Hej
Jag fick i december 2011 veta att jag har en hormonell bröstcancer. Jag skall nu äta tamoxifen i fem år. Jag äter mungbönor, frukt och grönt i massor. Har hört att mycket av kosten från växtriket innehåller fytoöstrogener, vilket ju i så fall skulle motverka tamoxifen. Kan jag fortsätta att äta mungbönor, nässelpulver och allt annat “nyttigt” jag äter. Har även börjat äta ph-kalk.

Med de bästa hälsningar och med förhoppning om återhörande
Marianne

Hej Marianne,

Rådgör alltid först med din läkare innan du gör stora ändringar i din kost vid en cancerdiagnos.

jag beklagar diagnosen. Jag ska försöka att besvara din fråga så gott som jag kan.

I ett tidigare inlägg om just tamoxifen skrev jag om hur högre halter av fytoöstrogen i form av isoflavonoider potentiellt skulle kunna vara negativt för patienter som tar tamoxifen. Detta gäller främst isoflavonoiden geinstein som det finns rikligt av i soja.

Farhågan om just geinstein och isoflavonoider är baserad på cellstudier (in vitro) där man såg en försämrad effekt av tamoxifenbehandlingen. Dessa studier och deras resultat är den bakomliggande grunden till att kvinnor ibland avråds från att konsumera livsmedel som är rika på just sojaproteinisolat (och på geinstein) under sin cancerbehandling. Det kan dock kan påpekas att de få djurstudier som finns gjorda på tamoxifen och soja faktiskt pekat åt motsatt håll där isoflavonoiden istället hade en positiv verkan på behandlingen med tamoxifen.

Förmaningen om soja gäller alltså främst intaget av industriellt framställda sojaprodukter (bars och rent proteinpulver) och inte traditionella sojaprodukter som tofu eller miso. Dessa borde inte kunna motverka tamoxifen då man får i sig betydligt lägre halter av isoflavonoider från dessa livsmedel. Det är heller inte farligt med ett intag av andra baljväxter som exempelvis mungbönor, frukt eller grönsaker. Jag har däremot ingen kunskap om huruvida nässelpulver kan påverka effekten av tamoxifen eller inte, utan detta måste du rådgöra med din läkare om. Personligen vill jag nog tro att du kan få i dig allt du behöver via en vanlig kost utan att behöva ta tillskott i form av exempelvis nässelpulver.

Så länge som din läkare inte har några invändningar mot din kost eller dina kosttillskott ser jag ingen anledning till varför du inte skulle kunna fortsätta att äta som du gör.

Jag önskar dig lycka till med kosten och behandlingen.

Hej

Jag undrar hur många gram bönor eller tofu man måste äta per dag om man är vegetarian, för att få tillräckligt med protein i kosten. Jag är ute och går cirka en timme per dag. Väger ca 60 kilo och är 172 cm lång. Mvh Ewa

Hej Ewa!

Protein finns i alla vegetariska livsmedel men i olika stor mängd.

Generellt sett säger man att det är bra om varje huvudmåltid innehåller en god proteinkälla. Om du äter helt vegetariskt (dvs inte kött, fisk, mejeriprodukter eller ägg) ligger ditt proteinbehov på runt 0,9-1,1 gram protein per kilogram kroppsvikt. Vid en vikt av 60 kilogram skulle du då behöva mellan 54-66 gram protein per dag för att täcka ditt behov. Om du däremot äter en kost med inslag av mejeriprodukter och ägg ligger ditt proteinbehov inte högre än för blandkostare och blir ca 51 gram per dag.

För att komma upp i ditt uppskattade proteinbehov på 51 gram per dag skulle du behöva äta antingen 300 gram tofu eller 110 gram tofu och 3 dl bönor. Åt du bara bönor skulle du behöva äta hela 8,5 dl.

Det är viktigt att komma ihåg att även om tofu och bönor innehåller mycket protein så är de inte de enda källorna till protein i den vegetariska kosten. Även spannmålsprodukter, frön och nötter är goda källor. Ett exempel på hur man får i sig 50 gram protein kan se ut såhär:

Frukost: 2 skivor tofu (90 g), 2 brödskivor, valfri grönsak
Lunch: Sallad med quinoa (1,5 dl kokt) och 1 dl bönor
Kvällsmat: 2 smörgåsar med hummus (2 msk), tartex (1 msk), valfri grönsak och 1 glas sojadryck (2 dl)

Ovanstående är endast ett exempel och det finns många bra sätt att få i sig tillräckligt med protein på när man lever en vegetarisk livsstil. Bara fantasin sätter gränserna.

