Dags att ändra kostråd vid diabetes?

Print Friendly

”En god följsamhet till en lågkolhydratkost ger en viktminskning och har en god effekt på HbA1c, men det är viktigt att patienterna är införstådda med att det gäller att hålla nere på kolhydraterna, säger Mette Axelsen” i ett uttalande till Dagens Medicin.

Det är ljuvligt att en dietist uttrycker sig så klart i en fråga som har varit tabu för dietister tidigare.

Med grundkunskaper i fysiologi, biokemi och hormonlära från första delen av förra seklet så finner man att sockersjuka inte tål socker. Då ska man inte rekommendera diabetiker att äta socker som höjer blodsockret. Då diabetiker äter socker höjs blodsockret och de tvingas medicinera för att försöka få ned blodsockret till under 6 mM. Detta är elementärt.

När ska alla dietister börja ge kostråd enligt Socialstyrelsens rekommendationer av den 16 januari 2008? De kostråd som har vetenskaplig evidensgrad A och är enligt beprövad erfarenhet.

De nuvarande kostråden för övervikt och diabetes saknar vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen borde ha dragit dessa gamla skadliga råd för länge sedan.

Så när sker paradigmskiftet? Idag? /Björn

Hej Björn!

Rapporten Mat vid diabetes, som getts ut av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) slog som du säger fast att det är mycket vi ännu inte vet och att man inväntar fler studier. Detta har fått en hel del uppmärksamhet i massmedia (ex. SvD, GP, Expressen, Dagens Medicin).

Ger nuvarande vetenskapliga studier stöd för att föredra lågkolhydratkost framför traditionell behandling vid diabetes?

Du nämner Socialstyrelsens rekommendationer från 16 januari 2008. Socialstyrelsen tog ställning för om förespråkandet av lågkolhydratkost strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet eller ej. Se Socialstyrelsens beslut baserat på Professor Christian Bernes yttrande från 2007. Beslutet har tolkats lite olika, se ex. DN, DN igen, DN om Dr. Dahlqvist, Sydsvenskan, Kostdoktorns blogg.

Du undrar om det är dags att ändra officiella kostråd. Det är en frågeställning som berör många fler än mig själv. För att svara på din fråga på bästa sätt har jag bett Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog och medicine doktor, från Dietisternas Riksförbunds (DRF) vetenskapliga råd besvara din fråga. Nedan är hennes kommentar till frågeställningen:

Från det vetenskapliga underlaget i SBU-rapporten ”Mat vid diabetes” anger man som första slutsats:

”Vid typ 2-diabetes har lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost likartade
gynnsamma effekter på HbA1c (”långtidssockret”) och kroppsvikt. Det saknas studier av
tillräcklig kvalitet för att kunna bedöma långtidseffekterna hos personer med diabetes av
mer extrem lågkolhydratkost med högt fettintag, exempelvis så kallad LCHF-kost.
Säkerhetsaspekterna blir därför särskilt viktiga vid klinisk uppföljning av de personer
som själva väljer extrem lågkolhydratkost.”

I rapportens fjärde slutsats skriver man:

”Så kallad livsstilsbehandling, där råd om kost med reducerat fettinnehåll och ökat fiberinnehåll kombineras med ökad fysisk aktivitet, skyddar mot utveckling av diabetes hos personer som har nedsatt förmåga att ta hand om och omsätta glukos.”

Dessa två av rapportens slutsatser ger ingen indikation för något paradigmskifte.

I de lågkolhydratstudier Socialstyrelsen byggde sitt svar på 20080116 var andelen kolhydrater 30-40 E% kolhydrater som kan betecknas som måttlig lågkolhydratkost. Samma intervall för andel kolhydrater använde man i SBU-rapporten. Något vetenskapligt underlag för mer extrema varianter av lågkolhydratkost ie, LCHF finns i dagsläget inte.

Socialstyrelsen anger också i sitt svar, 20080116, att för patienter med typ 2 diabetes som önskar följa en lågkolhydratkost bör blodlipider, HbA1c, blodtryck, P-kreatinin, mikroalbuminuri, kroppsvikt, midjeomfång samt patientens följsamhet till kosten följas och dokumenteras med särskild omsorg.

