga recept eller träningsformer?

För att ta reda på lite mer om easyslim kollade jag hur det vetenskapliga underlaget ser ut för det här bantningspillret. Jag hittade inga studier där man testat pillret och kan därmed inte säga något om dess effekt på viktminskning. Istället kollade jag underlaget för varje ingrediens som easyslim innehåller och fann även då inget eller mycket tunt underlag.

Easyslim hävdar på deras hemsida att deras piller kommer att leda till en minskad aptit och en ökad ämnesomsättning. Vissa kryddor och örter kan höja ämnesomsättningen något men om detta gäller för just örten dragon som ingår i easyslim hittar jag inget om. På grund av det dåliga vetenskapliga underlaget skulle jag inte rekommendera att använda easyslim utan lägg då istället pengarna på träning och eller en konsultation med dietist.

Hoppas du fått svar på dina frågor!

Lycka till!

Hej! Jag har ett barn som själv väljer bort kött, då pratar jag om alla sorter. Om jag har tur äter han fisk ibland. Ägg gillar han, det äter han ofta, om han själv får bestämma flera gånger om dagen, är det bra? Däremot älskar han grönsaker, frukt  och baljväxter, de kan han äta av i otroliga mängder. Hur mycket behöver en treåring äta för att få tillräckligt? Jag är orolig över att han ska få proteinbrist. Hur kan jag undvika det?

MVH Libbi

Hej,

Det går alldeles utmärkt för ett barn att växa upp och utvecklas helt normalt på laktovegetarisk kost, men det finns en del som man bör tänka lite extra på. Jag har skrivit ett par inlägg om detta tidigare. Läs dem gärna, särskilt det som heter “Vegetarisk kost till småbarn“!

När det gäller ägg finns det inga råd om begränsning till barn, men blir det fler än två per dag är jag rädd att det tar utrymme från annan mat som din son också behöver!

Hej!
Har en son på 5 månader som är misstänkt mjölkallergisk (utslag vid mjölkintag samt kräkningar, testade nämligen barngröt med mjölk i vid 4 månaders ålder). Jag har helammat honom sedan födsel och jag äter själv i stort sett inget mjölkprotein, då sambon är allergisk, och således ha detta fungerat bra. Nu har vi börjat med smakportioner och har då hållit dessa mjölkfria samt ammar fortfarande efter varje mål ”smakisar” samt övrig tid. Men min fråga är nu om jag borde börja använda mjölkfri ersättning att berika t ex gröten med? Hade ju så smått tänkt trappa upp matintaget och minska på amningarna (sambon ska vara föräldraledig från sonen är 6 månader) Kommer då troligen amma 2-3 gånger per dygn.

Hejsan,

mitt förslag är att du introducerar de mjölkfria barngrötar som finns ute i vanlig livsmedelsbutik, istället för att berika gröt med ”ersättning”. De färdiga barngrötarna och vällingarna innehåller kalcium, protein, järn med mera och är bra att ha med i det lilla barnets mat åtminstone upp till ett års ålder.

Kalcium får ditt barn även via bröstmjölken. Det är därför viktigt att du äter tillskott av kalcium om du äter mjölkfri kost och ammar. Du behöver1 gram (1000 mg) /dag.

Jag gissar att du med ”mjölkfri ersättning” menar mjölkfri modersmjölksersättning. Dessa är en ersättning för amning och behöver inte användas i det här fallet. Din amning, kompletterad med mjölkfri barnmat, fungerar utmärkt näringsmässigt!

Kalcium får ditt barn i sig via bröstmjölken.

Att öka på matmängden och fortsätta att amma 2-3 ggr per dygn, som du skriver, tycker jag låter som en bra idé!

Det finns mjölkfria ersättningar för mjölk ute i vanlig butik, tillexempel havredryck. Dessa bör du inte ge ditt barn som dryck, nu när han är så liten, men kan användas ”som mjölk” när du lagar mat till ditt barn.

Det är viktigt att du med din läkare diskuterar hur länge ditt barn ska hållas mjölkfritt innan man omvärderar detta och kanske provocerar med mjölk. Har du ytterligare frågor skulle jag råda dig att genom din läkare få kontakt med dietist.

Hej. Hoppas på kunna få lite råd om vår dotter som har lite problem med övervikt. Hon är 8 år och enligt alla tabeller och vårdpersonal för överviktig. Hon är 126cm lång och väger 36kg. Äter gör hon och vi försöker få henne äta mindre men det är svårt. Hon säger jämt hon är hungrig och får hon inte mat så “smygäter” hon själv. Nu på sommaren har vi försökt vara med henne hela tiden och olika aktiviteter hon gillar och så men det hjälper inte. Hon har en del problem av det hela också. Klarar inte hålla sig torr och hennes barnläkare säger det beror på övervikten men mer än så säger han inte. Hon har blöja hela tiden sedan i vintras igen, slutade sent först vid 6 år men alla är ju olika, sen tilltog problemen med “olyckor” så pass att hon själv tyckte det var bäst med blöja så det har hon nu. Det är okontrollerade olyckor för det mesta men vi är lite osäkra på om det har med övervikten att göra. Någon erfarenhet om det? Hon både kissar och bajsar ner sig med eller utan blöja och för henne själv så vill hon ju ha blöjan för hon inser att det är för jobbigt få det i kläderna och det är ju bra. Har inte tvingat henne utan hon ville själv ha det så det får vara så lite framåt så får vi se hur det fungerar. Nu har skolstarten varit och där är det inga problem. Hon är pigg och glad som vanligt och leker för fullt. Kommer hon kanske växa från sin övervikt utan väldigt dramatiska åtgärder från vår sida eller är det något som ska tas upp med en specialist på något sätt?
Tacksam för svar så vi vet hur vi ska ta det hela.

Hej,

Man ”bantar” inte barn, men man kan behöva få hjälp med att få viktökningen att stanna av.

jag tycker att ni ska kontakta skolsköterskan på er flickas skola i första hand.

Via skolsköterskan kan ni säkert bli hänvisade till någon som kan hjälpa till med flickans övervikt. På många håll i landet finns det speciella enheter på sjukhusen som arbetar med barn och övervikt. På andra håll är det en dietist på vårdcentralen eller barnkliniken som kan hjälpa till. Övervikten kommer troligen inte att ”växa bort” av sig själv, utan ni kan behöva personligt utformade råd. De råd jag kan ge här via denna sida blir alldeles för allmänna för att kunna vara till någon hjälp.
Man ”bantar” inte barn, men man kan behöva få hjälp med att få viktökningen att stanna av.

När det gäller din flickas problem med att kissa på sig beror detta inte på övervikten i sig, men det finns hjälp att få när det gäller detta också och skolsköterskan bör kunna hänvisa er rätt.

Hej

Vi har precis börjat ge smakportioner till vår son som är 4,5 mån gammal. Hittills har han helammats, men nu orkar jag inte mer och vi trappar ner amningen och ger ersättning med flaska istället. Jag har två frågor. Ska vi introducera gluten i till exempel havregröt medan jag fortfarande ammar lite (ca 5 min varje amning)? Om en till två veckor kommer jag inte att amma alls. Eller är det bättre att vänta med att introducera gluten tills han är sex månader?

Min nästa fråga handlar om portionsstorlek. När man gett ett livsmedel i fyra till fem dagar och ska börja med ett nytt, ska man då sluta med det första eller ger man då två sorter samtidigt (både potatis och morot, och sen även palsternacka etc.) eller hur gör man?