Lycka till med kosten!

Hej.

Undrar om du kan hjälpa mig med ett svar på om jag kan fortsätta med herbalife efter jag fått reda på och blivit opererad för bröstcancer?
Har efter detta börjat med en tablett som heter Tamoxifen som är antihormonell. Vill bara veta om det finns något i herbalifes produkter som kan motverka Tamoxifen? Eller om du vet vart jag kan vända mig?

MVH

Anette

Hej Anette!

Herbalife har många olika produkter och du nämner inte vilken du använder dig av, vilket försvårar det hela litet. En typ av Herbalifes produkter som används i viktminskningssyfte (f.ex. Formula 1 och bars) innehåller dock sojaprotein som är en speciellt intressant ingrediens med hänsyn till just bröstcancer.

Sojabönor innehåller en lägre halt av isoflavonoider än kommersiellt framställda produkter gjorda på sojaprotein.

I ett tidigare inlägg om soja talade jag om hur just sojaprotein som används i kommersiellt syfte (proteinberikning av produkter som t.ex. bars) innehåller en större mängd av fytoöstrogener vid namn isoflavonoider. Isoflavonoider skulle i värsta fall kunna ha en negativ inverkan på kvinnor som har/haft bröstcancer, men forskningen pekar åt olika håll. Man har dock i cellstudier (in vitro) sett att isoflavonoiderna kan komma att påverka den anti-tumör effekt som Tamoxifen ger.

Generellt råder man därför kvinnor med bröstcancer att undvika kommersiellt framställda produkter som innehåller sojaprotein. Det finns dock ingen konsensus gällande konsumption av sojaprotein i sin naturliga form (sojabönor, tofu). Detta innebär att den generella rekommendationen vore att undvika de produkter från exempelvis Herbalife där proteininnehållet baseras på sojaprotein (oftast används sojaproteinisolat).

Dock är det bästa alltid att höra med din läkare om vad han/hon anser vara ett säkert intag av soja för just dig.

Hej!
Mitt namn är Åsa. jag skulle vilja ställa tre korta frågor.

1. Vad är er synpunkt på Quorn? Bra proteinkälla eller bara sönderprocessat skräp?

2. Vad är er synpunkt på sojaprodukter som tex sojafärs?

3. Vad anser ni om att värma lunchlådan i microvågsugn? Tar det bort mer näringsämnen än om man skulle värma i vanlig ugn? Och är det bäst att inte alls värma lagat mat igen?

tacksam för svar
M.v.h.
Åsa

Hej Åsa!

För att bäst besvara dina frågor så väljer jag att göra detta i turordning.

Quorn
För att avgöra om ett livsmedel är en bra proteinkälla eller inte kan man beräkna dess PDCAAS (Protein-Digestibility Corrected Amino Acid Score). Ett PDCAAS över 1 innebär att ett livsmedel är ett så kallat fullvärdigt protein. Ett fullvärdigt protein innehåller alla aminosyrorna i rätt kombination och mängd för att våra kroppar ska kunna tillgodogöra sig proteinet på bästa möjliga sätt. Som exempel har ägg och sojaproteinisolat ett PDCAAS på 1.

Företaget Quorn (både i Sverige/England) själva har endast standardinformation om aminosyrainnehållet i Quorn i procenttal och ingen information om varken PCAAS eller aminosyraprofilen i deras produkter. De hänvisade vidare till producenten för mycoprotein. Enligt producenten av mycoprotein (huvudingrediensen i Quorn-produkter) har Quorn ett PCAAS på 1 tack vare dess innehålla av äggvita. De ger tyvärr inte ut någon information om aminosyraprofilen eller uträkningen bakom det angivna PCAAS för mycoprotein.

Konklusionen av min eftersökning om Quorn är att jag dessvärre inte har den information som krävs för att kunna uttala mig om huruvida det är en god proteinkälla eller ej. Likväl ska man oavsett inte basera sin kost på ett enda livsmedel och om man använder sig av Quorns produkter till och från för att få variation i sin kost ser jag inget fel med det. Dessutom är Quorn godkänt av Food & Drug Administration i USA och anses vara ett säkert livsmedel att konsumera.

