Utvärdering av två månaders LCHF-kost – personliga erfarenheter

Publicerat lördag, 25 februari 2012

Dieten LCHF har blivit oerhört populär och medialt uppmärksammad under de senaste åren. Förkortningen LCHF står för ”Low Carbohydrate High Fat”, vilket betyder att dieten innehåller minimalt med kolhydrater och maximalt med fett. Jag har skrivit ett tidigare inlägg (LCHF – vad innebär det egentligen?) där jag försöker reda ut en del frågetecken kring den omdiskuterade dieten. I detta inlägg vill jag istället dela med mig av min egen erfarenhet av en två månader lång LCHF-diet.

 

Sammanfattning

Mitt energiintag motsvarade mina energiutgifter och min vikt förändrades inte under den två månader långa LCHF-perioden. Jag kunde täcka behovet av så gott som alla vitaminer och mineraler mycket väl med min LCHF-kost. Det höga innehållet av naturligt fettrika livsmedel och energisnåla grönsaker istället för exempelvis pasta och bröd samt det låga innehållet av socker gjorde, tillsammans med strikta regler, LCHF-dieten till ett för mig bra sätt att undvika överätning. Däremot höjdes min från början mycket låga kvot mellan totalkolesterol och HDL efter mina två LCHF-månader, men värdet överskred inte gränsvärdet för vad som anses vara ohälsosamt.

 

 

 

Bakgrund och syfte

Enligt vissa LCHF-förespråkare är det möjligt att äta hur många kalorier som helst och inte gå upp i vikt, till och med gå ner i vikt, så länge man äter enligt LCHF. Jag reagerade mot det påståendet eftersom en viktig biologisk mekanism för överlevnaden hos ursprungsmänniskan har varit att kunna lagra energi som fettväv vid energiöverskott, för att sedan använda den upplagrade energin under perioder av svält. Mig veterligen finns det inga kontrollerade vetenskapliga studier som utvärderar viktförändring hos försökspersoner som ätit ett registrerat kaloriöverskott från en strikt LCHF-kost. Man kan därmed inte säga att man kan äta ett hur stort kaloriöverskott som helst på en LCHF-kost och ändå gå ner, eller stå still, i vikt. Av samma anledning kan man heller inte säga att man definitivt går upp i vikt av ett kaloriöverskott under en strikt LCHF-diet… Jag tyckte därför att det vore intressant att testa hypotesen på mig själv, där utgångsläget var att jag hade några överflödiga “trivselkilon”.

Under mina två LCHF-månader kom jag dock i kontakt med flera personer som berättade att de ökat i vikt trots att de ätit en strikt LCHF-kost. Till och med ”fettdoktorn” Annika Dahlqvist skriver i sin blogg att hon själv alltid går upp i vikt om hon överäter, oberoende av kolhydratminimering. Eftersom jag blev medveten om att det för flera av de som äter enligt LCHF-modellen ändå anses vara möjligt att gå upp i vikt på en LCHF-kost skiftade mitt huvudfokus istället till att utvärdera följande aspekter:

  • Näringsinnehåll
  • Förändringar av blodfetter
  • Den fysiska, mentala och praktiska upplevelsen

 

Metod

Som riktlinje valde jag en kombination av Annika Dahlqvists femprocentsregel (livsmedel med max 5 g kolhydrater/100 g är ok) och ”Kostdoktorn” Andreas Eenfeldts snabbguide ”LCHF för nybörjare”. Eftersom jag inte äter nöt-, fläsk-, fågel- och viltkött innebar min diet ett obegränsat intag av fisk och skaldjur, ägg, smör, kallpressad raps- och olivolja, feta mejeriprodukter som grädde och crème fraiche samt kokosmjölk och ovanjordgrönsaker. Dessutom ett moderat intag av ost, keso, turkisk yoghurt och yoghurt med naturlig fetthalt (3,5-4,2%), nötter och frön, lök, svamp, quorn och bär. Jag vägde och näringsberäknade exakt allt under de två LCHF-månaderna samt skrev ner mina aktiviteter för att kunna beräkna min genomsnittliga energiutgift. Min vikt och mina blodfetter mättes några timmar efter frukost av en sjuksköterska innan och efter de två månaderna med LCHF-kost. Nedan visar jag exempel på hur min kost såg ut innan och under LCHF-perioden.

 

Exempel på min kost innan LCHF-perioden

 

FRUKOST

Naturell yoghurt (0,5% fett), frysta bär, äpple, solros- och pumpafrön, linfrön, pulver på torkade nypon samt rågflingegröt.

LUNCH

Broccoli, lax, potatis, sås på kesella (0,5% fett) och kallpressad olivolja samt sallad på färsk spenat, paprika, tomater, kallpressad olivolja och äppelcidervinäger.

MELLANMÅL

Nötter och torkad frukt.

MIDDAG

Linsgryta med krossade tomater, lök, paprika och kallpressad olivolja med quinoa och sallad på vitkål, morot, kallpressad olivolja och äppelcidervinäger.

KVÄLLSSNACKS

Mörk choklad (>85% kakaohalt) och färsk frukt.

HELGSNACKS

Mörk choklad, nötter och torkad frukt.

 

Exempel på min kost under LCHF-perioden

 

FRUKOST

Naturell yoghurt (3,5-4,2% fett), frysta bär, solros- och pumpafrön samt linfrö.

LUNCH

Broccoli/blomkål, lax och sås på crème fraiche samt sallad på vitkål, kallpressad olivolja och äppelcidervinäger.

MELLANMÅL

Paranötter (innehåller 3,4 g kolhydrater).

MIDDAG

Purjolök- och fetaostomelett med smörad, lättkokt spenat samt sallad på ruccola, avokado, paprika, oliver, kallpressad olivolja och äppelcidervinäger.

KVÄLLSSNACKS

Keso och turkisk yoghurt.

HELGSNACKS

Ost, nötter och vispgrädde.

 

Resultat och diskussion

 

Följsamhet av LCHF-dieten

Jag bröt LCHF-reglerna två gånger under min LCHF-period. Den ena gången var på en fest där det bjöds en sås på crème fraiche, fetaost och soltorkade tomater i olja. Soltorkade tomater innehåller 8,7 procent kolhydrater, även om såsen totalt sett endast innehöll cirka 3,7 procent kolhydrater. Det andra tillfället var på en vegetarisk restaurang där jag åt fyllningen till en spenatpaj. I efterhand fick jag reda på att fyllningen innehöll ströbröd. Vad gällde min ursprungliga intention, att äta ett överskott av kalorier, gick det inte så bra eftersom jag blev väldigt mätt samt att jag kände ett visst motstånd till att försöka gå upp i vikt när jag egentligen snarare ville gå ner några kilon.

 

Energiintag, energiutgift och viktförändring

Min vikt förändrades inte under LCHF-experimentet. Energiintaget hamnade i snitt på knappt 2 100 kilokalorier. Genom att använda några standardformler som tar hänsyn till ålder, kön och aktivitetsnivå för att uppskatta mina energiutgifter hamnade jag på cirka 2 200 kilokalorier, vilket överensstämmer med min uteblivna viktförändring med tanke på kaloriintaget.