Mvh Erika

Hej,

Första gången man ger fast föda handlar det mest om att vänja sig vid en ny konsistens. Då kan en halv tesked vara lagom!

Ja, jag tycker att du ska introducera lite gluten under tiden du ammar om det är möjligt. Det är rådet från Livsmedelsverket och bottnar sig i att man tror att amningen kan ge ett skydd mot uppkomsten av glutenintolerans. Det finns dock inget råd om vilken mängd som är lagom och behöver absolut inte ges i direkt samband med amning. Rådet är mer “under den period man fortfarande ammar”. Introduktion av smakportioner rekommenderas från fyra till sex månaders ålder, så det kan ju passa bra nu!

Havre är  i princip glutenfritt och ingen bra ”glutenkälla”. Mitt råd är att du ger en berikad babygröt från butik (finns med åldersangivelse från 4 månaders ålder). Dessa grötar rekommenderas till barn upp till ett års ålder framför allt på grund av att de är berikade med järn.

När det gäller takten i vilken man ska introducera smakportioner finns det ingen egentlig vetenskap, utan råden har mer kulturell grund. Man brukar säga att man ska introducera ett födoämne i taget för att vänja barnet vid smaken och för att se så att det tål allt, det vill säga inte får utslag av något till exempel. I övrigt kan man introducera nytt oftare än var fjärde dag och blanda olika smaker efter eget tycke.

Du undrar även över portionsstorlek. Första gången man ger fast föda handlar det mest om att vänja sig vid en ny konsistens. Då kan en halv tesked vara lagom! Allt eftersom barnet vänjer sig vid att hantera maten i munnen och gilla smaken kan man öka mängden. Ge barnet så länge det gapar och visar att det är hungrigt!  Tänk på att den mängd som finns i barnmatsburkarna inte passar alla barn. En del äter en halv burk, andra en och en halv…

Hej,

Jag har en 3-årig tjej som precis har fått sin diagnos glutenintolerans. Problemet är att hon älskar sin vällning och jag hittar bara glutenfri välling i form av majs eller risvälling för 4 månaders… Vet ni om det finns någon annan välling?? Hon är liten och tunn så jag är glad så länge hon vill dricka sin välling.

Hej,

Glutenfri välling

Det är välling baserad på ris och majs som gäller vid glutenintolerans. Den innehåller samma näring som välling för äldre barn, trots att det står angivet att den kan ges även till små barn.

Prova gärna att blanda ut din flickas vanliga välling med den glutenfria inledningsvis, om hon har svårt att vänja sig vid en ny smak.

Hej.

Jag har en 2,5-månaders bebis som har ätit ersättning, NAN1, sedan födseln. Nu känns det som om han äter otroliga mängder, att han har svårt att bli mätt. Äter 150-210 ml 6-8 ggr/dag.

När kan man erbjuda välling eller/och gröt? Vi har med storasyster haft lite problem med magen, hon dricker nu därför låglaktos majsvälling, vilket fungerar utmärkt. Därför tänker vi att vi vill ge lillebror majs och/eller risvälling -gröt istället för vanlig välling/gröt. När kan vi börja introducera det till vår 2,5-månaders?

Tack på förhand,
Monica

 

Hej,

Ersättning till bebis

De allmänna råden är att man bör vänta med introduktion av gröt till fyra månaders ålder och välling till sex månaders ålder. Sedan är det “vanlig” välling och barngröt som rekommenderas i första hand. Livsmedelsverkets rekommendation är en långsam introduktion av gluten och det brukar bli lagom med den glutenmängd som finns i dessa.

Jag tycker att ni ska diskutera matmängden med BVC-sköterskan i första hand för att få individuellt anpassade råd, vilket jag har svårt att ge utan mer kunskap om er bebis, t ex om hur hon växer.

Hej! Jag har en dotter på 9 år som älskar fullkornsvälling. Hon vill ha 2 st flaskor á 260ml till frukost. Hon börjar bli lite rund om magen. Är det ok att fortsätta med vällingen? Som jag förstår är det nyttigt med välling. Är det mycket energi i välling? Är det bättre/sämre att äta smörgås med ost? Självklart förstår jag att det inte är den enda orsaken till att hon är rund om magen, hon är tyvärr inte så förtjust i grönsaker och annat nyttigt….
Tacksam för svar!
Anna

Hej Anna,

Välling är ett livsmedel man kan fortsätta med upp i åren. Det finns välling anpassad för äldre barn och vuxna i butik och den är förstås helt OK. Att dricka en kopp välling till frukost är inget problem.

Att däremot suga på nappflaska (gör hon verkligen det?) är inget för en 9-åring!  Två så stora flaskor välling blir en alldeles för maffig frukost för henne och kan mycket väl vara orsaken till den ”runda magen”.

Om det verkligen är så att det är nappflaska du menar är det troligen inget tandläkaren gillar heller, nu när hon fått permanenta tänder.

Hej! Jag har nyligen läst att tillskott av zink för barn och vuxna kan förkorta förkylningar och minska förekomsten av dem. I vår familj, med en 2,5-åring, har vi varit mer förkylda än friska denna vinter och jag vill gärna prova att ge zinktillskott till mitt barn och även ta det själv. Finns det zinktillskott som lämpar sig för barn i den åldern och hur mycket ska man ge och ta själv som vuxen?

tack på förhand
Lisa

Hej,

Det stämmer att det gjorts en del studier på det här med zink och förkylning. Det är oklart vilka doser av zink man i så fall ska ta, när och under hur lång tid.

Jag skulle råda dig att INTE ge ditt barn något extra tillskott av zink. Det finns noga avvägda näringsrekommendationer för barn i olika åldrar och jag tycker inte att man ska ge tillskott till små barn utöver dessa rekommendationer, då det är lätt att överdosera vitaminer och mineraler. Zink finns naturligt i framförallt ägg och kött, men även i t ex mjölk, ost, de flesta fisksorter och kyckling.

Hej!

Tyvärr så lyckades vi inte med amningen, sedan ett tag tillbaka äter vår bebis bara modersmjölkersättning. Pojken är 4,5 månader. Helammning är rekommenderat till 6 månader men frågan är när vi ska börja ge smakportioner till vår bebis som bara får modersmjölkersättning. Jag tänker att det kanske kan vara bra att ge honom annat att äta tidigare, eftersom modersmjölkersättning kanske inte är lika varierad näringsmässigt som riktig bröstmjölk. Tacksam för råd.

Vänliga hälsningar

Niklas

 

Hej,

För det första måste jag säga att ni inte ska ha dåligt samvete för att er pojke inte ammats. Han kommer att växa och utvecklas fint på modersmjölksersättning! Det är fullgod näring för ett barn upp till sex månader, precis som bröstmjölken.

Ni kan börja prova att ge smakportioner från 4-6 månaders ålder. Det är samma råd som till ammade barn.

Jag har en dotter på snart 8år som den senaste tiden börjat krångla med maten. Det får inte vara kladdigt, petar i maten och om hon inte känner igen maten säger hon att hon inte är hungrig. Hon äter inte godis, dricker ingen läsk men är smått överviktig. Hon var så här även när hon var mindre. Hon äter inga grönsaker utom gurka.
Detta har blivit till en kamp som ingen av oss vill ha, vad ska jag göra? Hjälp oss snälla

Hejsan,

Det är jättevanligt att barn har perioder med ovilja att smaka nya livsmedel och perioder då de bara vill äta vissa saker. Om barnet fortsätter att växa fint brukar det inte vara något att oroa sig för, utan det brukar fungera bäst att försöka att ”inte göra någon stor affär av det”.