Soja
i sig är en god proteinkälla och klassas som ett fullvärdigt protein. Många av sojaprodukterna som vi finner i frysdisken är dock kraftigt saltade och därför bör inte proteinintaget i kosten domineras av soja i form av halvfabrikat. Det är därför bättre att framför allt konsumera soja i form av sojabönor eller i form av andra sojaprodukter utan tillsatt salt. Om du är intresserad av att läsa mer om soja och dess hälsoeffekter rekommenderar jag dig att läsa mitt tidigare inlägg om soja.

Näringsämnena i maten bevaras bättre när maten värms upp i mikrovågsugn jämfört med i ugn.

Microvågsugn
Det går hur bra som helst att värma lunchlådan i mikrovågsugnen och ur näringssynpunkt är det att föredra framför att värma mat i ugnen. Detta beror på att maten snabbare blir varm i mikrovågsugnen och därmed blir mindre utsatt för värmebehandling. Hur mycket av näringen i maten som bevaras är nämligen beroende av den tid som maten utsätts för värmeexponering.

Som svar på frågan om det är bäst att inte värma lagad mat så tror jag att den lilla förlusten av näringsämnen som sker under den korta tidsperiod när maten värms i mikrovågsugnen är negligerbar. Du kan med andra ord värma maten i mikrovågsugnen utan att bekymra dig för att du går miste om näringen.

Hoppas att du känner att du fått svar på dina frågor.

Hej!

Jag är glutenallergiker men har alltid ätit sojasås, då min dietist informerat mig om att det lilla som finns i kokas bort i processen och att inga höga halter uppmätts i Sverige. Nu när jag flyttat utomlands har jag upptäckt att restauranger oftast vägrar att servera soja om du informerar dem om att du är allergisk mot gluten. Plötsligt inser jag att jag inte pratat med en dietist på sex år; har det visat sig att soja inte får ätas av glutenallergiker? Eller kan det vara så att det är olika halter i olika delar av världen?

Tack på förhand!

Hej,

Sojasås tillverkas av sojabönor, vete, salt och vatten samt ibland socker. Sojabönorna ångkokas, sedan kyls de ner och och blandas med vetemjöl för att sedan fermenteras (jäsas). I viss tillverkning tillsätts även en mögelsvamp som bildar mjölksyra i detta steget. Sedan tillsätts vatten och salt. Fermenteringen tar ca 6 månader. Produkten man får pressas så att man skiljer vätskan från en massa av soja och vete. Vätskan pastöriseras och resultatet blir vad vi kallar en sojasås. Massan av soja och vete är en restprodukt av sojasåstillverkningen och tas ofta tillvara genom att användas som djurfoder.

Eftersom vete eller annan spannmålsprodukt vanligtvis används i tillredningen så måste det deklareras i ingrediensförteckningen. Men vid analyser av gluten i sojasåser har svenska Livsmedelsverket inte kunnat påvisa något gluten. Troligtvis hamnar det mesta av vetet i restprodukten som sedan används till djurfoder, medans ytterst små mängder möjligen kan finnas kvar i sojasåsen, dock i så små mängder att de inte kan analyseras. Livsmedelsverket har därför bedömt att personer med celiaki kan äta sojasås utan risk.

De flesta andra länder har inte gjort sådana här analyser och går endast efter ingrediensförteckningen. Eftersom vete står i ingrediensförteckningen bedömer de då att sojsåser inte bör ingå i den glutenfria kosten.

Hej,

Rent allmänt brukar det inte vara några problem för barn att äta en vegetarisk kost, så längre mejeriprodukter finns med (se t.ex tidigare svar: vegetarisk kost till småbarn?).

Det är dock viktigt att förklara för sonen att man måste lägga till något i sin kost när en så stor del som kött och fisk plockas bort. Ska han genomföra det här måste han våga prova nya livsmedel. Det är viktigt för att han ska växa och må bra och även för att han ska orka leka.

Hans ätande är ju redan väldigt begränsat och risken är stor att han inte får i sig tillräckligt av en rad olika näringsämnen, bl a fett, protein och mineraler.

Baljväxter utgör en stor del i den vegetariska kosten eftersom de innehåller proteiner och ger bra mättnad. Jag tycker absolut att ni ska låta honom prova sojakorvar och även quornprodukter som är ”köttliknande” men har vegetariskt ursprung. Det är viktigt att använda extra fett, t.ex olja, i matlagning.

Det är jättebra att han äter mejeriprodukter (mjölk och keso t.ex). Där får han i sig många bra näringsämnen, bland annat kalcium och protein. Kanske kan han tänka sig ost eller mjukost?