 

Genomsnittligt dagligt intag av makronutrienter under LCHF-perioden

 

Fett: 151 g (67 E%), varav mättat fett 69 g, omättat fett 47 g och fleromättat fett 23 g

Protein: 107 g (21 E%)

Kolhydrater: 58 g (11 E%)

Fibrer: 27 g

Trots att jag följde Dahlqvists femprocentsregel för kolhydrater samt Eenfeldts snabbguide till LCHF hamnade min kolhydratmängd lite över Dahlqvists rekommenderade 20-30 gram kolhydrater per dag. Detta berodde till stor del på mitt mycket höga grönsaksintag och för mig hade det varit svårt att vara striktare än vad jag var. Femtioåtta gram kolhydrater skiljer sig ändå ganska rejält från de cirka tvåhundra gram jag åt innan. Likaså resulterade min LCHF-kost i ett minst dubbelt så högt fettintag, och ett många gånger högre intag av mättat fett. Tack vare mitt stora grönsaksintag samt nötter, frön och två matskedar linfrö (5,5 g fibrer) hamnade mitt fiberintag över de 25 gram som minst rekommenderas per dag.

 

Genomsnittligt intag av mikronäringsämnen i procent av rekommenderat dagligt intag, under LCHF-perioden

 

A-vitamin: 180%

D-vitamin: 174%

E-vitamin: 278%

C-vitamin: 309%

Tiamin: 168%

Niacin: 376%

B6: 188%

B12: 590%

Folat: 173%

Kalcium: 178%

Fosfor: 345%

Magnesium: 178%

Kalium: 124%

Zink: 194%

Selen: 234%

Järn: 76%

Många LCHF-motståndare hävdar att en LCHF-kost skulle innebära ett otillräckligt intag av flera vitaminer och mineraler. Enligt en studie (Gardner et al. 2010) där näringsämneskvaliteten av bland annat en lågkolhydratkost enligt Atkins (17 E% kolhydrater, 28 E% protein och 55 E% fett) utvärderades låg mellan18 och 81 procent av deltagarna i atkinsgruppen i riskzonen för ett för lågt intag av A-vitamin, B6, järn, tiamin, C-vitamin, folat, magnesium och E-vitamin. I motsats till deltagarna i denna studie täckte jag under min LCHF-period mer än väl intaget av så gott som alla vitaminer och mineraler. Jag lyckades inte riktigt komma upp i den rekommenderade mängden järn för en ung kvinna (76% av RDI), vilket belyser vikten av att ha uppsikt över sina blodvärden om man är en menstruerande kvinna som väljer att äta en vegetarisk eller “fisk-vegetarisk” variant av LCHF-kost. En blandkostare som äter kött skulle däremot sannolikt inte haft några problem att få i sig tillräcklig mängd järn med en LCHF-kost liknande den jag åt.

Näringsberäkningen av min LCHF-period visar att det är fullt möjligt att täcka det rekommenderade intaget av vitaminer och mineraler med en LCHF-kost. Värt att poängtera är dock att jag inkluderade en mycket stor mängd grönsaker i kosten samt en del nötter, frön och bär. En person som utesluter alla eller nästan alla kolhydratkällor ur kosten kan få problem med vissa näringsämnen som till exempel fibrer, C-vitamin, kalcium, kalium, magnesium, folat och järn (baserat på en näringsberäkning av en kost på drygt 2 000 kcal med kött från fisk, fågel, fläsk och nöt samt ägg, olja, smör och grädde). För att täcka behovet av D-vitamin underlättar det mycket att inkludera fet fisk i kosten några gånger i veckan, oavsett om det är en LCHF-kost eller inte.

För att inte utelämna det faktum att en kost med mer kolhydrater och mindre fett också kan täcka behovet av näringsämnen gott och väl redovisar jag ett genomsnitt av näringsinnehållet i en veckas för mig normal kost under en strikt nyttig period, bestående av frukt och grönsaker, baljväxter, rotfrukter, fullkornsprodukter (100%) som till exempel rågbröd, quinoa och råris, torkad frukt och nötter, fisk och skaldjur, ägg, magra mejeriprodukter samt kallpressad raps- och olivolja. Värt att poängtera är att denna kost innehåller cirka 200 kilokalorier mindre än den näringsberäknade LCHF-kosten, så en direkt jämförelse av näringstäthet blir inte fullt rättvis.

 

Genomsnittligt dagligt intag av energi och makronutrienter under en normal vecka

 

Energi: 1889 kcal

Fett: 70 g (33 E%), varav mättat fett 21 g, omättat fett 28 g och fleromättat fett 15 g

Protein: 98 g (21 E%)

Kolhydrater: 194 g (46 E%)

Fibrer: 40 g

 

Genomsnittligt intag av mikronäringsämnen i procent av rekommenderat dagligt intag, under en normal vecka

 

A-vitamin: 128%

D-vitamin: 126%

E-vitamin: 248%

C-vitamin: 324%

Tiamin: 145%

Niacin: 230%

B6: 225%

B12: 300%

Folat: 204%

Kalcium: 132%

Fosfor: 314%

Magnesium: 183%

Kalium: 147%

Zink: 169%

Selen: 185%

Järn: 110%

 

Förändring av blodfetter

 

Parameter                                 Före                   Efter                     Referensvärde

Totalkolesterol (mM/L)                <2,59*              3,40                     0-5

HDL (mM/L)                               1,03                   1,02                     >1

Tot. kolesterol/HDL                     **                      3,3                      0-4

Triglycerider (mM/L)                   <0,57*               <0,57*                0-2,3

*Värdet var så lågt att det inte gick att detektera

**Kvoten kunde inte beräknas eftersom mängden totalkolesterol var för lågt

 

Jag hade ett mycket lågt kolesterolvärde innan jag påbörjade LCHF-dieten men fick efter dieten en höjning av både totalkolesterol och kvoten totalkolesterol/HDL. Mina HDL-värden låg innan LCHF-perioden precis ovanför gränsen för vad som är ok (HDL bör inte vara för lågt) och förändrades inte efter mina två LCHF-månader. Att HDL-värdena inte var högre utgör dock inte något problem eftersom jag hade så låga totalkolesterolvärden, och därmed låga LDL-värden (LDL bör vara lågt). Triglyceridnivåerna var väldigt låga, som sig bör, och förändrades inte heller märkbart vid en förändring av min kosthållning.

Av intresse här är det ökade värdet på kvoten mellan totalkolesterol och HDL, vilket skulle kunna ses som en negativ konsekvens av LCHF-dieten. Värt att poängtera är dock att varken densiteten hos LDL eller mängden oxiderat LDL mättes, vilket anses spela roll för risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Likaså ligger kvoten fortfarande inom referensvärdesintervallet, troligtvis tack vare mina låga utgångsvärden. Om kvoten hade fortsatt öka och överskridit gränsvärdet under en längre LCHF-period än två månader kan man bara spekulera kring. Detsamma gäller hur resultatet hade sett ut om mina utgångsvärden varit högre.