Däremot tycker jag att ni ska vara uppmärksamma på det du skriver om att hon är lätt överviktig. Har hon fått kommentarer om detta i skolan eller blivit retad? Kan det ligga något sådant bakom? Om ni misstänker det tycker jag att ni ska prata med skolsköterskan i första hand.

Där skulle ni också kunna göra extra längd- och viktkontroller för att se att flickan fortsätter att växa fint.

1.Från vilken ålder kan man börja ge barnet fisk?

2. Från vilken ålder kan man börja ge ägg till sitt barn? Är det någon skillnad mellan äggulan och vitan?

3. Från vilken ålder kan man börja ha lite mjölk el grädde i barnmaten man lagar själv?

Hejsan!

Alla dessa livsmedel kan ge när barnet är mellan ungefär 6-12 månader, dvs när barnet börjar komma igång ordentligt med smakportioner. Fisk och ägg (både vita och gula) är lätt att mosa till bra konsistens. Mjölkprodukter kan man använda när man lagar barnmat i den här åldern.

Livsmedelsverket avråder från mjölkprodukter som dryck före 10-12 månaders ålder. Detta råd handlar inte om allergi, utan om att mjölken inte ska konkurrera ut mer järnrika livsmedel under den period då barnet ännu inte äter så stora portioner.

Hej!
Jag har en liten kille som nu är 5 månader, vi har sedan ca 2 veckor tillbaka börjat ge honom smakportioner. Först det allra vanligaste, potatis, morot och sådär. Men nu från han även 2 mål havregröt om dagen istället för en flaska ersättning. (jag ammar också).
Men nu till min fråga, han är suuuuper hård i magen. Vi började att ge honom katrinplommonpuré efter varje måltid, vilket inte hade någon effekt alls, nu kör vi päronpuré vilket kanske funkar lite bättre men inte bra.
Potatis klarade hans mage absolut inte av, inte heller majs.
Han får så ont i magen så att han inte kommer till ro när han ska sova, vaknar på natten och har ont. Vad är ditt tips?
Tacksam för svar!

Hej! Det är vanligt att barn blir hårda i magen när de börjar med fast mat. Ofta brukar det räcka med lite katrinplommon, kiwi eller päron för att ”få igång” en trög mage.

Eftersom du inte tycker att det hjälper och din pojke verkar ha väldiga obehag tycker jag du ska prata med din BVC. Man brukar rekommendera sockerarter som gör bajset mjukare (tex Laktulos) även till så här små barn. Det är helt ofarligt. Prata med BVC om doseringen.

Hej,

Jag har en 6-månaders son hemma som visat sig vara känslig mot komjölksprotein. Min fråga är nu finns det mjölkprudukter som innehåller mer eller mindre mängd av mjölkproteinet? ex. innehåller ren mjölk högre halt mjölkprotein än ost? spelar ostens lagringstid in för mängden mjölkprotein i osten? minskar den med ökad lagring eller blir mjölkproteinet mer koncentrerat? innehåller produkter som vasselulver, ostpulver elller smörfett stora mängder mjölkprotein?
m.v.h
Emelie

Hej Emelie,

Det är viktigt att du får besked av din sons läkare eller dietist om kosten skall vara strikt mjölkfri eller inte. Det vanligaste är att man rekommenderar att kosten skall vara strikt mjölkfri för att barnet lättare skall kunna utveckla tolerans. För att kunna hålla en helt mjölkfri kost som även är näringsmässigt bra för din son behöver du få individuell hjälp.

När det gäller mjölkprodukter kan proteinhalten variera beroende på sort, t ex innehåller ost mer mjölkprotein än ren mjölk och filmjölk. Ostens lagringstid spelar ingen större roll för proteinhalten. Vasslepulver och ostpulver innehåller mycket mjölkprotein, men smörfett innehåller endast små mängder. Oavsett lågt eller högt innehåll av mjölkprotein så måste alla dessa mjölkprodukter uteslutas helt om din son skall ha strikt mjölkfri kost.

Min dotter fick remiss till en dietist p.g.a. övervikt, hon har haft BMI 29,7 under flera år. Vid besöket fick hon informationer om hur man ska äta och motionera. Sedan sade dietisten att min dotter fick ringa om hon ville mer hjälp. Jag kände inte riktigt att detta hjälpte henne och undrar vad egentligen en dietisten kan hjälpa ett överviktigt barn med. Jag är väldigt tacksam för ett svar. Mvh
Claude

Hej,

En dietist kan hjälpa till med råd kring mat och livsstil, t ex val av mat och vilken mängd som är lagom för att gå ner i vikt eller bromsa en viktökning. Man kan också få hjälp med att sätta upp realistiska mål.

Jag håller med dig om att din flicka/er familj behöver stöd och hjälp under lång tid för att kunna åstadkomma förändringar och hålla fast vid dessa. Detta är inte så lätt att klara på egen hand.

Tyvärr är det lite olika över landet vilka möjligheter dietister har att träffa och följa upp barn med övervikt. Om du bor på en lite större ort tycker jag att du ska prova att söka dietist på annat ställe.

Hej, har en 13 årig kille som bara äter o äter godsaker hela tiden. Han kan inte låta bli, nu är det så att han bara blir större o större. Han spelar fotboll 3 ggr i veckan men till slut orkar han inte är jag rädd för.
Hur ska jag få honom att sluta att äta godsaker, godis, glass, chips? Han smyg äter också hela tiden. Snälla hjälp mig hur jag ska gå till väga.

Orolig pappa.

Hej,

Det är svårt att komma med en lösning på det här problemet via ett kort svar här. Man skulle behöva sätta sig ner och diskutera det här tillsammans med din pojke. Skolsköterskan brukar kunna ge bra råd och remittera vidare till exempelvis dietist om det behövs. Det råd jag vill ge till dig är att se till att det inte finns några frestande sötsaker hemma och att begränsa din pojkes fickpengar om du misstänker att det bara går till godis.

Min son som är snart 5 år har bestämt själv att han är vegetarian. Motiveringen är att “det är synd om djuren”. Hemma har han helt slutat med kött och fisk, medan han fortfarande äter mycket lite på förskolan. Vi har försökt ge honom bönor och linser i stället, men han äter inte det heller. Så kosten består numera mest av bröd (utan pålägg), pasta, ris, potatis, broccoli och keso och äggvita (äter inte gulan). Han dricker mycket mjölk.

Han har alltid ätit väldig lite grönsaker, men tidigare har han ätit skapligt bra av annan mat så länge det inte är något med sås.

Vi vill ogärna bråka om mat så just nu är kosten så här begränsad. Min fråga är ifall det är något problem på sikt. Jag vill ju inte att han ska få bristsjukdomar eller inte växa som han ska.

Hej,

Rent allmänt brukar det inte vara några problem för barn att äta en vegetarisk kost, så längre mejeriprodukter finns med (se t.ex tidigare svar: vegetarisk kost till småbarn?).