Ingrid Larsson
DRFs Vetenskapliga råd

, , ,

  1. #1 av Bosse, 2010-07-06 - 11:06

    Ingrid Larsson vill tydligen att fler diabetiker ska bli sjukare.

  2. #3 av Bosse, 2010-07-06 - 11:49

    Det Ingrid Larsson med flera dietister inte förstår att en kolhydrat är en kolhydrat är en kolhydrat när det gäller människor med diabetes typ 0,1 och 2.
    Med ytterst FÅ undantag så höjer kolhydrater oavsett ursprung blodsockret. Ex en veteskorpa och en osötad skorpa är 69 resp 65 kolhydrater per 100 gram, Skiljer i stort sett ingenting i blodsockerstegring för en diabetiker mellan dessa. Ändå ”får” diabetiker äta osötade produkter, Då ersätts ofta sockret med mjöl som ibland höjer blodsockret MER än socker. Min fru hade ej med sig torkade aprikoser vid en känning som hon brukar, så hon tog 1/3 dels rågknäckebrödsskiva (ca 2,5gram kolhydrater) Hennes socker steg från 2,7 till 11 av denna 1/3 dels rågknäckeskiva.

  3. #4 av Björn Hammarskjöld, 2010-07-06 - 19:43

    Läs i Dagens Medicin
    http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2010/05/05/fettdiet-for-diabetiker-ka/index.xml

    Bland kommentarerna finns:

    Nu har kostbomben briserat!

    Jag gått igenom jävsdeklarationerna som de sakkunniga har lämnat in till SBU hösten 2008 och jämfört med de jävsdeklarationer som återfinns i rapporten.

    Det är ingen rolig läsning rörande tre experter.

    Alicja Wolk
    20 av 22 uppdrag är ej redovisade i jävsdeklarationen inlämnad till SBU

    Brita Karlström
    2 av 7 uppdrag är ej redovisade i jävsdeklarationen inlämnad till SBU

    Kjell Asplund
    1 uppdrag är ej redovisat i jävsdeklarationen inlämnad till SBU

    Mette Axelsen, Christian Berne, Göran Berglund, Bernt Lindahl, Eva Toft, Inge-Bert Täljedal har lämnat korrekta jävsdeklarationer. Alla uppdrag är föredömligt redovisade i jävsdeklarationerna inlämnade till SBU.

    Kan vi lita på SBU när experterna inte ens redovisar samtliga sina uppdrag till chefsjuristen hos SBU som sedan framlägger de godkända för GD som skall i sista hand godkänna jävsdeklarationerna?

    Kan vi lita på experterna som inte ens verkar ha några grundläggande kunskaper i fysiologi, biokemi och hormonlära?

    Med grundkunskaper i kunskaper i fysiologi, biokemi och hormonlära från första delen av förra seklet så finner man att sockersjuka inte tål socker. Då ska man inte rekommendera sockersjuka att äta socker som höjer blodsockret. Då de sockersjuka äter socker höjs blodsockret och de tvingas medicinera för att försöka få ned blodsockret till under 6 mM. Detta är elementärt.

    Men jag förstår dessa våra experter att de vill hålla fast vid sin tro eftersom deras livsgärning och utkomst har varit beroende av deras tro. Att våra diabetespatienter far illa av höga blodsockervärden är tyvärr resultatet av våra experters blinda tro på sin ovetenskapliga tro.

    Livsmedelsverket gjorde helt rätt då man kastade kostbomben i knäna på Socialstyrelsen 2007, då slapp de att bomben briserade i Livsmedelsverkets knä.

    Men SBU lyckades inte lösa Socialstyrelsens uppdrag att desarmera kostbomben, de fick den att brisera!

    Egentligen har SBU gjort allt rätt. Man finner vare sig vetenskapliga bevis eller beprövad erfarenhet att diabetiker mår bra av en högkolhydratkost. Alltså ska diabetiker inte äta en högkolhydratkost.