Det är viktigt att komma ihåg att genetiken spelar roll för en persons kolesterolvärden och hur de påverkas av olika typer av kost. Vissa av oss, uppenbarligen mig själv inkluderat, får högre nivåer av LDL när vi äter mycket mättat fett. För andra, särskilt i samband med viktnedgång, behöver detta inte vara fallet. Detta är viktigt att ha med sig i bakhuvudet när man tolkar studier. Även om studiedeltagare i en LCHF-grupp i snitt får förbättrade eller försämrade kolesterolvärden gäller det sällan alla i gruppen, utan det är ett medelvärde beräknat från gruppens varierande värden. På grund av att olika människor reagerar olika kan det vara värdefullt att kontrollera sina kolesterolvärden om man äter en LCHF-kost med mycket mättat fett, och tänka på att kolesterolet kan påverkas olika vid viktnedgång och viktstabilitet. Man bör personligen inte ta för givet att ens egna kolesterolvärden blir bättre, oförändrade eller sämre, bara för att andras värden påverkats i en viss riktning.

 

Fysiska förändringar

Jag kände mig lätt illamående och kände en oberäknelig mättnadskänsla i början av den nya kosten. Det var ofta som jag inte visste om jag var mätt eller hungrig. Jag upplevde också att jag var lite tröttare och mer lättretlig i början, men det kan även ha berott på andra omständigheter. Vad gäller träning kände jag ingen förändring när jag styrketränade men jag kände mig lite tyngre i benen i början av mina joggingpass. Uthålligheten var det dock inga som helst problem med. Alla negativa upplevelser vid omställningen av kosten försvann efter cirka en månad då jag kände mig precis som vanligt.

 

Psykologiska förändringar

Mitt sötsug försvann inte trots att jag åt LCHF-kost, men begäret stillades utan problem för stunden genom exempelvis en blandning av keso och turkisk yoghurt, vispgrädde, några ostskivor eller några frysta hallon. Många människor, inklusive mig själv, känner ofta ett sug efter att äta mer mat och energi än vad vi egentligen behöver. Jag upplevde att det var svårt att överäta på LCHF-kosten, vilket var väldigt positivt. Jag upplevde dock också att jag blev väldigt begränsad i mitt ätande, främst socialt, men även till viss del privat eftersom jag behövde planera mina inköp noga så att jag alltid hade något att äta som inte innehöll för mycket kolhydrater. Ibland lät jag bli att äta när jag blev sugen mellan de planerade målen bara för att jag inte orkade gå och handla speciell mat. Det jobbigaste var ändå att alltid behöva krångla när jag skulle bli bjuden på mat, antingen fick jag förklara noga allt jag inte kunde äta eller ta med mig specialmat. Ur viktminskningssyfte kan den upplevda begränsningen däremot vara något positivt, så länge man känner att det är värt det. Privat hade jag inga problem med att hitta på goda och varierade rätter.

 

Slutsats

Mitt energiintag motsvarade mina energiutgifter och min vikt förändrades inte under den två månader långa LCHF-perioden. Jag kunde täcka behovet av så gott som alla vitaminer och mineraler mycket väl med min LCHF-kost. Det höga innehållet av naturligt fettrika livsmedel och energisnåla grönsaker istället för exempelvis pasta och bröd samt det låga innehållet av socker gjorde, tillsammans med strikta regler, LCHF-dieten till ett för mig bra sätt att undvika överätning. Däremot höjdes min från början mycket låga kvot mellan totalkolesterol och HDL efter mina två LCHF-månader, men värdet överskred inte gränsvärdet för vad som anses vara ohälsosamt.

 

Referenser

Gardner C. D., Kim S., Bersamin A., Dopler-Nelson M., Otten J., Oelrich B. och Cherin R. Micronutrient quality of weight-loss diets that focus on macronutrients: results from the A TO Z study. American Journal of Clinical Nutrition, 2010, 92: 304-12.

, , , , , , ,

  1. #1 av Kurt T, 2012-02-25 - 19:09

    Väldigt bra gjort Karin. Det jag undrar över är.
    1. åt du trots att du var mätt?
    2. 11% kolhydrater känns som lite liberal lchf, Vad det ett medvetet val?
    3. Änvände du smör eller margarin?

  2. #2 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-02-25 - 23:25

    Hejsan Kurt! Här kommer svar på dina frågor:

    1. Ja, särskilt i början eftersom mitt ursprungssyfte var att försöka äta mer kalorier än vad jag gjorde av med för att se om jag trots det gick ner/stod still i vikt. I början hade jag dock svårt med mina hungerkänslor eftersom jag mådde lite illa och blev mätt på ett sätt jag inte var van vid. Många gånger visste jag inte om jag var mätt eller hungrig. Som jag skriver i inlägget slutade jag efter någon vecka att försöka pressa mig till för många kalorier utan tänkte snarare att jag skulle äta så mycket jag ville om jag var sugen. Eftersom jag var sugen många gånger trots att jag var mätt är svaret ja, att jag som sagt åt trots att jag var mätt. Däremot upplevde jag det, som jag också skrev i inlägget, svårare att överäta på LCHF än när jag åt sockerrika livsmedel som kakor, godis, glass etc.

    2. Jag gissar att du syftar på energiprocent (E%). Jag åt nämligen sällan livsmedel med högre halt kolhydrater än 5%, vilket betyder att min kost totalt sett innehöll mindre kolhydrater än 5%. E% beräknar istället andelen kolhydrater baserat på den energi de bidrar med i relation till totalmängden energi. För att svara på din fråga, nja, syftet var inte att uppnå 11E% kolhydrater utan istället att följa de “livsmedelsregler” som finns, som att välja livsmedel med max 5 g kolhydrater per 100 g (Annikas tips) eller att hålla mig till ovanjordgrönsaker och moderat med bär och nötter (Kostdoktorns tips). I praktiken underlättar det att gå efter livsmedelsregler, annars behöver man räkna exakt på sin kost (precis som jag gjorde), vilket inte är en hållbar strategi i längden. Jag följde Annikas och Kostdoktorns livsmedelsregler men tog mig friheten att äta obegränsat av de tillåtna grönsakerna, eftersom jag tycker om och mår bra av grönsaker. Det var dessutom lättare för mig att få i mig allt fett med mycket grönsaker till.

    3. Jag använde smör, som LCHF förespråkar, men jag åt även Bregott samt kallpressad raps- och olivolja.

  3. #3 av Kurt T, 2012-02-26 - 00:22

    Tackar. Bra jobbat Karin

  4. #4 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-02-26 - 19:34

    Tack själv Kurt!

  5. #5 av htok, 2012-02-29 - 15:01

    Normalt när kvinnor börjar äta LC-kost brukar de stå stilla i vikt första månaden men minska i fett% något för att sedan påbörja en viktminskning. Mätte du dina fett% eller noterade du någon visuell skillnad? Experimentet pågick under vintern, brukar du normal hålla vikt över året eller går du upp något kilo som du går ner under sommaren?