Det är dock viktigt att förklara för sonen att man måste lägga till något i sin kost när en så stor del som kött och fisk plockas bort. Ska han genomföra det här måste han våga prova nya livsmedel. Det är viktigt för att han ska växa och må bra och även för att han ska orka leka.

Hans ätande är ju redan väldigt begränsat och risken är stor att han inte får i sig tillräckligt av en rad olika näringsämnen, bl a fett, protein och mineraler.

Baljväxter utgör en stor del i den vegetariska kosten eftersom de innehåller proteiner och ger bra mättnad. Jag tycker absolut att ni ska låta honom prova sojakorvar och även quornprodukter som är ”köttliknande” men har vegetariskt ursprung. Det är viktigt att använda extra fett, t.ex olja, i matlagning.

Det är jättebra att han äter mejeriprodukter (mjölk och keso t.ex). Där får han i sig många bra näringsämnen, bland annat kalcium och protein. Kanske kan han tänka sig ost eller mjukost?

Jag skulle råda dig att köpa vitamin- och mineraltablett för barn på apoteket och se till att hans tillväxt följs extra på BVC. Jag tycker även att du ska ta kontakt med en dietist som kan räkna i detalj på vad din pojke får i sig av olika näringsämnen.

Hej!

Har så smått börjat laga riktiga måltider i puréform till min snart 7-månader gamla dotter. Eftersom vi äter helvegetarisk mat här hemma, har jag tänkt laga det även till henne, men hon får ersättning och gröt baserad på mjölk mellan måltiderna.

Undrar nu om det är okej att använda osaltade sojaprodukter i maten och t ex göra sojafärssås med spagetti som jag sedan mixar till puré?

Tacksam för svar då google inte gjort mig något klokare.

/Anna

Hej,

Det blir ett kort svar: Ja, det går bra att använda osaltade sojaprodukter.

Läs gärna mer på tidigare fråga jag besvarat om vegetarisk kost till småbarn. Lycka till!

Skall jag söka vidare hjälp för min dotter då hon vägrar följande?:

Hon är normalviktig och full av energi men har bitvis riktiga humörsvängningar. Klagar ofta på magont.

* Mjölk
* Alla slags pålägg förutom kaviar el. marmelad utan klumpar..
* Sallader grönsaker förutom morötter & gurka.
* Petar bort kött
* Petar i maten vid varje måltid och blir känslomässigt frustrerad.

(Min 3-åriga son äter jättebra & äter det mesta.)

Hej,

Både magont och humörsvängningar kan hänga ihop med ett oregelbundet ätande.

Både magont och humörsvängningar kan hänga ihop med ett oregelbundet ätande. Detta är vanligt hos ”kräsna” barn, som kanske inte äter sig mätta i skolan eller på fritids. Detta kan ni kanske komma till rätta med genom att prata med skolan om hon  till exempel kan få ta med sig en smörgås till fruktrasten eller höra med fritids om de kan servera kaviar, som hon gillar, som pålägg.

Att din flicka undviker vissa livsmedel ser jag inte som något egentligt problem. Dels växer hon ju bra, dels brukar det vara övergående. Om du däremot tror att hon undviker livsmedel för att hon mår dåligt på något sätt tycker jag absolut att du ska söka läkarkontakt.

Har en dotter på 9 år som för ca ett år sedan reagerar kraftigt vid intag av just drickyoghurt. Hon spyr rätt ut utan förvarning nästan direkt efter intag. Har kollat upp laktos men det ska inte vara något problem. Men då blir frågan kan det vara något färgämne eller glutamat som hon reagerar på?

Hejsan,

De vanliga svenska drickyoghurtarna innehåller varken glutamat eller färgämnen.

Den typ av överkänslighetsreaktioner man ofta kan se vid intag av stora mängder glutamat (framför allt genom viss asiatisk mat) är svettningar och huvudvärk. Starka färgämnen brukar oftast vara ett problem för barn med eksem. Jag tycker därför inte att det låter så troligt att det är färgämnen eller glutamat som din flicka skulle reagera på. De vanliga svenska drickyoghurtarna innehåller dessutom varken glutamat eller färgämnen.

Om din flicka mår bra i övrigt och inte reagerar på det här sättet av någon annan mat tycker jag att ni helt enkelt bör låta bli att servera just drickyoghurt.

Hej !
Jag undrar vilka kosttillskott (om några) man bör äta när man inte äter gluten samt mjölkprodukter ? Vi har i vår familj valt utesluta detta i vår kost. Är det ok att ge mjölk och glutenfri välling till en 8 – månaders bebis?? När barnet blir äldre kommer det då behövas kalcium tillskott, eller räcker det med att hon får annan kalciumrik kost?

Hej

Man brukar avråda från att utesluta viktiga baslivsmedel, som t ex sädesslag och mjölk, ur det lilla barnets kost utan ordination från läkare och/eller dietist.

Näringsmässigt är den gluten- och mjölkfria vällingen ganska lik vanlig välling.

Ja, ditt barn behöver tillskott av kalcium efter avslutad amning, antingen genom användning av berikade produkter eller genom kalciumtillskott, i övrigt behövs troligen inga tillskott. För mer information ber jag dig ta kontakt med dietist som kan utvärdera ditt barns kost mer detaljerat.

Hej!
Min tvååring är allergisk mot mjölkprotein och soja. Han dricker kalciumberikad havremjölk. Vad jag undrar är om man som mjölk- och sojaallergiker riskerar att gå miste om några vitaminer och om så är fallet, vilka vitaminer kan vara bra att komplettera med?

Hej

Om ditt barn äter en allsidig kost i övrigt (och inte vegetarisk kost t ex) behöver du inte oroa dig över intaget av några andra näringsämnen än kalcium. Den berikade havredrycken innehåller lika mycket kalcium som mjölk, men ofta dricker inte så här små barn några större mängder.

Om ditt barn fortfarande gillar berikad ”babygröt” och välling så får du gärna fortsätta att servera det. Det finns mjölk- och sojafria varianter som är berikade med många olika näringsämnen, bland annat kalcium.

Till barn som inte dricker välling, äter berikad gröt eller dricker berikad dryck behövs ett tillskott av kalcium. Jag rekommenderar de receptfria tuggtabletterna från apotek som man kan krossa (finns inga speciella för barn) och blanda i dryck.

Välj gärna ett kalciumtillskott med vitamin D, om ditt barn slutat med D-droppar. Vitamin D hjälper kroppen att tillgodogöra sig kalcium.

Jag vill inte uttala mig om vilken mängd kalciumtillskott ditt barn eventuellt behöver, utan att veta hur mycket han äter av berikade produkter. Rekommendationen för åldern är 600 mg kalcium/dag och det är vanligt att man i den här åldern behöver ta ungefär halva den mängden som kalciumtillskott även om man dricker berikad dryck.

Hej. Min dotter har mjölkallergi och jag hittar inga babygrötar från 8mån och uppöver som inte innehåller mjölk. Har du möjligtvis något tips hur man kan laga en bra gröt för min 10månaders lilla baby?

Hej,

För att göra gröten mer fiberrik kan man tillsätta en eller två matskedar havregryn.

Man rekommenderar berikad industritillverkad gröt och/eller välling till barn upp till ett års ålder, framför allt med tanke på järninnehållet. Till mjölkallergiska barn är det extra viktigt med de berikade grötarna då de även innehåller viktigt kalcium. Tyvärr finns det inte något jätteutbud.