    Till och med Socialstyrelsen måste ha insett att den gamla tron om att diabetiker ska äta en högkolhydratkost är felaktig när Socialstyrelsen den 16 januari 2008 beslöt att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap (evidensgrad A) och beprövad erfarenhet. Men Socialstyrelsen verkar inte ha dragit slutsatsen att de gamla ovetenskapliga trobaserade högkolhydratråden då omedelbart måste stryka på foten och tas bort.

    Förvånansvärt att en myndighet i Sverige inte inser att man tappar folkets och sjukvårdens förtroende då man handlar i strid med vetenskap och gammal beprövad erfarenhet.

    Jag väntar på att våra experter ber alla diabetiker om ursäkt för sin, som det verkar, monumentala trosvissa okunnighet.

  4. #5 av Bosse, 2010-07-07 - 07:59

    ”Vid typ 2-diabetes har lågfettkost respektive måttlig lågkolhydratkost likartade” Anser man det så är man ett hot mot diabetiker. Har man någonsin sett en blodockerkurva för en typ 2 diabetiker eller typ 1 eller typ 0 så förstår man att det inte stämmer. om man går från enorma blodsockersvängningar på kolhydratkost enligt tallriksmodellen med förkylningar, lunginflammationer, sitta och sova i 6 veckor m.m.
    Till mat med 5-7% kolhydrater , vilket ger ett jämnt blodsocker, mindre insulin, inga förkylningar! (På 14 månader) Inga lunginflammationer (På 14 månader), m.m. förbättrade hälsoeffekter.
    Mängder av människor visar att detta fungerar. Tyvärr så ser inte dietisterna det (undantag finns).

    Finns det någon hemlig agenda? Får inte dietister tänka själva? Om en person blir märkbart friskare, smalare, bättre värden på alla plan, hur kan det vara farligt? Är det bättre att ha lunginflammationer?

  5. #7 av Bosse, 2010-07-07 - 12:06

    Ja Erik jag har förstått att många av er dietister tycker att diabetiker ska äta det de inte tål. Vilket för mig är helt obegripligt.

    Hoppas diabetiker kan tänka själva (som min hustru) och skippa era förödande råd.

    Tydligen är också lunginflammationer en acceptabel komplikation bara för att äta kolhydrater.

  6. Erik Hulander, leg dietist

    #8 av Erik Hulander, leg dietist, 2010-07-07 - 12:33

    Bosse, läs gärna vad vi skriver innan du kommenterar. Jag citerar ett stycke från mitt tidigare svar till dig:

    ”I en riktig situation på sjukhus hade jag med intresse följt upp hennes nya kost och om alla värden ser bra ut ser jag ingen anledning till att återgå till den tidigare.”

  7. #9 av Bosse, 2010-07-07 - 12:44

    Jo jag läser vad du och Ingrid Larsson
    DRFs Vetenskapliga råd skriver.

  8. #10 av Björn Hammarskjöld, 2010-07-07 - 13:36

    Erik, var finns kunskapen om diabetesbehandling?

    Den nuvarande extrema högkolhydratkosten som Livsmedelsverket rekommenderar och Socialstyrelsen rekommenderar de diabetessjuka samtidigt som Socialstyrelsen finner att en fysiologisk lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap (evidensgrad A) och beprövad erfarenhet är varandra uteslutande. Då är frågan vilken kost vi ska välja till våra diabetiker. SBU riggar en studie och kommer, trots maximal riggning, fram till att nuvarande kostråd saknar evidens . . . .

    Redan 1921 uttrycktes det sålunda i Hemmets Läkarebok av Julius Lagerholm, sjukhusläkare vid Flottans sjukhus i Karlskrona: ”Sedan hundra år har erfarenheten ställt utom allt tvivel, att alla sjukdomssymtomer försämras vid förtärandet av socker och stärkelsehaltiga ämnen för att i stället vid uteslutande eller inskränkning av dem påfallande förbättras eller helt och hållet försvinna. Den sockersjuke måste därför huvudsakligen leva av äggviteämnen och fett. Men då vid den svåra formen sockret uppträder i urinen även efter äggviteföda, men icke efter fett, måste man i de svåra fallen så mycket som möjligt inskränka njutandet av äggvitehaltiga födoämnen och söka förse kroppen med den erforderliga formen av kol i form av fett. Detta är huvudprinciperna vid behandling av sockersjuka.”.