    • #6 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-01 - 10:19

      Hej htok!
      Nej, jag mätte tyvärr inte min fett%. Jag insåg mitt misstag mitt under experimentet och la ut några tusenlappar på att köpa en våg som mäter fettprocent i både över- och underkroppen. Men när den väl kom på posten var mitt experiment nästan slut… Däremot tränade jag mer än vanligt under LCHF-perioden (som faktiskt skedde under sommaren, bara att jag inte skrivit färdigt utvärderingen förrän nu) så det kanske inte hade varit helt rättvist ändå…?

      Min vikt brukar inte vara så årstidsberoende, utan snarare gå ner till min idealvikt när jag äter som under den strikta “normala” kosten jag gav exempel på i mitt inlägg. I perioder när jag ger mig hän till långa och många middagar och fikastunder med vänner och bekanta med lite för mycket av det “goda” (efterrätter, bullar, kakor, vittbröd etc) kryper vikten sakta men säkert några kilon uppåt, men vänder när jag återgår till att minska mängden av dessa livsmedel ur kosten och minskar lite på kaloriintaget. Innan LCHF-experimentet hade jag varit viktstabil några månader med ca 5 kg extra “trivselkilon”.

  6. #7 av Joppe, 2012-02-29 - 15:06

    Hej, kul att läsa din utförliga dokumentation av testet.

    Ville bara tillägga att du var ju bevisligen i väldigt bra form innan och åt bra mat, vilket säkert är anledningen till att dina blodvärden eller vikt inte förändrades så mycket.

    Det vanliga är dock att folk inte äter som du utan proppar sig fulla med halvfabrikat och skitmat. Vanliga människor väger inte heller sin mat och matchar energiintaget mot uttaget. Man äter när man är sugen och tills man är mätt … och sen lite till. Det är där LCHF har sin största inverkan eftersom, som du själv konstaterat, kosten gör det svårt att överäta.

    Slutligen, du nämner att enligt naturen så ska vi kunna lägga på oss för att klara vinter och svåra tider. Det stämmer ju så klart och om man tittar på hur det ser ut i naturen så har vi t.ex här i Sverige bär och frukt som mognar till hösten så att vi ska kunna feta på oss till vintern. Vi fetar inte på oss med den mat som finns naturligt tillgänglig för oss under resten av året.

    • #8 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-05 - 22:25

      Hejsan Joppe!
      Ja, jag hade inte särskilt många extra kilon men hade ändå ett antal jag gott kunde avvara. För att utvärdera effekten på blodfetter blir det dock extra relevant att jag matchade kaloriintaget mot uttaget och var viktstabil, med tanke på att många som äter LCHF-kost planerar att göra det livet ut, eftersom kostens påverkan på blodfetter kan variera beroende på om man går ner i vikt eller är viktstabil.

      Jag håller med dig i allt du skriver, förutom det sista stycket. Jag skrev inte “för att klara vinter” även om det säkert stämde förr i tiden när vi inte bodde lika ombonat. Däremot tycker jag inte att resonemanget håller att bär gör oss tjocka bara för att de finns på hösten. Om man enbart följer ditt resonemang skulle äpplen och rotfrukter/rötter vara mindre fettbildande än bär eftersom äpplen kan sparas och finnas tillgängligt långt in på sommaren om de förvaras svalt (förr i tiden, i hål en bit under jorden (“jordkällare”)) och rötter finns tillgängligt så fort snön tinar. Med det resonemanget skulle alltså rotfrukter/rötter och äpplen nästan likställas med kött. Dessutom är ju bär tillåtet i måttliga mängder i flera LCHFares kost (tex enligt Kostdoktorns råd), vilket inte rotfrukter och frukt är.

      Visst innehåller bär energi, och man skulle säkert kunna gå upp i vikt om man åt tillräckligt mycket. Men det skulle krävas många kilo bär och frukt för att ens komma över 2000 kcal, vilket behövs för de flesta personer för att överskrida energibehovet, så det kanske inte är det mest praktiska sättet att gå upp i vikt, snarare tvärt om. Att hävda att man skulle gå upp i vikt utan ett kaloriöverskott finns inget vetenskapligt stöd för så vitt jag vet (kanske har du tips på någon studie?). Däremot finns det många studier där försökspersoner gått ner i vikt på både hög- och lågkolhydratkost när de ätit färre kalorier än de behöver.

  7. #9 av Jessica, 2012-02-29 - 15:14

    Jag har själv aldrig hört att någon påstått att man kan äta hur många kalorier som helst utan att gå upp i vikt. Snarare är det ju så att man äter ju inte mer än man behöver, eftersom man blir mätt! Precis som du själv upplevde. Det är inte, som många verkar tro, att man trycker i sig ett halvt kilo smör och en liter grädde till frukost… (Det skulle man ändå aldrig orkat!)

    • #10 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-05 - 22:29

      Jag har hört (läst) många som hävdar att man kan äta obegränsat med kalorier (mycket mer än man gör av med) och ändå gå ner i vikt, eller åtminstone inte gå upp i vikt. Det var dessa påståenden som triggade mitt intresse för att göra studien, även om jag snart ändrade mitt fokus, som jag skriver i inledningen. Men jag menade inte att alla som äter LCHF-kost hävdar det, vilket jag vill poängtera här. Jag hoppas att det inte tolkades så.

  8. #11 av Christian, 2012-02-29 - 15:17

    Hej Karin!
    Vad kul att det finns sådana som du 🙂 Som provar innan du säger saker. Det ska du ha ALL heder till 🙂 Önska jag också hade sådan verktyg hemma så man kan labba med sig själv 😉

    Du ser ju ut att va i bra form om man får döma av bilden 🙂 Kanske är din “naturliga” vikt. Jag har hållt på med LCHF nu i 10 månader och gått ner lika många kilon. Men jag har fuskat MASSA (tyvärr) men mest periodvis. Kanske effektivt i 6 månader. Funkar bra för mig 🙂 Pappa har kört i 4 år snart. Han går inte ner så mycket nuförtiden (gått ner 15 kg innan tror jag), men han är nog också nått sin naturliga vikt, men han kör vidare tack vare andra saker (bättre blodvärden, och han tål päls och ägg nu, vilket han inte gjorde innan.

    För att gå maximal effekt på vikten kan man ju skippa bär och sånt också. Men nog inte så bra och köra det långvarigt.

    Det där med det sociala förstår jag inte? Att du måste byta ut saker på resturanger menar du? Ja jag bryr mig inte så mycket om sådant :p Kan gärna va lite krävande 😉

    Jag tycker du borde köra 4 månader till och mäta och hålla på. Om du inte tycker det var negativ upplevelse för dig, då ska man ju inte göra det. Oavsett vad.