De få mjölkfria grötar som finns på marknaden är, som du säger, från lägre åldrar än 8 månader. Man kan ändå använda dessa då de näringsmässigt är helt OK även till lite större barn. Man kan tillsätta en eller två matskedar havregryn för att göra dem lite mer fiberrika och därmed mer mättande.

Har man använt mjölkfri modersmjölksersättning kan man använda denna som bas för att koka en bra gröt.

Man kan ofta läsa att gröt och välling kan fungera bra till 3 mål om dagen för bebisar.
Om bebisen vägrar att äta något annat än gröt då?
Vad kan hända om man ger alla mål i form av välling och gröt?

Hej

Anledningen till att man inte rekommenderar att spädbarn (över sex månaders ålder) livnär sig helt på välling och gröt är att de behöver prova varierande mat för att på så sätt vänja sig vid olika smaker och konsistenser.

Jag skulle föreslå att du tar bort gröten vid någon måltid per dag och då bara erbjuder annan mat. Även om ditt barn inte vill äta detta, så erbjud inte gröt direkt som alternativ, utan vänta någon timme. Det är ingen fara om barnet inte äter hel portion mat till alla måltider. För att öka barnets nyfikenhet för mat tycker jag ni ska äta gemensamma måltider, hela familjen, och låta barnet sitta och plocka med maten och själv prova att stoppa i munnen.

Hej!
Jag har en tjej här hemma på 8 år, hon tycker att hon är överviktig vilket hon inte är. Jag och hennes pappa har diskuterat hennes kost, hon är hos honom varannan helg ska tilläggas. Han tycker jag ger henne fel mat, vilket jag inte håller med om, en vanlig dag kan hon äta två smörgåsar med ägg och kaviar på (brödet är nyckelhålsmärkt) en clementin till mellanmål, två potatisar och fyra små köttbullar med grönsaker till lunch, sen äter vi middag hemma, det kan bli t.ex köttfärssås och spaghetti, med grönsaker, typ rivna morötter. Då äter hon en halv deciliter pasta och lika mycket färssås.

Vi äter aldrig snabblagad mat här hemma, inga halvfabrikat, och alltid på regelbundna tider. Barnen äter heller inte godis och kakor på vardagar, inte heller saft och läsk. Hon har idrott och simning tre gånger i veckan, och går varje dag minst 4 kilometer.

Hon sitter heller inte framför varken tv eller dator på dagtid.

Tycker du att detta låter som fel kost? Han tycker vi ska utesluta kolhydrater från hennes kost, men jag tycker det är en jättedålig idé, husman har ju barn alltid ätit, och varierad kost?!

Hej

Jag tycker det låter som om du serverar din flicka jättebra mat. Hemlagad mat, allsidiga och regelbundna måltider, frukt och grönsaker. Man rekommenderar inte några ”dieter” i stil med lågkolhydratkost till barn då risken är stor att andelen fett och protein blir väldigt hög. Detta skulle med andra ord vara en diet som går emot gängse rekommendationer och inte kan garanteras vara hälsosam för henne.

Mitt råd är att du ska fortsätta servera den mat du gör. Är ni föräldrar (eller flickan) fundersamma kring om er flicka är överviktig tycker jag att ni ska låta skolsköterskan göra en tillväxtkontroll. Även om det skulle vara så att er flicka är överviktig så är det ”vanlig mat” som gäller till barn!

Hej, jag har två 3-åringar som älskar morötter. Kan de äta för mycket av det näringsmässigt? Av någon annan grönsak, t ex spenat? Deras magar tåler det, de äter ca 5 normalstora om dagen.

Oj, jag brukar aldrig avråda från grönsaker… Egentligen ser jag som den största risken med dina barns morotsätandet att de får i sig för lite av andra näringsämnen och energi, då morötterna ju mättar en del och kan konkurrera ut annan mat.

Det är ingen fara att äta mycket morötter under en period, men under en längre tid är fem normalstora morötter för mycket att äta dagligen för en treåring. Detta pga det höga innehållet av vitamin A, som i stora mängder under längre tid kan ge förgiftningssymtom.

Jag förstår att de älskar morötter, men två per dag är mer lagom.

Spenat är generellt sett inget problem att ge. Spenat innehåller också mycket vitamin A, men inte i samma mängder som morot. Man avråder från spenat till barn under ett år pga innehållet av nitrat/nitrit, men till äldre barn går det bra att ge.

Hej,
Jag har en son som snart är 8 månader och jag tycker att han dricker dåligt. Han helammades till ca 4,5 månader då vi började med smakportioner. Introduktionen av smakportionerna gick bra och idag äter han gröt till frukost, fruktpure till mellanmål, hemlagad mat + fruktpure till lunch, barnyoghurt till mellanmål, hemlagad mat + fruktpure till middag och gröt på kvällen. Innan han somnar ammar jag honom men han dricker inte mycket. Han är inte så intresserad av att amma längre men när man bjuder bröstet till honom så dricker han lite men inte alls som tidigare. Känner att jag inte har mycket mjölk kvar att ge honom i och med att jag oftast bara ammar en gång per dygn och skulle gärna sluta amma. Problemet är att han inte vill ta flaska och tycker inte om modersmjölksersättningen som BVC rekommenderat mig att ge honom tills han är 1 år. Han dricker helst kallt vatten ur pipmugg men det handlar inte om stora mängder där heller. Har provat med modersmjölksersättning i pipmugg men inte heller det fungerar vidare bra. Brukar försöka blanda ersättning i maten men det handlar oftast om max 15 ml per måltid. Min fråga är alltså om jag måste ge min son mjölk, dvs måste jag fortsätta amma honom fastän han inte är så intresserad längre eller måste jag ge honom modersmjölksersättning att dricka? Jag är rädd för att han inte får i sig tillräckligt med kalcium om han inte dricker någon mjölk. Det finns förstås lite mjölk i gröten och yoghurten han får men BVC tyckte att jag också skulle försöka få i honom 1,5 dl modersmjölksersättning per dygn och det går inte. Hur ska jag göra?

Hej

Äldre pojke som dricker vatten.

Den måltidsdryck man allmänt rekommenderar till barn i den här åldern är vatten, så det är jättehärligt att höra att han gillar det! Rekommendationen från Livsmedelsverket är att man väntar med mjölk som måltidsdryck tills barnet är 10-12 månader och även efter det rekommenderar man vatten till huvudmålen. Däremot kan du redan nu ge lite mjölk på gröten om du vill.

Jag tycker att du ska låta honom dricka vatten ur pipmugg vid varje måltid och kanske någon gång emellan, men du ska inte förvänta dig att han klunkar i sig några jättemängder.

Vätska finns i maten och gröten också. Kissar han och mår bra tycker jag inte du ska oroa dig över detta.

Jag tycker inte att det finns någon anledning att introducera modersmjölksersättning, som ju är en ersättning för bröstmjölk, till ett så här stort barn. Ska ni fortsätta att prova med flaska (alla barn gillar inte det) så känns det mest naturligt med välling i den här åldern.

När det gäller kalcium får han ju en del via maten. Man rekommenderar berikad barngröt (pulvergröt) upp till ett års ålder. Den är berikad med olika näringsämnen och innehåller bl a kalcium.