Jag skulle råda dig att köpa vitamin- och mineraltablett för barn på apoteket och se till att hans tillväxt följs extra på BVC. Jag tycker även att du ska ta kontakt med en dietist som kan räkna i detalj på vad din pojke får i sig av olika näringsämnen.

Hej!

Har så smått börjat laga riktiga måltider i puréform till min snart 7-månader gamla dotter. Eftersom vi äter helvegetarisk mat här hemma, har jag tänkt laga det även till henne, men hon får ersättning och gröt baserad på mjölk mellan måltiderna.

Undrar nu om det är okej att använda osaltade sojaprodukter i maten och t ex göra sojafärssås med spagetti som jag sedan mixar till puré?

Tacksam för svar då google inte gjort mig något klokare.

/Anna

Hej,

Det blir ett kort svar: Ja, det går bra att använda osaltade sojaprodukter.

Läs gärna mer på tidigare fråga jag besvarat om vegetarisk kost till småbarn. Lycka till!

Hej!
Jag har efter 12 år som vegetarian nu bytt till en vegansk livsstil sedan ett år tillbaka. Soja (tofu, sojakött etc) utgör en stor del av min proteinkälla, då det har en komplett aminosyreprofil, och ingår i de flesta färdiga veganlivsmedel.
På senare tid har jag läst en del artiklar, där det påstås att det inte är bra att äta “för mycket” sojaprodukter pga innehållet av fytoösterogener. Jag har letat efter mer information men inte hittat någon, så jag undrar nu; vad är “för mycket” soja??
Jag äter ca 200-300 gram tofu/sojakött per dag, kan det vara skadligt? Är det “lagom”?
Jag äter också en hel del andra bönor dagligen, men de innehåller väldigt mycket kolhydrater, vilket jag redan äter mycket av, plus att de bör kombineras med spannmål som ger ännu mer kolhydrater.
Snälla, hjälp, hur mycket soja kan jag äta per dag utan att få i mig för mycket fytoösterogener?
Tack!
Mvh Linda

Hej Linda!

Fytoöstrogener förekommer naturligt i olika vegetabilier och har både funktionella och strukturella likheter med det mänskliga hormonet östrogen. Just soja innehåller en form av fytoöstrogener vid namn isoflavonoider. Det har forskats mycket om huruvida isoflavonoiderna i soja har en positiv, eller negativ, effekt vid bland annat olika sorters cancer. Om man vill veta mer om isoflavonoiders eventuella effekt vid olika sjukdomar kan man finna bra överblicksinformation på The Linus Pauling Institute Micronutrient Information Center. De erbjuder gratis information för allmänheten om hälsoaspekten av olika mikronutrienter och fytokemikalier.

Det finns i dagsläget ingen officiellt rekommenderad övre gräns för hur mycket soja man kan konsumera.

Det finns i dagsläget inga ”övre rekommendationer” för intaget av sojaprodukter hos varken de svenska eller de amerikanska myndigheterna. Jag har heller inte lyckats finna några “övre rekommendationer” för intaget av fytoöstrogener.

Det finns ett uttalande av the Food and Drug Administration (FDA) i USA från år 1999 då de godkände hälsopåståendet att 25 gram soja om dagen skulle kunna reducera risken för hjärt-kärlsjukdom genom en kolesterolsänkande effekt. Även om själva hälsopåstående har ifrågasatts av American Heart Association (AHA) har jag inte funnit någon information som säger att 25 gram sojaprotein per dag inte skulle vara en säker mängd att inta.

Det enda jag har funnit som liknar en rekommendation för ett “maxintag” av soja är en estimering framtagen av forskaren M. Messina, vars forskning fokuserar på hälsoeffekterna av sojaprodukter och soja. Han föreslår ett intag på 8-9 gram sojaprotein per dag respektive 30-35 mg isoflavonoider, alternativt 25 gram sojaprotein eller 100 mg isoflavonoider per dag. Du kan läsa mer om hans resonerande bakom dessa föreslagna siffror på soyconnections hemsida.

Slutligen publicerades det en översiktsartikel år 2003 av Munro et al som sponsrades av the United Soybean Board. I översiktsartikeln tittade man på litteraturen som fanns gällande intaget av sojaisoflavonoider. I slutsatsen kom man fram till att ett intag på upp till 106 mg sojaisoflavonoider per dag tolereras väl hos människan utan några rapporterade bieffekter.