    Tror också som ovan säger, det som är så fint med lchf att man slipper väga och mäta saker. Man äter så funkar det. För kroppen är en bättre våg än du 🙂

    • #12 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-05 - 22:46

      Hej Christian!
      Jo jag var i relativt bra form, några extra kilon bara, som jag i och för sig gärna blivit av med 😉 Samtidigt är det mer relevant att vara viktstabil för att utvärdera blodfettsvärdena. Likaså för näringsinnehållet av kosten, det skulle inte vara helt rättvist att ha ätit färre kalorier än vad jag behövde eftersom näringsvärdet skulle bli mindre då.

      Det hade varit intressant att vara mer strikt med avseende på kolhydratinnehåll, men jag ville försöka äta en LCHF-kost som inkluderade ovanjordgrönsaker och begränsat med bär, frön och nötter (vilket är ok enligt många LCHF-are), eftersom jag och många andra anser att de är nyttiga livsmedel. Dessutom tycker jag så mycket om grönsaker att det skulle varit svårt för mig att vara striktare under så lång tid.

      Angående det sociala… Det svåraste var när jag blev bortbjuden, att alltid behöva säga att jag äter inte det eller det, jag äter bara det och det. Jag erbjöd mig alltid att ta med eget, men de flesta ville inte att deras gäst skulle behöva ta med eget, så det fick krångla för min skull. Och trots att de krånglade, kanske det inte alltid blev rätt… Det är faktiskt lite lättare att vara vegetarian eftersom det är så tydliga gränser. Som fiskvegetarian är det ännu lättare eftersom många kan och gillar att laga fisk. Det kändes även lite tråkigt att alltid behöva tacka nej när jag blev bjuden på fika eller smörgås på jobbet eller kalas. Men som jag poängterade i mitt inlägg kan den upplevda begränsningen vara positiv för viktminskning 🙂

  9. #13 av Petter, 2012-02-29 - 15:23

    En liten kommentar: Du äter kött. Bara så du vet.

    • #14 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-01 - 10:33

      Helt rätt Petter! Jag valde att skriva att jag inte åt kött men fisk, för enkelhetens skull. Men du har rätt och jag har nu ändrat i inlägget till: “Eftersom jag av etiska skäl inte äter nöt-, fläsk-, fågel- och viltkött innebar min diet ett obegränsat intag av fisk, skaldjur, ägg…”
      Det blir lite längre mening, men nu finns förhoppningsvis inga oklarheter kvar. Värt att poängtera är att trots att fisk är kött innehåller det väldigt lite järn tyvärr (med anledningen av järndiskussionen i inlägget som jag kopplade till att jag var fisk-vegetarian). Fisk innehåller dock många andra nyttigheter än järn 🙂

  10. #15 av Niklas Riddarlo, 2012-02-29 - 15:57

    Att gå upp med LCHF är väldigt svårt (beroende på hur känslig man är för kolhydrater). Men neråt kommer man för eller senare. Tycker liksom alla andra att du borde köra 2-3 månader till. Gärna att ligga mellan 20-30g kolhydrater per dag för att få riktigt fin fettförbränning(att man hamnar i ketos) Att vara i ketos är målet för alla som vill gå ner i vikt då fettförbränningen är på max och man har energi till tusen. Sen finns det mycket prat om att mitokondrier ökas med hjälp av LCHF kost. Dock sker den största ökningen 3-4 månader in på dieten. Finns beskrivet ganska bra i boken “istället för doping” av Frank Nilsson. Det som många skriver att kroppen hittar sin ideal vikt när man går på lchf efter ett tag stämmer, men för att ytterliga gå ner får man se till att energiunderskottet blir lägre och att tvinga kroppen använda det lagrade fettet. Finns många (även jag) som kör 24-36timmar fasta då kroppen går helt på det lagrade fettet. Detta medför en krafigare ketos som efter fastan ger högre energi ett bra tag framåt. (dock bryt ketos ganska fort om man (om jag inte har helt fel) fått i sig mer än 50g kolhydrater på en dag). Slutligen vill jag bara säga att du ska ha en massa beröm för att du testar. Det är allt vi LCHFare begär.

    • #16 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-05 - 22:58

      Hej Niklas!
      Jag hade gärna kört åtminstone en månad till, men tyvärr hamnade en USA-resa i vägen så jag var begränsad till 2 mån. Jag hade förstås kunnat äta LCHF i USA, men jag ville inte undgå att njuta av deras härliga milkshakes, cheesecakes, doughnuts mm mm 😉

      Angående att minska kolhydratintaget så får jag säga, som jag skrev till Christian #11, att det hade varit intressant att vara mer strikt med avseende på kolhydratinnehåll. Jag ville dock försöka äta en LCHF-kost som inkluderade ovanjordgrönsaker och begränsat med bär, frön och nötter (vilket är ok enligt många LCHF-are), eftersom jag och många andra anser att de är så nyttiga livsmedel. Sedan tycker jag så mycket om grönsaker att det skulle varit svårt för mig att vara striktare under så lång tid.
      Dessutom är det relevant att vara viktstabil för att utvärdera blodfettsvärdena, med tanke på att viktminskning i sig kan påverka värdena. Så av den anledningen var det bara bra att jag inte gick ner 🙂

  11. #17 av Sofia, 2012-02-29 - 18:07

    Mycket trevlig läsning och intressanta resultat i ett sansat, välskrivet format. Önskar att fler människor, precis som du har gjort här Karin, vågade tänka kritiskt och visa prov på hur den vetenskapliga inriktningen, när den används med syfte att bredda och fördjupa vår gemensamma kunskapssfär är den rätta vägen framåt för hur vi ska lära oss om hur våra fantastiskt komplexa kroppar fungerar. Superhärligt att ta del av detta! Med vänlig hälsning/en ödmjuk lchfare 😉

  12. #18 av en doktor, 2012-02-29 - 18:32

    Mycket intressant att läsa ditt tidigare inlägg och även denna rapport om LCHF kost.
    Påståendet att man kan äta hur mycket energi som helst och inte gå upp i vikt bara man äter lågkolhydratkost är en myt som florerar på nätet, alla seriösa forskare är nog överens om att för viktnedgång skall det föreligga ett energideficit.

    Jag passar på att rekommendera boken “The Art and Science of Low Carbohydrate Living” av Phinney och Volek , en lärobok för medicinare och andra intresserade. Här kommenteras ur vetenskaplig synpunkt nästan allt de du diskuterar ovan med referenser.

    Bara några frågor, var din kost ketogen, kontrollerade du U-ketoner eller B-ketoner någon gång? Ditt kolhydrat intag var 58 g (11 E%) och det är inte en självklar ketogen diet för alla vuxna?

    Angående de biverkningar Du rapporterade t.ex illamående, trötthet m.m så undrar jag om Du kompenserade för dina natrium och kalium förluster? Låg kolhydratdiet ger alltid ökad natriumutsöndring och senare, via ökat aldosteron påslag, kalium förluster med med ett flertal olika biverkningar. Detta skall alltid kompenseras för, för en vuxen man räcker ca 3-5 g NaCl tillskott/dag t.ex ett par glas buljong dagligen.
    Med vänliga hälsningar, en doktor
    http://www.amazon.com/Art-Science-Low-Carbohydrate-Living/dp/0983490708

    • #19 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-05 - 23:18

      Hejsan doktorn och tack för ditt boktips!