Sedan kan jag inte låta bli att komma med ett annat råd också när du beskriver vad din pojke äter. Han har ju ätit ”fast föda” ganska länge nu och jag tycker att du ska introducera mat med lite annan konsistens. Prova t ex med pyttesmå bitar bröd eller mosad frukt.

Hej,

Jag undrar var det finns matscheman för lite större barn där det framgår hur stora portioner och hur mycket man ska äta. Har försökt leta men hittar inget, för att visa min 12-åring som har fått lite problem med sitt ätande och har tappat greppet om vad som är en lagom portion för en som är 12 år.

Vänliga hälsningar
/Karin

Hej Karin,

Det är svårt att ge råd kring din tolvårings ätande då jag inte vet tillräckligt mycket. Just i den här åldern kan matmängderna skilja mycket mellan olika barn, så det är svårt att ge generella råd. Hur mycket barnet behöver äta beror på om det är en pojke eller flicka och hur mycket han/hon väger, rör sig osv.

Hur mycket barnet behöver beror på kön, vikt och aktivitet osv.

Jag råder dig att ta träffa en dietist tillsammans med ditt barn för att på så sätt få personligt utformade råd.  Ofta behövs det remiss från en läkare på vårdcentralen eller skolan för att få komma till dietist.

Hej!
Min son (5 mån) har sedan 1,5 månad krånglat med flaskan. Han har fått ersättning sedan han var 6 veckor gammal och det fungerade då problemfritt. Idag är det OMÖJLIGT att få honom ta flaskan när han är vaken. Vi måste vänta tills han precis har somnat innan vi ger den. Han visar aldrig tecken på hunger och har gått 7-8 timmar utan mat. Ibland har vi skedmatat honom för att han ska få i sig. Han är pigg och glad och sover jätte bra. Vi har testat olika flaskor, nappar, ersättning, ställning mm men inget fungerar.
Vad kan vi göra? Matning har blivit ett stressmoment och det tar all kraft.

mvh,
Aman

Hej

Jag tycker absolut inte att ni ska mata er pojke i sömnen!

Er pojke är så pass stor nu att det är dags att prova att ge annan mat än flaska. De råd som finns om att man ska vänta med smakportioner till sex månaders ålder gäller i första hand de barn som helammas. Många barn i den här åldern är nyfikna och äter bättre när de får vara med vid bordet och upptäcka nya smaker och konsistenser. Det skulle jag verkligen vilja uppmana er att prova! Vänd er gärna till BVC för ytterligare råd kring detta!

Hej,
Jag har en dotter som snart fyller sju. Hon är 127 cm lång och väger över 30 kg, nästan lika mycket som hennes tre år äldre syster, som är 150 cm lång och väger 36 kg. Tidigare kunde den yngre ärva kläder men sen ungefär ett år tillbaka har hon blivit alltför knubbig, för att inte säga tjock, för det. Hon äter bara godis på helger och i övrigt samma(hyfsat hälsosamma, vi är medvetna om vad man bör stoppa i sig) mat som alla andra i familjen. Hon är aktiv och rör på sig hela dagarna. Jag hoppas och tror att hennes övervikt bara är ett resultat av något slags hormonell obalans(eller något åt det hållet) och att hon så småningom kommer att “växa ikapp” sin egen vikt. Det bör tilläggas att hon har vuxit väldigt mycket det senaste året, samt att ingen annan i familjen är överviktig.
Min fråga är därför om jag bör vara orolig eller om hennes övervikt kommer att försvinna av sig själv?

Hej!

När man tittar på din flickas vikt i förhållande till hennes längd så är hon mycket riktigt övervikt. Jag tycker att det är jättebra att du har uppmärksammat detta redan nu när din flicka är så pass ung. Troligen kommer det inte att ”växa bort” av sig själv utan det är bra att du försöker införa förändringar som kan göra att viktökningen blir mer långsam. Det låter som om du oroar dig för att det skulle finnas någon bakomliggande ”hormonell obalans” som du skriver. Detta bör du diskutera med hennes läkare på vårdcentralen.

Man pratar aldrig om ”bantning” till barn utan försöker hejda viktökningen genom bra matvanor och motion. Ansvaret för förändringarna i den här åldern ligger helt och hållet på föräldrarna. Till flickan tycker jag att det kan räcka att säga att förändringarna är ”bättre för kroppen”, ”man blir piggare” och ”du blir mätt längre”.

Det låter som om du redan är mycket kunnig och medveten om mat. Det är t ex jättebra att ni sparar godisätande, glass, snacks och kakor till helgen.

Några andra saker jag brukar ge råd om är:

- Att begränsa måltiden till en portion. Ibland kan det vara lättare att som förälder lägga upp maten till barnet. Även i skolan kan barnet behöva hjälp med detta, på ett diskret sätt.

- Att ha vatten som törstsläckare, undvika saft, läsk och juice.

- Att fördela måltiderna över hela dagen. Detta gör att kroppens förbränning fungerar bättre och man undviker ”sug”.

Det är jättebra att din flicka är rörlig och aktiv. Jag tycker att ni dessutom ska försöka hitta någon forma av organiserad fysisk aktivitet (idrott eller dans) som hon kan tänkas gilla.

Ofta räcker de här råden för att bromsa viktutvecklingen hos ett barn i den här åldern.

Skolsköterskan är en bra tillgång. Hon kan ge bra råd och kan säkert följa din flickas vikt någon gång per termin så att den inte fortsätter att öka för snabbt.

Ät bättre - råd och recept för runda barn

Om du vill läsa mer så vill jag gärna tipsa om ”Ät bättre – råd och recept för runda barn” från Gothias förlag.

Hej! När jag var barn fick jag höra att det var viktigt att barn åt smör men att vuxna gärna kunde låta bli. Stämmer det? Vi har en 10-åring som vägrar äta smör och ost. Men han är duktig på att dricka mjölk. Går han miste om något han behöver?

Hejsan,

Kanske var tanken, med att rekommendera smör, att maten till barn inte ska vara för mager.

Kanske var tanken, med att rekommendera smör, att maten till barn inte ska vara för mager. Det rådet gäller fortfarande, men framför allt yngre barn. Din 10-åring går inte miste om något viktigt genom att inte äta smör och ost, utan kompenserar säkert med andra livsmedel.

Hej, jag är vegan sedan över 13 år tillbaka. Jag skulle vilja ha kontakt med en kunnig dietist angående vegankost till mig själv men även vegankost till små barn. Har många olika frågor. Varje år gör jag prover kring näring och vitaminer. Dessa är alltid bra (en gång lågt B12). Men jag är lite orolig över att jag inte tar rätt prover. Jag tänker inget speciellt när jag äter utan äter som jag alltid gjort som vegan och det verkar som att det funkar. Men hur kommer det att funka för ett barn? Vad ska man komplettera med för mjölkprodukter och i vilken mängd om det inte är bra för barnet att vara vegan.

Jag bor i Stockholmstrakten.
Tacksam för svar! Carin

Hej,

Vegankost rekommenderas inte till barn.

Som vuxen går det bra att leva som vegan om man har goda kunskaper. Ett näringsämne som man oftast måste komplettera med är vitamin B12. Även en del mineralämnen, som till exempel järn, kan vara svårare att få i sig som vegan. Vad gäller provtagning skulle jag råda dig att prata med en läkare på vårdcentralen.

Att föda upp ett barn på vegankost är mycket svårare. Livsmedelsverket avråder från detta eftersom det kräver så stora kunskaper och noggrann planering av maten.

