Hur mycket gluten måste man äta innan provtagning för celiaki?

Print Friendly

Hej!

Min son ska få göra ett blodprov för att se om det finns antikroppar mot gluten. Problemet är att vi har uteslutit gluten redan sedan några månader tillbaka och då kommer provet antagligen visa negativt även om det skulle kunna vara positivt. Min fråga är nu hur mycket och hur länge han måste äta gluten innan provtagningen? Jag har försökt fråga olika läkare men dom vet inte. Tror ni det räcker om jag ger ett smörgåsrån per dag i 2 veckor innan eller tror ni det måste vara större mängder under en längre period?

Tacksam för svar!
Mvh Sofia

Bild på spannmålsprodukterDet finns nog tyvärr inget klart svar på din fråga, det är därför läkarna inte har kunnat svara dig. Man vet inte helt säkert. Därför rekommenderas det inte att man påbörjar glutenfritt före provtagning. Om det trots allt har blivit så är det vanligaste nog att man rekommenderar ett dagligt glutenintag i minst 2-3 veckor före utredning, gärna längre.

Tyvärr också omöjligt att säga om ett smörgåsrån räcker. En vanlig mängd som rekommenderas är 2 brödskivor (ca 60 gram bröd), eller 1 brödskiva plus 1 portion pasta. Det är mycket större mängd än ett smörgåsrån som ju inte väger många gram. Dessvärre måste man nog ge så mycket att man kan se att det ger symptom. Det är förfärligt att som förälder behöva göra sitt barn sjukt. Kanske kan ni avtala med läkaren att få ta blodprovet flera gånger med 2 veckors mellanrum, för att din son inte skall behöva utsättas för detta under allt för lång tid?

Att det kan krävas så stora mängder under så lång tid för att utreda celiaki kan tyckas paradoxalt, med tanke på att man sedan rekommenderar en strängt glutenfri kost om det är så att diagnosen celiaki ställs. Man avråder från att slarva ens någon enstaka gång. Det har att göra med att skadan i tarmen annars kan vara svår att upptäcka vid gastroskopi. Man tar ju bara några få mikroskopiska provbitar från tarmslemhinnan, och om skadan är liten eller fläckvis är det lätt att missa eftersom man inte ser skadan med blotta ögat då man utför biopsin. Det är möjligt att mindre mängd glutenintag kan ge utslag på blodprovet, men vanligtvis behövs sedan en gastroskopi för att säkerställa diagnosen.

, ,

  1. #1 av Bosse, 2014-01-19 - 20:44

    om ni uteslutit gluten ur kosten, varför då utsätta kroppen för ett test på något som kroppen absolut inte behöver?

  2. #2 av Moa, 2014-02-02 - 13:59

    Undrar samma sak som ovanstående och skulle uppskatta svar.

    VARFÖR det är så viktigt att konstatera glutenintollerans?

    Själv har jag under flera år haft magsmärtor av och till som har styrt hela mitt liv. Detta slutade i depression/ångestsyndrom eftersom att jag till slut inte klarade av att varken ha fritid eller arbete och var nästan bara hemma. I grund och botten har det grundat sig på “hur min mage mår”. Men på grund av att jag skämts aningens för att prata om magproblem med min terapeut kom det inte helt upp till ytan. Terapin/KBTn gav i slutändan inte mig någonting heller och under hela tiden åt jag gluten.

    Nu har jag gjort precis som man “inte ska göra” och uteslutit gluten i drygt en månad och känner mig som en ny människa. Jag har inte haft några magproblem alls sedan några veckor tillbaka och har en otroligt rik fritid och behöver inte oroa mig för hur magen ska må. Jag har kunnat åka iväg på utflykter och längre “äventyr” genom att äta strikt glutenfri kost.

    Nu till den egentliga frågan: Om nu kroppen visar en så positiv förändring efter flera år av smärtor/problem, varför är det så viktigt att konstatera glutenintollerans? Varför kan man bara inte leva/äta på det sättet kroppen mår bra av?
    Att det kan vara bra att kolla av ens värden kan jag förstå, jag har troligtvis brist på några ämnen. Men att jag återigen ska behöva plåga magen med massvis med gluten per dag och i princip oroa mig dygnet runt för magproblem bara för att det ska ge utslag på mediciniska tester förstår jag inte? Räcker inte min kostförändring som svar? För mig har det i det närmsta varit så att jag alltid måste vara nära en toalett om jag ätit gluten, och har som du förstår inneburit stora begränsningar för mig. Nu är det inte så mer, och jag kan vakna upp utan ångest på morgnarna.