      Nej, jag kontrollerade inte ketonkroppar. Enligt studie(r) jag läst börjar ketonkroppar bildas redan vid kolhydratintag under 100 g/d och ökade gradvis ju mindre studiedeltagarna åt. Men eftersom jag inte begränsade mitt kolhydratintag till minimala nivåer hade jag nog ganska marginell ketonproduktion. Jag (eller min sambo) upplevde tex inte att jag fick aceton-liknande andedräkt. Den största effekten av kolhydratbegränsningen var nog att muskelglykogendepåerna minskade drastiskt och jag kände mig tung i benen i början av LCHF-perioden i början av mina löppass. Men jag gissar att min kropp ställde om sig till att effektivare utnyttja fett som energikälla eftersom denna känsla försvann efter några v.

      Angående biverkningar gjorde jag inga medvetna kompensationer för natrium och kalium. Däremot tror jag inte att natrium är något problem eftersom jag alltid saltar maten ordentligt och får i mig långt mer än RDI. Kalium fick jag “endast” i mig 125% av RDI, vilket var mindre än vad jag åt innan. Menar du att jag skulle behövt kaliumtillskott? (Är LCHF en naturlig diet om man behöver kompensera med tillskott? Eller handlar det om omställningen från hög- till lågkolhydratkost?)

      Min egen gissning angående illamåendet var att jag åt så mycket mer fett än vad jag var van vid och mina mättnadskänslor och signaler behövde en några veckor lång omställningeperiod…

  13. #20 av KNJ, 2012-02-29 - 19:22

    När det gäller blodfetter så har jag hört en del som får en så kallad 6-månaders topp när de börjar med LCHF. Efter dessa månader går sedan blodfetterna ner till normalvärde. Vad toppen beror på vet jag inte och jag vet inte heller fördelningen med apo-kvot och dylikt för dessa personer. Finns det någon med bättre koll på detta?

    • #21 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-05 - 23:20

      Nej, tyvärr, jag har inte läst eller hört något om det…

  14. #22 av Majoren, 2012-02-29 - 20:37

    Hej Karin!
    Det var mycket trevligt att äntligen få ta del av dina erfarenheter efter att du provat kosten. Det är lite synd att din önskade viktnedgång uteblev, men som många antyder hade du troligen behövt minska på kolhydraterna ytterligare ned under 30g/dag från början och även gett dieten en månad till.
    Jag har nu sett flera exempel på främst kvinnor som första månaden går upp i vikt för att sedan börja falla. I många fall uppger de ändå att midjemåttet minskat från början. En vanligt förekommande förklaring kan vara att kroppen med LCHF-kost gärna “återuppbygger” muskler efter tidigare kalorireducerad kost och att fettet börjar brännas först när rätt mängd muskler är på plats. Jag har för mig att prof. Fredrik Nyström beskrivit muskelviktökning utan träning i någon av sina miniundersökningar (SNACCR?).
    De som har problem med sötsug skriver ofta att frukt bara några gånger i veckan är förödande för besvär med sötsug.
    Du kanske provar igen någon gång? 🙂
    Du får själv bedöma om dina hälsovärden försämrats till den grad att jag får bjuda på den middag jag tidigare utlovade? 😉

    Återigen, jättetrevligt att ta del av dina erfarenheter!

    PS: jättekul att du gjort inlägg på Kostdoktorn.se, det behövs fler näringsfysiologer och dietister där som kan och vill delge LCHF-erfarenheter ur sitt perspektiv, det berikar!

    • #23 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-05 - 23:42

      Hej Majoren!
      Ja, det dröjde ett litet tag från det att jag gjorde studien till att jag publicerade mitt inlägg…

      Det låter ju onekligen intressant att kunna bygga muskler utan träning 🙂 På min avdelning kommer ett forskningsprojekt dra igång i vår där man ska undersöka den muskelnedbrytande/uppbyggande effekten av olika typer av fettkällor. Det baseras på tidigare studier (som jag inte läst) där man sett att fleromättat fett skulle motverka sarkopeni hos äldre effektivare än mättat fett. Det ska bli intressant att ta del av deras resultat.

      Angående min uteblivna viktnedgång hade jag, som jag skriver i inledningen, bytt fokus från att gå ner i vikt till att bla utvärdera blodfetter och näringsintag. Att jag åt ungefär samma mängd kalorier som jag gjorde av med och var viktstabil var endast positivt för dessa syften, eftersom viktnedgång i sig kan påverka blodfetterna. Och hade jag ätit färre kalorier hade jag fått ett lägre näringsintag. Dessutom tycker jag så mycket om grönsaker att det skulle varit svårt för mig att vara mer strikt under en längre tid.

      Angående frukt och sötsug kan det säkert stämma. Jag tycker dock otroligt mycket om frukt och jag mår väldigt bra av det så för min del väljer jag att tampas med mitt sötsug för att få njuta av frukt. Enligt mig är frukt guds gåva till männskligheten 😉 Det klingar kanske inte så fint i LCHF:ares öron, men det är min personliga upplevelse av frukt.

      Jadu, angående middagen… Det är väldigt vänligt av dig, men det är en klurig fråga. Utifrån de resultat jag fick kan jag inte säga att värdena försämrades eftersom de inte överskred gränsvärdena. Men om en person med normala, eller höga, blodfettsvärden hade fått samma höjning, skulle det kunna vara negativt (under förutsättning att höga kolesterolvärden ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, vilket är en diskussion jag inte ämnar ta upp här). Så kanske får jag bolla tillbaka bedömningen till dig? 🙂

  15. #24 av Lchf livet för Gottelisa, 2012-02-29 - 21:07

    Intressant läsning. Jag länkade den på min blogg http://blogg.amelia.se/gottelisa/

  16. #25 av Rickard N, 2012-02-29 - 21:11

    Jag vill bara tacka för en trevlig och intressant artikel. Kul att faktiskt våga prova något annorlunda och kontroversiellt.

  17. #26 av Malin, 2012-03-01 - 08:10

    Hej Karin!
    Håller med föregående, roligt att du objektivt testat detta.

    Vill ge dig mina kolesterolvärden för att det kan vara intressant: För drygt ett år sedan: HDL =1,23 (under riktvärdet för kvinnor) efter ett år på LCHF = 1,89. Kvoten totalk/HDL före = 4,1, efter = 3,9. Jag är inte ett smack orolig för mitt kolesterol.

    Ang viktnedgång så är du väl medveten om att man inte går ner i vikt med LCHF om man inte har någon övervikt?! Jag har inte gått ner ett kilo men jag hade min normalvikt innan. Det jag kan känna är att kilona omfördelats något, känner mig lite slimmare om armar, mage etc.

    Tack och hej!

  18. #27 av JL, 2012-03-01 - 09:11

    Jättefin insats av dig Karin. Bra jobbat!