Om du vill ge ditt barn vegankost bör du ha kontakt med en barndietist för information och genomgång av kosten. Det enklaste är förstås om du, som du själv nämner, ger ditt barn en lakto-vegetarisk kost istället. Jag skulle råda dig att ta kontakt med en dietist via din vårdcentral eller via BVC. Du kan även söka efter dietister i ditt område på www.drf.nu eller www.privatdietister.se.

Hej!
Min dotter är 4 år och dricker inte mjölk för att hon helt enkelt inte tycker om det. Hon är lite svår på mat och är ofta rädd för att smaka på ny mat. Hon äter dock yoghurt varje morgon och för övrigt allsidig kost hemma och på förskolan. Har fortsatt ge henne D-droppar. Min fråga är om hon får i sig tillräckligt kalcium och vitaminer eller ska man ge kosttillskott?
MVH
Charlotte

Hej Charlotte,

Barn klarar sig bra på att dricka vatten till huvudmåltiderna, men behöver mejeriprodukter till frukost och mellanmål.

barn klarar sig bra på att dricka vatten till huvudmåltiderna, men behöver mejeriprodukter till frukost och mellanmål. De stora kalciumkällorna är mjölk, yoghurt, glass och ost.

Om din flicka äter yoghurt dagligen och mat som är lagad med mjölk och dessutom ibland glass eller ett par skivor ost behöver du inte oroa dig för mängden kalcium. Man bör titta på kalciumintaget över en lite längre period, till exempel en vecka.

Om du ändå känner dig osäker på om mängden räcker tycker jag att du kan gardera dig och ge din flicka 250 mg/dag av receptfria kalciumtuggtabletter. Detta motsvarar hälften av rekommendationen för åldern och är helt ofarligt att ge.

Det är bra att du ger vitamin D samtidigt, eftersom det hjälper kroppen att ta upp kalcium. I övrigt behöver du inte oroa dig för något näringsämne.

Hej,

Vi har en dotter på 6 månader som fortfarande ammar men som börjar äta alltmer “riktig” mat. Vi äter bara vegetariskt och fisk, men har ingenting emot att vår dotter äter kött, om hon vill bli vegetarian är det hennes framtida val.

Däremot skulle vi gärna vilja att hon kan äta samma mat som oss hemma så långt det går (och att vi förstås utesluter salt etc från den mat vi mosar till henne).

Vilka är de bästa källorna till proteiner och järn för spädbarn som äter vegetariskt? Jag förstår att tofu, ägg och baljväxter är bra. Hur är det med quorn- och sojaprodukter, innehåller de för mycket salt? Finns det några andra bra källor eller bör vi ge henne kött för att hon ska få en allsidig kost?

Många tack på förhand för er hjälp!

Bästa hälsningar,

Henrietta S

Hej!

Det går förstås alldeles utmärkt att ge ett barn en laktovegetarisk kost, men det är vissa saker man bör tänka lite extra på. Livsmedelsverket avråder däremot från att ge vegankost till barn (dvs en vegetarisk kost utan mejeriprodukter).

Det räcker ofta med den fibermängd barnet får genom frukt, grönsaker och baljväxter.

Som smakportion till små barn kan man, istället för kött, ge linser och kikärtor. Dessa är mindre gasbildande än andra baljväxter och brukar vara bra att börja med.

Tar man bort köttet från menyn bör det ersättas med mat som innehåller ungefär samma näringsämnen, bland annat protein. Därför är det viktigt att dagligen ge baljväxter (linser, bönor, ärtor), soja (tofu), quorn, ägg eller fisk. Det går bra att ge till exempel quorn som en del i en måltid även till små barn, trots att det innehåller salt.

Det går åt mycket mat för att växa under småbarnsåren och det kan finnas en risk att den vegetariska kosten blir mager. Tänk på att använda fett i matlagningen. Är man inte fiskätare är det bra att använda rapsolja, med tanke på innehållet av den viktiga fettsyran Omega-3.

Vegetarisk kost har ofta stor volym och högt fiberinnehåll. Man behöver inte ge barnet fiberrikt bröd och andra fiberrika spannmål utan det räcker oftast med den fibermängd barnet får genom frukt, grönsaker och baljväxter.

Det kan, precis som du skriver, vara svårt att få i sig tillräckligt med järn när man äter en vegetarisk kost. Berikad babygröt eller välling första året, helst längre, ger ett bra tillskott. Det finns även järnberikade puréer och drycker bland barnmatsburkarna. Servera någon C-vitaminrik frukt eller grönsak (t ex citrusfrukter, kiwi, bär, broccoli eller kål) som komplement till huvudmålen då det ökar kroppens upptag av järn. Laga gärna mat i gjutjärnsgryta – en gammal erkänd metod för att öka järninnehållet i maten.

Jag har nyligen varit med och skrivit en ny version av broschyren Barnmat- råd och recept. Där finns nu ett kapitel om vegetarisk kost till småbarn och en del recept. Broschyren delas ut på många BVC, men finns även att köpa från Gothias förlag.

Hej! Vår dotter är väldigt aktiv (av egen vilja). Hon får multivitaminer som komplettering.Hon äter bra/blandat men är lite blek och trött….(hon sover sina timmar). Eftersom hon tycker det är så roligt att träna/tävla-kan hon behöva ett lite större intag av järn???Ska vi då byta multivitaminerna mot bara järn eller komplettera???Vilket järnpreparat lämpar sig i så fall bäst???
/Annika

Ett friskt barn som inte äter någon omfattande allergikost eller vegetarisk kost behöver i regel inget tillskott av vitaminer eller mineraler.

Hej

Ett friskt barn som inte äter någon omfattande allergikost eller vegetarisk kost behöver i regel inget tillskott av vitaminer eller mineraler.

Extra järn bör ni inte ge om hon inte har en konstaterad järnbrist.

Undrar hur du och andra dietister ser på att en 10månaders baby endast fått modermjölksers och kolsyrat vatten under uppväxten? Anl. till frågan är att vi är familjehem och en av våra placerade barn har varit med om detta och dennes bvc INTE hade gjort någon notis om detta.
/Carola

Hej!

Man bör inte ge små barn mineralvatten regelbundet på grund av innehållet av mineraler.

Man bör inte ge små barn mineralvatten (om det är det du menar?) regelbundet på grund av innehållet av just mineraler.

Efter 6 månaders ålder behöver barn annan mat än modersmjölksersättning eller bröstmjölk. Dels för att få i sig tillräckligt med näringsämnen och energi, dels för att träna sig på att tugga.

Jag tycker att ni ska försöka introducera smakportioner så snart som möjligt till det här barnet. Börja då med slät puré som till ett yngre barn. Låt även barnet själv sitta och känna på maten och stoppa i munnen.