    Som du ser så är det en fysiologisk lågkolhydratkost som är bra för diabetiker (och alla andra), inte myndigheternas extrema högkolhydratkost med 375 g kolhydrater motsvarande 7 500 mL 5 % glukoslösning att dricka eller infundera per dygn. 7,5 liter.

    Detta är extremt absurdt.

    Jag förstår inte oviljan att bli av med denna egypiskt mörka okunnighet och ovilja att läsa gammal HEDERLIG litteratur från första halvan av förra seklet.

    Nuvarande kostråd är baserade på politisk okunnighet och en rejäl portion girigt forskningsfusk. Det räcker med att säga Ancel Keys.

    Eftersom SLV och SoS och SBU verkar vara lika okunniga så måste vi själva ta makten över vår egen mat.

    Dietisterna har bara att följa LYHS och rekommendera i enlighet med SoS beslyt av 2008-01-16 att en fysiologisk lågkolhydratkost är i överensstämmelse med vetenskap (evidensgrad A) och beprövad erfarenhet.

    Enligt LYHS kan då en dietist inte ge de gamla evidensbefriade kostråden längre!

  9. #11 av Björn Hammarskjöld, 2010-07-09 - 10:44

    Allt det mygel, forskningsfusk och ovetenskap som ligger bakom de nuvarande kostråden står att läsa om i en handfull böcker. De tre viktigaste torde vara Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes (2007), Trick and Treat av Barry Groves (2008), Fett och kolesterol är hälsosamt! av Uffe Ravnskov (2008) och Hur kolesterolmyten hålls vid liv av Uffe Ravnskov (2010).

    Den fysiologiska kolhydratfattiga kosten har alltid funnits. Den har poppat upp med jämna mellanrum alltsedan Brillat-Savarin (1825) via Banting och alla gamla kliniska läroböcker fram till 1950-talet. Då kom Ancel Keys med sin fetthypotes. Sedan fanns det omkring 10 nutritionister, delvis inom AMA, som utan större egen forskning publicerade inflytelserika artiklar i JAMA där Pennington och Atkins, lågkolhydratförespråkarna på 1950- och 1970-talet, förtalades och gjordes till åtlöje. Feta människor överåt och var lata. Alla metoden man hade provat gav ingen bestående effekt och man kan inte komma runt termodynamikens första sats att energi in måste vara lika med energi ut.

    McGoverns senatskommitté kom sedan 1977 fram till att fett, framför allt mättat fett, orsakade hjärtsjukdom och övervikt. Det saknades helt vetenskap bakom McGovern-kommittén och dess råd till USAs befolkning. Men dessa okunniga och inflytelserika nutritionister var kommitténs medicinska rådgivare.

    Och dessa nutritionister utan klinisk förankring hade ingen aning om termodynamikens andra lag, att verkningsgraden aldrig kan vara 100 % utan varje överföring av energi från en form till en annan kräver energi. En bensinmotor har fortfarande efter 100 år en verkningsgrad på omkring 25 %, resten blir värme, en biologisk varelse kan med hormoner styra verkningsgraden inom ett ganska stort spann, 5-80 %, resten blir värme.

    Vi som kan vår gamla hederliga fysiologi, biokemi och hormonlära från före 1950, kompletterad med modern hormonkunskap vet att kolhydrater ökar blodsockret som ökar insulin som minskar fettnedbrytning och alla katabola hormoner som adrenalin, T4, T3, könshormoner med mera. Insulin omvandlar kolhydrater till fett som lagras. WADA har dopingklassat insulin som är ett anabolt (kroppsbyggande) hormon.

    Så genom att begränsa mängden kolhydrater till så lågt som erfordras (individuellt) så slipper vi för mycket insulin, vi slipper övervikt, diabetes, hjärtsjuka, cancer och Alzheimer till allra största delen.

    SLV, SBU och SoS har hittills verkat vägra läsa de böcker jag föreslog ovan. Det tar litet tid att läsa dessa böcker om 600, 400 respektive 250 sidor men det är väl värd tid. Det snabbaste sättet är att läsa Taubes´s Prologue och Epilogue, där sammanfattar han hela boken på ett 10-tal sidor. Men läs!