  19. #28 av MJ, 2012-03-01 - 12:28

    Kan man få fråga vad det är för etiska skäl som tillåter ätande av fisk men inte av vilt (nöt och fläsk?)

    • #29 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-02 - 10:06

      Ja visst får du fråga!
      Först vill jag poängtera att orsaken till att jag nämnde att det handlar om etiska skäl inte var för att jag ville moralisera på något vis utan endast för att förtydliga att jag inte utesluter dessa livsmedel av nutritionella skäl.

      Min förklaring här nedan är inte vetenskapligt grundad på något sätt utan beskriver endast hur jag personligen känner.

      Jag värnar allt liv väldigt högt och skulle aldrig medvetet ens döda en mygga, fluga eller geting eller bryta av ett blad på en växt i onödan. (Min familj kan tycka att jag är ganska töntig 😉 ) Jag är väldigt “blödig” och det skär i hjärtat när jag ser ett levande ting lida eller dö, även om det är naturens gång. Jag skulle aldrig klara av att själv döda ett djur, om det inte handlade om liv och död för mig. Att äta kött innebär att ett djur måste dö och det känns som dubbelmoral om jag låter någon annan döda åt mig när jag inte själv skulle vilja utföra den handlingen, eftersom jag kan överleva utan att äta kött. Av den anledningen har jag varit vegan eller vegetarian sedan jag var 14. Utöver dödandet, ville jag heller inte riskera att bidra till att djuren eventuellt farit illa under tiden de levt.

      Efter min nutritionistutbildning har jag förstått att det är näst intill omöjligt att få i mig vitamin B12 utan att äta animaliska produkter och utan att äta fisk är det mycket svårt att tillgodose D-vitaminbehovet på vinterhalvåret. Många studier visar dessutom på flera positiva hälsoeffekter från andra ämnen i fisk än vitD (inte bara omega-3). Av den anledningen rättfärdigade jag för mig själv, efter över 10 år som vegetarian, att äta fisk. Även om jag fortfarande blir ledsen av att se fisken dö när min sambo fiskar och jag klarar inte själv av att döda fisken…

      I ett försök att minska lidandet för djuren köper jag alltid ekologiska ägg och KRAV- eller MSC-märkt fisk, och om det finns i affären väljer jag ekologiska mjölkprodukter. Jag vet att det finns många icke-KRAV-gårdar som behandlar sina djur bättre än många KRAV-gårdar, men det är svårt att veta när man handlar i butik.

      Att äta viltkött tycker jag är ett utomordentligt bra val för den som vill konsumera kött, bättre än fiskodling och i många fall bättre än mjölk och äggproduktion. Några hönor som pickar fritt i liten skala, eller mjölkkor som får beta öppet och blir väl ompysslade av sin ägare kan nog må ganska bra de också 🙂

      Trots mina värderingar använder jag tex skinn i skor till viss del, dricker mjölk trots att “killkalvarna” ofta avlivas och jag äter grönsaker som odlats på bekostnad av många smådjurs liv – så jag kan inte döma någon för deras val att äta kött och hoppas bli lika respekterad för mina val.

    • #30 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-02 - 14:44

      Det är fler som reagerat på detta, och det är en ganska lång förklaring jag kommer dragandes med. Jag kommer därför att ändra meningen igen till något mer neutralt som inte signalerar fel saker.

  20. #31 av Sara, 2012-03-01 - 13:04

    Att vara fiskvegetarian innebär väl också ett visst krångel om man bli bortbjuden till människor som man inte känner så väl.

    • #32 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-05 - 23:51

      Hej Sara!
      Visst är det så! Men som “fisk-vegetarian” handlar det “bara” om att utesluta kött som inte är fisk. Och gränsen är så tydlig att det är lättare för många att veta vad de kan laga. LCHF-gränsen upplevdes otydligare av mina bekanta.

      Jag har ätit Levande föda/raw food (oupphettad vegankost) under 1 år, vegankost i kanske 3 år och vegetarisk kost under ca 10 år och “fisk-vegetarisk” kost i ca 3 år. Och så LCHF-kost under 2 mån 🙂 Om jag ska rangordna dessa koster i krånglighetsgrad med den krångligaste först skulle det bli Levande föda, vegan och LCHF på delad plats, vegetarian och sist fiskvegetarian. Men då åt jag ju en lite krångligare LCHF-diet än vanligt eftersom jag dessutom inte åt kött (bortsett fisk).

  21. #33 av Robert, 2012-03-01 - 20:52

    Tufft! Bra jobbat!

  22. #34 av Farmor kaisi, 2012-03-01 - 20:59

    Stor tack Karin för en öppen nyfiken attityd! Hoppas att du nu har blivit “sugen” på att testa lite längre o striktare nästa gång? För debatten fortsätter o då är du ärligt nyfiken på sanningen, eller hur. TACK!

    • #35 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-05 - 23:56

      Hej Farmor kasai!

      Av vetenskapliga skäl är jag väldigt sugen på att testa striktare och under längre tid. Men jag tycker så mycket om frukt, bär, rotfrukter, quinoa, baljväxter och jag upplever att jag mår så bra av dessa livsmedel att det är väldigt svårt att motivera mig till ett längre och striktare test… Men visst kan jag sakna vissa delar av LCHF-kosten, tex att sleva i mig ren vispad grädde rätt upp och ner. Mmmmm! 😉

  23. #36 av Johan K, 2012-03-02 - 21:56

    Oerhört glädjande med en dietist som förmår förhålla sig vetenskapligt neutral inför LCHF! Det är vi inte bortskämda med.
    Vore kul om någon köttätande kollega till dig ville göra samma sak.

  24. #37 av Ellinor, 2012-03-05 - 10:30

    Jätteintressant att ta del av ditt experiment.
    Jag studerar kostvetenskap och LCHF är förstås något som debatteras ofta och mycket. En sak som ofta upprör oss (mig och mina studiekamrater) är alla människor som säger sig äta LCHF och må bra när de uppenbart inte gör det. När vi försökt hitta en riktig definition på LCHF har vi precis som du också skrivit hittat flera olika. En är den du säger med max 5% kolhydrater per livsmedel. En annan är att 10 E% kolhydrater i totala kosten är övre gräns för LCHF. Enligt denna definition skulle ju din kost inte ens vara LCHF. Detta är ju marginellt, så jag menar absolut inte att vi inte ska kalla denna kost LCHF. Det jag menar är att du nu verkligen försökt att äta en strikt LCHF-kost och ändå kommer på 11 E%. Detta gör mig ännu mer övertygad om att många av de som säger sig äta LCHF-kost och må bra av det egentligen inte äter en riktig LCHF-kost utan får i sig betydligt mer kolhydrater än vad de tror.
    Tack än en gång för superintressant rapport!