Som du säkert förstår är det omöjligt att i dagsläget säga hur mycket soja som är “för mycket” eftersom det alltså inte finns någon officiell “övre rekommendation” att gå på. Om vi beräknar hur mycket sojaprotein som ett intag av 200-300 gram tofu ger får vi fram att detta motsvarar ungefär 16-24 gram sojaprotein eller 70-106 mg isoflavonoider.

Om man känner oro inför att konsumera sojaprodukter på grund av deras innehåll av isoflavonoider kan det vara intressant att veta att kommersiellt framtagna produkter innehållande kosttillskott i form av sojapulver och produkter gjorda på sojaproteinisolat (t.ex. vissa sojadrycker, flingor, ”bars”) innehåller högre halter av isoflavonoider än de traditionellt framtagna livsmedlen (t.ex. tofu, tempeh och miso) gjorda på soja.

Referenser:
Munro IC, Harwood M, Hlywka JJ, et al.  (2003) Soy isoflavones: a safety review. Nutr Rev. 61(1):1-33.

Hej!

Har precis börjat äta glutenfritt och bakat bröd och muffins på glutenfri mjölmix. Men jag tycker att det börjar klia i halsen när jag äter det.

Till saken hör också att jag kraftigt jordnötsallergiker och reagerar också på andra nötter. Kan det vara något i de glutenfria som är släkt med nötter på nåt sätt?
Mvh Jenny

Hej Jenny,

Jordnöten är en baljväxt

Jordnöten är en baljväxt, och möjligen reagerar du på någon annan baljväxt, en så kallad korsreaktion till följd av din jordnötsallergi. Andra baljväxter är exempelvis bönor, linser, ärtor, lakrits, bockhornsklöver (vanlig krydda i curry), alfalfa, carob och haricots verts. Exempel på baljväxter som relativt ofta ingår i glutenfria bröd och mjölmixer är sojaprotein/sojamjöl och guarkärnmjöl (E 412).

Andra ingredienser som kommer från baljväxter och som ibland kan orsaka korsreaktioner hos jordnötsallergiker är: ärtprotein, fruktkärnmjöl/johannesbrödkärnmjöl (E 410), tamarindkärnmjöl (E 411), dragant (E413), gummi arabicum (E 414) och tarakärnmjöl (E 417).

Däremot är kaffebönan och kakaobönan inte några baljväxter.

Den vanligaste korsreaktionen till följd av jordnötsallergi är mot sojaprotein. Korsreaktioner mot något av de E-nummer jag nämnt ovan är ovanligt, men förekommer ibland.

Med tanke på dina reaktioner på glutenfria produkter tycker jag att du skall lusläsa ingrediensförteckningarna på de produkter du reagerat på, och skriv upp om du hittar någon/några av de baljväxterna jag nämnt. Läs sedan även på produkter som du är helt säker att du INTE har reagerat på. Om det finns baljväxter som du uppenbarligen har klarat att äta utan att få någon reaktion så stryk dem på listan. I slutändan bör du ha högst ett fåtal misstänkta ingredienser.

Om du har mer än en eller två ingredienser på din lista, eller om det begränsar din kost i stor utsträckning, så tycker jag att du skall kontakta en allergimottagning för vidare utredning och rådgivning. Om du har sojaprotein som misstanke, och du har en kraftig jordnötsallergi med astma, är det extra viktigt att du får träffa en allergolog.

Vad finns det för sojafritt margarin för bak- och matlagning som jag får tag i?
/Elisabet

Hej Elisabet!

Sojalecitin listas som emulgeringsmedlet E322 i livsmedel.

Du säger inte varför du söker ett sojafritt margarin. Soja förekommer i margarin som emulgeringsmedlet sojalecitin (E 322). Om man är sojaallergiker tål man oftast sojalecitinet eftersom det förekommer i en så pass liten mängd. Det är dock individuellt hur man reagerar och om du är mycket känslig mot soja bör du självklart ta det säkra före det osäkra.

Carlshamns Mejeri  har tre sojafria margarin som lämpar sig för bak- och matlagning:

Carlshamns Mjölkfritt
Carlshamns Mjölkfritt hushåll
Carlshamns Mjölkfritt flytande

Även Milda har några sojafria produkter som går att använda till bak- och matlagning:

Milda Normal- och Extrasaltat
Milda mjölkfritt

Lycka till med bak- och matlagningen!