    Jag äter inte enligt någon annan diet. Brukar dricka laktosfri mjölk och fil, men i matlagning/såser ofta vanliga laktosprodukter. Äter glutenfri pasta, potatis och ris – något av dem varje dag. Har även bakat knäckebröd utan gluten.
    Jag och min man är i den fas i livet då det börjar bli dags att skaffa barn. Har det med det att göra?
    Folk lever ju numera inte sällan på LCHF och andra dieter som utesluter gluten och mår också hur bra som helst utan det.

    Tack för svar,
    Moa (23 år)

  3. #3 av Nanna Mossberg, leg dietist, 2014-02-06 - 09:59

    Naturligtvis behöver man som vuxen inte utsätta sig för gluten om man tycker att man mår bra utan och klarar att äta en näringsrik glutenfri kost.

    När det gäller barn rekommenderas att man försöker få en diagnos för att säkerställa att det verkligen handlar om celiaki/glutenintolerans och inte något annat, kanske en annan sjukdom som behöver en annan typ av behandling. Det är ju också en livslång diagnos som innebär en stor inskränkning i livsföringen och ofta ökade kostnader för mat. Därför bör man inte själv ställa denna diagnos på sitt barn utan stöd av läkare.

    Om man inte har diagnos får man heller inget ekonomiskt stöd. Alla behöver inte det, men för många är det ekonomiska stöd man kan få med en diagnos oerhört värdefullt.

  4. #4 av Moa, 2014-02-06 - 13:38

    Tack för svar, Nanna!

    I mitt län finns ingen ersättning för glutenintolleranta, så det spelar ingen roll.

  5. #5 av Anna, 2014-02-24 - 09:22

    Hej,
    Det är jätteviktigt att få en diagnos. Dels för att kunna få ekonomisk hjälp (även om ni inte kan få ekonomiskt stöd idag, så kan reglerna ändras, och kanske flyttar sonen en dag till ett annat landsting…)
    Men, minst lika viktigt är att VETA att det är glutenintolerans och inte bara inbillning eller något annat. Det är tråkigt att hålla diet, och om man inte är 100% säker är det så lätt att fuska. Och för att må bra behöver man vara strikt glutenfri (om det är glutenintolerans). Tänk dig en tonåring som börjar ifrågasätta om han/hon verkligen är glutenintolerant, vad tror du händer?
    Jag misstänkte glutenintolerans hos mig själv (i vuxen ålder) och hade ätit något så när glutenfritt i tre år innan jag kom iväg till läkare. För att diagnos skulle kunna ställas åt jag normalkost under 2 månader, och passade på att äta ordentligt med pizza och pasta. Magen började krångla direkt, men jag hade ändå inga antikroppar i blodet. Fick tjata mig till gastroskopi. Denna visade inga makroskopiska skador (d.v.s. sådana som syns i gastroskopet), men när de undersökte vävnadsprov i mikroskop var det uppenbart att jag är glutenintolerant.
    Kom ihåg att kräva att sonen blir sövd vid gastroskopin! Hoppas det är standard överallt, men om det inte är det så stå på dig…

  6. #6 av Carina gunnarsson, 2017-02-16 - 08:28

    Jag får ont imagen och exem med klåda som följd efter några dagar att jag har vetemjöl? Varför?
    Tål Gluten är testat det !
    Tacksam för tips om svar!

  7. #7 av Nanna Mossberg Rylander, leg dietist, 2017-02-16 - 08:46

    Hej Carina!
    Vanligtvis när man har “testat för gluten” på vårdcentralen så har de tagit ett blodprov för att se om man kan ha celiaki. Viktigt att veta är att detta prov lätt blir missvisande om man inte äter gluten. Låter som om du undviker gluten? Hade du undvikit gluten innan du testade dig? Man vet inte säkert, men brukar rekommendera att äta minst 1 portion gluten dagligen (t ex 2 skivor bröd) i flera veckor innan provtagning.

    Sen är det inte alltid celiaki som gör att man inte tål vetemjöl. Man kan också ha en spannmålsallergi. Då testar man IgE-antikroppar mot vete och råg. Det är en annan mekanism.

    Och sist men inte minst så syns inte alla allergier/överkänsligheter på de prover vi har att tillgå idag. I slutändan är det ofta så att man måste ta till provokation och elimination för att fastställa vad det är man inte tål. Jag tycker att du skall be om remiss till allergimottagning.

    Vänliga hälsningar Nanna

(publiceras inte)