  10. #12 av Björn Hammarskjöld, 2010-07-09 - 11:24

    Grisbonden har alltid vetat hur man får grisen fet till jul. Ge mer kolhydrater.
    Grisbonden har alltid vetat hur man får grisen mager till jul. Ge mer protein och fett och låt bli kolhydraterna.

    Varför har hundar och katter på senare decenniet fått hypotyreos, övervikt, diabetes?
    Hundmaten innehåller minst 50 % kolhydrater (100-protein%-fett%-vatten%-aska%)
    Kolhydrater stimulerar insulin som hämmar sköldkörtelhormoner, stimulerar viktökning, kräver mer än normalt med insulin.

    Det är därför 30 % av kvinnliga diabetiker över 60 år har en hypotyreos (Läkartidningen)

  11. #13 av Stubben, 2010-07-09 - 12:19

    Björn Hammarskjöld, väl skrivet och motiverat.

    Ett exempel: Vår stora katt gick ned nästan 2 kg (från 8 till 6 kg) på 6 veckor när vi (2008) bytte det kolhydratstinna (över 40 vikt-%) torrfodret till ”blötmat” på burk, utan kolhydrater (tyvärr också med alltför låg fetthalt). Katten är nu slank och ytterst pigg trots sina 14 år.

    • #14 av Björn Hammarskjöld, 2010-07-09 - 12:26

      Stubben
      Lägg till ister eller smör till kattens mat. Vispgrädde brukar katter också gilla (Maja gräddnos).

      Vilket kostar mest, leverpastej, köttfärs eller kattmat på burk (per 100 g protein)?

    • #15 av Björn Hammarskjöld, 2010-07-09 - 12:34

      Förresten, ett exempel som detta brukar av eminenserna kallas anekdot.

      Detta är inte en anekdot, detta är fakta observerade IRL.

      Ett sådant enstaka faktum IRL falsifierar enligt Poppers vetenskapsteori den underliggande hypotesen att du blir fet av fett men inte av kolhydrater.

      • #16 av Stubben, 2010-07-09 - 14:33

        Alldeles korrekt Björn. Jag har arbetat med industriforskning (metallurgi) i hela mitt yrkesverksamma liv och vet erfarenhetsmässigt att endast ett enda experiment kan visa om en teori håller måttet eller inte. ”Försöksuppställningen” med katten (med eller utan kolhydrater) är synnerligen enkel och detta resultat ensamt ger en entydig falsifiering av rådande teori. Lägg därtill alla enskillda människors vittnesmål! Det är intellektuellt ohederligt att bortse från dessa ”anekdoter”.

        [Katten får kompleterande fett i kosten, späck, kokosfett etc. Grädde är tyvärr inte ”populärt”.]

  12. #17 av Margareta Lundström GBG, 2010-07-09 - 17:03

    Björn Hammarskjöld :
    Förresten, ett exempel som detta brukar av eminenserna kallas anekdot.
    Detta är inte en anekdot, detta är fakta observerade IRL.
    Ett sådant enstaka faktum IRL falsifierar enligt Poppers vetenskapsteori den underliggande hypotesen att du blir fet av fett men inte av kolhydrater.

  13. #18 av Rolf Aronsson, 2010-07-10 - 10:42

    Det är ett faktum att dietister och läkare är ålagda att informera enligt myndigheternas pålagor även när de sistnämnda ändrar sig. Vi väntar nu på att Dietistföreningen med alla medlemmar ska vakna ur sin ”isolering” och väcka åtal mot de dietister som inte följer instruktionerna. Gäller förstås även enskilda.

    Alltså: I råd och rekommendationer till sockersjuka MÅSTE det ingå information om att minskning, kanske noll-nivå, av kolhydratsintag är en réell möjlighet att bli frisk från diabetes 2 (också d1).

    Sommarhälsningar
    Rolf Aronsson

  14. #19 av Bosse, 2010-07-10 - 11:29

    Rolf, man blir inte frisk från diabetes typ 2 eller 1, men man kan leva ett friskt liv utan bristen i immunförsvaret. Många kan annars tro att ”Nu är jag frisk och då kan jag käka kolhydrater igen” Känner tyvärr många som fungerar så.

