Varför får man matallergi?

Print Friendly

Hej
Jag är gluten- och mjölkallergiker och är nu gravid. Jag har börjat funderat på varför man blir matallergiker, som vuxen kan jag förstå, då har man utsatt kroppen för så mycket.
Men varför får så många små barn matallergi?
Är det ärftligt?
Eller har det något att göra med hur jag äter när jag är gravid, foster är ju väldigt känsliga?

Hälsningar
Maria

 

GraviditetMan vet inte säkert varför en del utvecklar matallergi. Det kan vara olika orsaker. Ärftlighet vet man är en orsak. Om ingen av föräldrarna är allergisk är risken att barnet blir allergiskt ca 10-15%. Om en förälder är allergisk ökar risken att barnet blir allergiskt till ca 20-30 %, och är bägge föräldrarna allergiska är risken ca 50% att barnet också får någon allergi. Man behöver inte få samma allergi. Det är framförallt benägenheten att bli allergisk som ärvs, inte själva allergin. Med andra ord kan till exempel mamman ha en pollenallegi, pappan en pälsdjursallergi och barnet få en matallergi. Men om bägge föräldrarna skulle ha svår allergi med symtom från samma organ så är risken ännu större att barnet blir allergiskt, faktiskt så hög som 70%.

När det gäller celiaki (glutenintolerans) ser siffrorna annorlunda ut. Har du celiaki så är risken att ditt barn får celiaki ca 10%, jämfört med 1-2 % om du inte har celiaki. Jag har inte funnit några siffror på hur mycket risken ökar om bägge föräldrarna har celiaki.

Allergierna har ökat de sista 100 åren. Varför vet man inte säkert. Det finns en mängd teorier, bland annat att det har med miljöfaktorer och livsstil att göra. Vi äter idag också en mycket mer varierad kost, och får i oss ämnen/matvaror som vi tidigare inte åt, och vissa dessutom i relativt stora mängder. Det tror man också kan ha betydelse för att allergierna har ökat. Det finns en stark hygienteori om att vi idag har alltför rent och bakteriefritt, och att detta skulle ha bidragit till att allergierna ökar. Bakterier är viktiga för immunförsvaret. I vår tarm finns 1-3 kilo bakterier, och man anser att tarmen med dessa bakterier utgör kroppens största immunologiska organ.

Man har sett att fostret kan bli sensibiliserat (utveckla allergiantikroppar) utifrån vad mamman äter, men man har inte kunnat se att barnet därför blir allergiskt. Man kan ha allergiantikroppar utan att vara allergisk. Många av oss har det. Det är först när man både har allergiantikroppar mot ett specifikt födoämne OCH får symptom av det födoämnet som man har en allergi. Det finns en del forskning på probiotika (bra mjölksyrabakterier för tarmen) och man tror att det kan hjälpa till att skydda barnet mot allergi om mamman tar probiotika under amning och barnet får probiotika från födseln. Men resultaten har inte varit så starka ännu att detta är något man kan rekommendera generellt för att förebygga allergier.

När det gäller celiaki så verkar det som om tidpunkten för introduktion kan ha betydelse för om barnet utvecklar celiaki eller inte. Man rekommenderar idag att barnet får små mängder gluten medan det fortfarande ammas för att om möjligt minska risken för att barnet ska utveckla celiaki. Senast vid sex månader, och tidigast från fyra månader, rekommenderas det att man börjar ge barnet lite mat med gluten.

Det är en intressant och komplex fråga, man skulle kunna utveckla svaret hur mycket som helst i en mängd olika riktningar. Men jag sätter punkt här.

,

  1. Inga kommentarer än.
(publiceras inte)