Hej!
Min dotter är 6 månader och hon har fått modersmjölksersättning från det att hon var tre veckor, på heltid från att hon var 3 månader. Vi började med smakisar när hon var 4 månader och nu äter hon hemmahjord puré en gång/dag. Jag vill helst undvika industritillverkad mat, men blir ändå osäker på om hon får i sig tillräckligt av alla nödvändiga vitaminer och mineraler, främst järn. Så här ser hennes dag ut:

06.30: En flaska ersättning
09.00: Mannagrynsgröt med aprikosmos + extra fett
12.00 Puré på exempelvis köttfärs, sötpotatis och morot eller fisk i dillsås med potatis, broccoli och ärter. Två exempel på lunch puré. Lunchen avslutas med lite fruktpuré
15.00: En flaska ersättning eller fruktpuré och ersättning som extra tillval.
18.00 Mannagrynsgröt + extra fett och fruktpuré.
19.30: En flaska ersättning

Kan jag med detta upplägg vara säker på att hon får i sig tillräckligt med järn, eller kan jag göra ngt mer för att öka på järnupptaget? Mannagrynsgröten är gjord på havremjölk.
Hälsn/ Linda

Hej Linda,

Livsmedelsverket rekommenderar industritillverkad gröt, välling eller modersmjölksersättning upp till ett års ålder som ett komplement till annan mat.

Livsmedelsverket rekommenderar industritillverkad gröt, välling eller modersmjölksersättning (dessa är berikade med järn) upp till ett års ålder som ett komplement till annan mat. Detta för att vara säker på att mängden järn blir tillräcklig. Du behöver med andra ord inte oroa dig för järninnehållet i din flickas mat nu när hon dricker modersmjölksersättning och har kommit igång så bra med annan mat!

Vi barndietister brukar ofta rekommendera två lagade måltider per dag till barn i den här åldern. Anledningen är att det på så sätt är lättare att få i sig olika näringsämnen. Dessutom bör man komma ihåg att din flicka fortfarande är i en ålder då hon ska vänja sig vid, och troligen är nyfiken på, nya smaker.

Så småningom kan du byta eftermiddagsflaskan mot t ex en smörgås utan kanter skuren i små bitar. Pålägg kan vara leverpastej, t ex.

Om du upplever att hon inte blir riktigt mätt på modersmjölksersättning till natten kan du byta till välling. Det är i princip samma sak, fast med innehåll av mjöl för att öka mättnaden.

Hej!

Vi har en son som är 7 år och väldigt kräsen när det gäller mat. Vi äter mest husmanskost och lagar mat från grunden.

I perioder måste han provsmaka på allt som finns på bordet. Grönsaker, sås m.m

Det som är mest skrämmande för Axel är lök och det skapar problem vid i stort sett varje måltid. Till slut sitter han och kväljs av att äta tex korvstroganoff med riven lök i. En riktigt barnvänlig variant.

Hur ska vi bete oss? Jag vill att han äter skapligt eftersom han inte får någon “ersättningmat” efter middagen.

Jag tycker att han är extremt kräsen och vet inte hur jag ska få honom att kunna äta och smaka lite.

Hjälp oss,  snälla!

Hälsningar Sofia

Hej

Kräset barn?

Detta är ett vanligt problem! Det är naturligt att bli jätteorolig som förälder när barnet inte äter. Många barn i den här åldern är ”kräsna” och lite rädda för nya smaker.

Nu känner jag inte till så mycket om din pojke men jag antar att han växer och mår bra i övrigt. I så fall finns det ingen anledning till oro kring maten. Varje måltid måste inte vara ”komplett” med grönsaker, potatis, kött osv. I den här åldern är det vanligt att man är lite enkelspårig (kanske bara vill ha makaronerna på tallriken t ex).

Jag tycker ni gör helt rätt som inte erbjuder olika alternativa rätter men att undvika lök i vissa rätter borde kunna fungera ibland. Det kan vara bra att servera en kvällsmacka innan sänggåendet om middagen/kvällsmaten varit liten.

De råd man brukar ge rent allmänt är att försöka att inte lägga för mycket fokus på hur mycket barnet äter när ni sitter vid matbordet, utan istället göra måltiden till en trevlig stund då man pratar om annat. Absolut inget tvång eller bestraffningar i samband med måltiden – det gör bara det hela värre! Begränsa måltiden i tid, avsluta den efter ca 20 minuter oavsett hur mycket barnet ätit.

Hej!

Jag har en dotter som är 2 år och har problem med förstoppning sedan en tid. Vi har träffat en barnläkare och hon äter nu ett receptfritt läkemedel som skall hjälpa henne men jag vill också veta vad man kan göra med hjälp av kosten för att hjälpa henne.

Hon äter fullkornsgröt till frukost och ofta en smörgås med ost och smör, frukt/bröd till mellanmål, vanlig lunch (men gillar särskilt pasta och ris mm), ofta banan (helst åt det mer mogna hållet) och vanlig middag. På kvällen äter hon naturell yoghurt med riktig müsli  (osötad, ofta Pauluns) och klippta katrinplommon. Hon äter nästan alltid riktigt bra, förutom när hon är förstoppad. Tyvärr är det däremot svårt att få i henne ordentligt med vätska generellt.

Finns det något i hennes normala kost vi borde ändra på, ta bort eller lägga till? Är det bra att hon äter fiberrikt, eller är det dåligt med tanke på att hon inte dricker så mycket? Vet du annars något vi borde tänka på eller har du några smarta tips för att hon ska må bättre? Kan man t ex ge linfrön?

Vi funderar på att gå till en dietist för ytterligare konsultation. Finns det någon i Stockholmsområdet du kan rekommendera som är särskilt inriktad på barn?

Tacksam för ditt svar!

Vänliga hälsningar

Louise

Hej Louise!

När ett litet barn har tillfällig förstoppning/trög mage kan det ofta vara större idé att fundera över hur kosten ser ut.

Det låter som du serverar din flicka väldigt bra och allsidig mat. Tyvärr påverkas ofta aptiten av förstoppning och det är därför viktigt att få igång en förstoppad mage.

När ett litet barn har tillfällig förstoppning/trög mage kan det ofta vara en god idé att se över kosten. Vid långvarig förstoppning brukar dock kosten inte ha så stor påverkan.

Man kan prova att undvika stoppande livsmedel som banan, vitt bröd och pasta. Man kan även prova att ge mer upplösande livsmedel som päron, kiwi, ananas, torkad frukt (t ex russin eller katrinplommonpuré), fiberrikt bröd och fullkornsvälling.

Det stämmer, som du skriver, att man ska försöka ge extra dryck, helst vatten. Påminn din dotter om att dricka någon gång mellan måltiderna eller låt en flaska eller pipmugg med vatten stå tillgänglig.

Till lite större barn (och även vuxna) vill jag trycka på vikten av regelbundna toalettvanor och att röra mycket på sig. Till lite yngre barn kan motsvarande råd vara att de får stå lite ifred när de ska bajsa.

Det är viktigt att en läkare utesluter att det finns någon bakomliggande orsak till förstoppningen. Ibland provar man t ex en kort period med komjölksproteinfri kost för att se om det påverkar magen. I dessa fall behöver man hjälp av en dietist för att kosten ska bli fullvärdig för ett växande barn. Man kan få kontakt med dietist via remiss från sin läkare.

På mina barns förskola serverar de Becel till smörgåsmargarin är det verkligen nyttigt för små barn?? /Eva

Hej Eva!

Det går bra att använda lättmargarin på förskolan men man bör då komplettera med fetare produkter

Ja, det går bra att använda lättmargarin (t ex Becel) även till små barn, men man bör bre på ett tjockare lager eller tillsätta lite extra fett i den övriga maten, till exempel flytande margarin eller rapsolja, för att det inte ska bli för magert.

Livsmedelsverket ger samma råd till barn som till vuxna när det gäller att välja omättade fetter framför mättade, dvs olja och margariner framför smör.