    • #20 av Björn Hammarskjöld, 2010-07-11 - 12:53

      Bosse, jag kan trösta dig med att även läkare kommer till slutsatsen att om patientens symtom och labvärden har normaliserats på exempelvis T4 vid hypotyreos så sätter läkaren ut T4-medicinen med hänvisning till att labvärdena är normala.

      Jag har träffat flera tiotals patienter som har upplevt denna tankelapsus från sin läkare.

      En klok patient går inte tillbaka till en sådan vård utan söker annan vårdgivare som kan sina saker. Vilket innebär att den felande läkaren inte får någon återkoppling att det var fel. Och fortsätter därför med samma mindre kloka beteende. Anmäls läkaren till HSAN så finner HSAN att läkaren har gjort rätt, patienten hade ju normala labvärden. Detta har hänt mer än en gång. Däremot kan den läkare som satte in medicinen fällas för felbehandling eftersom labvärdena var normala under behandling. Suck!

  15. #21 av Rolf Aronsson, 2010-07-10 - 12:20

    Visst, det kan bli en tankefälla. Men belastningen på bukspottkörteln (alfa- betacellerna) minskar dramatiskt om man arbetar för att hålla nere blodsockernivåerna genom minskat kolhydratsintag. Dessutom sker en viss återhämtning när ständigt behov av insulin inte föreligger.

    Ytterligare detaljer är inte plats för här; endast att även d-ettorna mår bra av att minska insulinbehovet eftersom de har just det bekymret, att förmågan till insulinproduktion är liten.

    Självklart finns det en bortre gräns där insulintillförsel blir nödvändig. Mitt ärende här gäller innehållet i dietisternas och läkarnas råd och rekommendationer: De är tvingade att visa på minskat sockerinnehåll i kosten från första början i sin verksamhet!

    Mvh
    Rolf Aronsson

    • #22 av Björn Hammarskjöld, 2010-07-11 - 13:27

      Rolf, du har helt rätt.
      Dietister, läkare och sjuksköterskor som ger kostråd efter den 5 maj 2010 kan inte ge de gamla extrema högkolhydratskostråden längre. Dessa extrema högkolhydratskostråd saknar helt evidens att de är bra för en diabetiker.

      Socialstyrelsen har den 16 januari 2008 funnit att en fysiologisk lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap (evidensgrad A) och beprövad erfarenhet.

      Medicinalpersonal har därmed ingen möjlighet att ge annat än råd om en fysiologisk lågkolhydratkost nu och i framtiden.

      Det är bara att bita i och njuta av den goda biffen med en god sås gjord på vispgrädde för att undvika Socialstyrelsens översyn av den egna verksamheten

      De som inte följer Socialstyrelsens nygamla råd om en fysiologisk lågkolhydratkost får nog äta upp hela det sura äpplet vid en revision.

  16. #23 av Johan Modig, 2010-07-28 - 19:21

    Jag vill bara påpeka att denna hysteri mot kolhydrater e snedvriden, det är inte alla kolhydrater som är av ondo. Jag undviker all mättat fett utom cocosfett som har MCT, socker och processade kolhydrater, och har en regelbunden motion.
    Min blodsocker kurva har gått från 7.4 till 4.1 jag har inte diabetes längre, jag har tappat 48kg, mitt blodtryck är 120/70 mitt kolesterol HDL är 1.9, LDL 3.5 total kol 5.8, apo kvoten gick från 1.31 till 0.55, hade lågt HB som har normaliserats

    så håll inte på och fördöm kolhydrater allt går äta utom socker och mättat fett.

    men ät ofta och lite och senast var 3 timme mellan varje intag

  17. #24 av Bosse, 2010-07-28 - 22:09

    Johan, kolla gärna in denna film http://vimeo.com/10533993

    Fråga, av vilken anledning äter du cocosfett men undviker mättat fett? Lite moment 22

(publiceras inte)

Påminn mig via e-post när det finns svar på min kommentar. Du kan också följa kommentarerna utan att själv skriva.