Vegetarisk kost 1 gång i veckan?

Print Friendly

I min kommun Varberg ställdes en motion om att en gång i veckan införa vegetarisk middag på vissa utvalda skolor i ett pilotprojekt men serviceförvaltningen ansåg det svårt att tillgodose elevernas näringsbehov. Detta låter helt absurt men jag behöver mer på fötterna innan jag skriver min insändare. Mvh Åsa

Hej Åsa!

Jag är inte familjär med situationen i Varberg men det låter som om beslutet har grundats på okunskap.

Hösten 2005 fick Livsmedelsverket uppdraget av regeringen att utarbeta råd för måltider i bland annat förskola, skola och gymnasieskola. De råd som presenterades var avsedda för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Råden i sig är till för att främja goda matvanor hos skolbarn och fungerar som vägledning och förslag till hur man kan arbeta för bra matvanor i skolan.

Livsmedelsverkets råd i ett nötskal är att skolmåltiden ska vara komplett, vilket innebär att den skall innehålla en varmrätt med grönsaker (råa och/eller tillagade) samt dryck (lättmjölk eller vatten) och bröd med matfett. Den bör även vara varierad och ge barnen en bra måltidsrytm. Alla dessa föreslagna punkter kan enkelt och väl tillgodoses av en vegetarisk varmrätt som serveras tillsammans med grönsaker, bröd, matfett och dryck.

Det är faktiskt till och med så att Livsmedelsverkets praktiska råd för planering av skollunch inkluderar ett förslag om att baljväxter kan serveras minst en gång var fjärde vecka i skolan. Portionsstorleken i detta fallet anges som ett referensvärde (uppskattad portionsstorlek för ett barn i årskurs 4-6) på 60 gram och motsvarar cirka en deciliter kokta bönor. Det rekommenderas dock inte att barn serveras vegankost i skolan.

Livsmedelsverkets rekommendationer till skolor gällande livsmedelsval för en lakto-ovo-vegetarisk kost ser ut som följande (nedanstående punkt-lista är en reviderad version av den text som finns att läsa på Svenska Livsmedelsverkets sida om lakto-vegetarisk kost i skolan där det går att finna originalversionen):

  • Grönsaker, frukt och bär, potatis och rotfrukter av alla sorter kan användas. Om andelen råkost blir för stor kan det för elever med ett högt energibehov medföra att maten får en för stor volym.
  • Mjölk och mjölkprodukter. Välj företrädesvis lättprodukter av mjölk och fil samt färskost och hårdost.
  • Kött och fisk utgår helt och ersätts av sojaprotein (till exempel sojakött och tofu), bönor, linser eller ärter. För lakto-ovo-vegetarianer är även quorn ett bra alternativ.
  • Bröd och andra cerealieprodukter, helst i form av fullkornsprodukter. Till bröd och gröt används krossade eller hela korn eller sammalet mjöl (råg, vete, korn, havre). Bröd får gärna vara gjort på surdeg eller bakat med lång jästid. Då bryts en del av fytinsyran ner, vilket ökar tillgängligheten för järn och zink.
  • Matfett. Smörgåsmargarin och salladsdressing med låg halt mättat och härdat fett. Till matlagning fetter med i huvudsak enkelomättade fettsyror, som oljor (raps- eller olivolja) eller flytande margarin. Vid stekning rekommenderas flytande margarin.
  • Drycker. Vatten eller lättmjölk.

Anledningen till att kötträtter rekommenderas ofta i svenska Livsmedelsverkets rekommendationer för skollunchen är på grund av att barn har ett stort behov av järn. Tanken är med andra ord att säkra att barnen får i sig tillräckligt med järn via maten. Om vi jämför järninnehållet i en chili-sin-carne (chili utan kött) och chili-con-carne (chili med kött) ser vi dock att järninnehållet är nära på detsamma i bägge varmrätterna:

RÄTTLIVSMEDELMÄNGD (GRAM)JÄRNINNEHÅLL
CHILI-CON-CARNEKÖTTFÄRS 50% GRIS 50% NÖT80
RIS, VITT OKOKT70
TOMATKROSS50
MORÖTTER, RIVNA22 
= 1.7 MG JÄRN
CHILI-SIN-CARNEKIDNEYBÖNOR60
RIS, VITT OKOKT70
TOMATKROSS50
MORÖTTER, RIVNA22
= 1.6 MG JÄRN

Portionsstorlekarna är tagna från exempel i tabell 3 i Praktiska råd från Livsmedelsverket och respektive måltidsförslag ska därmed illustrera en faktisk varmrätt. Kompletteras rätterna med ett glas med berikad lättmjölk och en smörgås med matfett så blir måltiden komplett.

Som du ser i tabellen ovan skiljer det endast 0,1 mg järn mellan måltiderna. Även om lunchen med köttfärs innehåller den typ av järn som våra kroppar lättare tar upp (hemjärn) så justeras detta lätt genom att servera något C-vitaminrikt till den vegetariska måltiden som paprika, pizzasallad eller blomkål. Detta eftersom järnet i den vegetariska kosten (icke-hemjärn) tas upp lättare om man konsumerar något C-vitaminrikt livsmedel i samband med måltiden.

De viktigaste punkterna i Livsmedelsverkets råd om skollunchen omfattar likväl rekommendationen om skollunchens energigivande näringsämnen protein (max 20 E%), fett (max 30 E%) och kolhydrater (minst 50 E%). Kostens sammansättning varierar från måltid till måltid och från dag till dag, vilket innebär att näringsrekommendationerna gäller för en genomsnittlig kost under en vecka. Detta betyder att en vegetarisk rätt (som exempelvis kikärts- eller linsgryta)  till och med kan hjälpa till att balansera ut ett högt fett- eller proteininnehåll i veckans övriga rätter.

Det är viktigt att poängtera att en lakto-ovo-vegetarisk rätt inte måste innehålla bönor eller vara avancerad att tillaga, utan kan vara något så simpelt som pannkakor, potatisbullar eller vegetarisk pizza. Dessa vegetariska alternativ brukar ofta uppskattas mycket av barnen när de väl serveras på skolan och ingår som exempel på föreslagna varmrätter  i Tabell 3 i Praktiska råd för planering av skollunch. Dock är dessa förslag kanske inte alltid de sundaste eller de näringsmässigt mest fördelaktiga valen av varmrätter, men det beror självfallet mycket på hur de tillagas och vad de serveras tillsammans med.

Av ovanstående hoppas jag att det har förmedlats på ett någorlunda pedagogiskt sätt att det är helt inom rekommendationerna, och till och med uppmuntras av svenska Livsmedelsverket, att barnen får en vegetarisk rätt serverad i skolan. Gärna oftare än en gång i månaden, som exempelvis en gång i veckan.

, , , ,

  1. Inga kommentarer än.
(publiceras inte)