    • #38 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2012-03-06 - 00:17

      Hej Ellinor!
      Vad kul att du uppskattade att läsa mitt experiment 🙂

      Visst finns det många definitioner av LCHF. Jag använde mig av Annika Dahlqvists och Kostdoktorns riktlinjer eftersom de är välkända namn inom fältet och hade enkla och tydliga regler. Att det finns olika “definitioner” av LCHF tror jag bara är bra eftersom det underlättar för folk som vill prova att hitta ett sätt att äta som är lämpligt för just honom/henne.

      Att min kost hamnade 1% utanför 10E%-regeln behöver inte betyda att det är svårt att hamna under. Jag åt nämligen väldigt stora mängder grönsaker, och dessutom åt jag en del quorn (som ligger precis innanför 5%-regeln för kolhydratinnehåll, även om jag är medveten om att det inte är ett “naturligt” livsmedel och troligtvis inte förespråkas av LCHF-are). Hade jag minskat lite på grönsaksintaget och/eller ökat på fettintaget lite hade jag ganska snabbt hamnat under 10E%.

      Jag tycker dock att du fick lite väl hårda ord från Johan och KNJ eftersom många LCHF-förespråkare är extremt petiga med olika regler vad gäller kolhydratmängd och/eller E%-satser. Men ni har en viktig poäng i att det absolut inte behöver gälla alla som äter någon form av LCHF-kost, och att det viktigaste borde vara att man mår bra. Däremot är det viktigt att hålla koll på E% och kolhydrat- och fettmängden (och fettkvaliteten) i studier när man utvärderar olika effekter av LCHF-kost, eftersom det finns många studier som analyserar en “lågkolhydratkost” med ganska hög E% kolhydrater. Då blir det svårt att dra paralleller till en strikt LCHF-kost.

  25. #39 av Johan K, 2012-03-05 - 17:36

    @#28

    Jag tror att den absoluta majoriteten av oss struntar om vi verkligen uppfyller något slags definition av LCHF eller ej. Själv slutade jag bara att äta ris, bröd, pasta, potatis, godis och läsk. Hur många E% kolhydrater jag hamnar på gör mig detsamma.

    Vad gäller “må-bra-biten” så har jag normaliserat ett skyhögt blodtryck från 165/111 till 135/90), kunnat börja sova hela natten (minskade prostatabesvär), fått hyperstabil mage och sluppit sötsug och blodsockervarians. Jag tappade 13 kilo ned till BMI 21 på köpet, men det var inte huvudsyftet – bara välkommet.

    Om jag ändå inte mår bra, så är det i varje fall inte uppenbart för mig. Det behöver jag nog en expert för att få syn på.

  26. #40 av KNJ, 2012-03-05 - 18:45

    #28, #29
    Vilka mår uppenbart inte bra med kosten och vad baserar du, Ellinor, det på? Jag misstänker dock att E% säkerligen kan vara lite högre än vad man tror ibland. När jag började med LCHF var jag riktigt strikt (och mådde bra) men precis som Johan K säger, när man har LCHF som livsstil slutar man räkna, man vet vilken kost som funkar. Min mängd kolhydrater har sannolikt ökat till kanske 10 E% eftersom jag exempelvis ökat mängden nötter, paprika och tomat jämfört med starten och lite annat. Jag mår fortfarande utmärkt. Vad skulle det göra för skillnad på 5 E% och 10 E% Ellinor? Vad skulle det göra för skillnad i denna lite större fördelning av kolhydrater? Är det bara någon egen sorts idé du har? Blodet har fortfarande 5 mml/l socker i blodet för en LCHF:are vare sig du äter 5 E% eller 10 E%. Hjärnan får också i sig samma mängd glukos hur du än gör.

  27. #41 av Ellinor, 2012-03-05 - 23:22

    Ursäkta om jag var otydlig. Menade inte att personerna uppenbart inte mår bra utan att de uppenbart inte äter enligt LCHF. Eftersom KNJ visst blev väldigt upprörd så får jg väl förklara mig lite bättre. Syftar på att jag är oerhört trött på folk som säger LCHF är det bästa som hänt mig, jag har slutat äta pasta och potatis. Och det är den enda förändringen de gjort. Och ja! Det har hänt många gånger att jag hört detta. De personer som syns/hörs i media och bloggar är ofta bra pålästa, men jag pratar inte om dessa personer nu. Tycker det är tråkigt att det skulle behöva bli så tråkig ton här, det måste ju trots allt vara ok att prata från båda sidor?

  28. #42 av Johan K, 2012-03-06 - 00:06

    Då ör jag nog en sådan person. Slutade med pasta, ris bröd och potatis för ett år sedan, utger mig för att äta LCHF och ja -jag mår oerhört bra.
    Full pott där, är jag rädd.

  29. #43 av KNJ, 2012-03-06 - 00:31

    #40
    Ellinor, jag blev inte upprörd, men jag kanske lät lite hård. Men det berodde nog på otydligheten. Jag har läst om allt möjligt strunt man lär sig på olika kostutbildningar så jag vill alltid ställa följdfrågor om vad folk har fått för sig. Jag är fortfarande intresserad av idén till ditt påstående att en LCHF:are mår bra för att man inte äter LCHF. Alltså, varför skulle en 5 E%:are må sämre än en 11 E%:are? Är det mängden kolhydrater du syftar på eller mängden grönsaker och dylikt (näringsämnen)? Jag höll ju med dig om att vi ibland antagligen får i oss mer än 5 E% som kan vara gränsen för strikt LCHF.

  30. #44 av Catherine Schmidt, 2012-09-04 - 08:43

    Oerhört intressant och, till skillnad från många andra studier och artiklar om LCHF, nyanserat! Stort tack för att du genomförde detta experiment! Jag hittade hit i rättan tid eftersom jag en tid vetat att jag bör gå ner i vikt, men inte har kunnat bestämma mig för vilken metod jag skall använda. Efter att ha läst om dina erfarenheter tror jag att en metod där vissa kolhydratkällor (som mjölprodukter) utgår eller åtminstone kraftigt reduceras kan vara bra om man lider av sötsug och svängningar i blodsockernivåerna. Däremot är grönsaker ett viktigt inslag i en balanserad kosthållning, och även bär vill jag kunna äta då de är fullspäckade med vitaminer och antioxidanter.

    Än en gång stort tack!

    M v h
    Catherine

  31. #45 av Mukhtar, 2013-04-23 - 06:58

    Jag har en fraga som det geller min Pappa han are 75 ar gammal, han har olika sjukdomar, Kolestorol, Hogt blodtryckt(Stroke) och Diebetes.
    Can du hjelpa mig for hans maltidsordning.
    Can han utnytja LCHF kost?

  32. #46 av Majoren, 2013-04-23 - 08:37

    Ja, han kan absolut äta LCHF-kost. Kosten kommer högst troligt ge honom bättre kontroll på sitt blodsocker, bättre fördelning på kolesterolvärden, lägre blodtryck på några månaders sikt. Om han tar insulin måste han kontrollera sitt blodsocker oftare då behovet av insulin minskar kraftigt och snabbt (redan första dagen).

  33. #47 av Greta, 2013-05-15 - 22:10

    Vad kul med en nyanserad utvärdering av kosten.

(publiceras inte)