Fråga Dietisten

Hej!
Jag har en 5 ½ månad gammal tjej här hemma och vi har så smått börjat med smakportioner. Har tänkt börja medgrötsmakis när hon blir 6 månader. Jag vet inte om jag vill att hon ska äta industritillverkad gröt. Vi lagar ju den mesta mat vi själv äter så varför ska hon äta industrimat resonerar jag… MEN, överallt man läser så står det att det är bättre med industrigröt än hemmagjord för den innehåller vitaminer & mineraler. Speciellt järn verkar vara så viktigt. Men då undrar jag två saker; är det tillsatta järnet i industrigröten lätt för barnet att ta upp? Animaliskt järn ska ju vara lättare för kroppen att ta upp än vegetabiliskt, så då är ju frågan vad det är för järn i gröten. Sen har jag sett att det är ju även kalcium i den industritillverkade gröten. Men kalcium hämmar ju järnupptaget, så det går inte riktigt i hop i min hjärna varför man har båda dessa mineraler i gröten…
Finns det några studier i detta område om järnupptag och industrigröt, eller kan det vara så att gröten rekommenderas ändå? /Annica

Hej Annica!

Spädbarn har ett mycket stort järnbehov som inte alltid kan täckas enbart via kosten.

Järn är extra viktigt för spädbarn och brist kan leda till försenad kognitiv och fysisk utveckling. Den sortens järn som de flesta grötar berikas med är icke-hemjärn (vegetabiliskt), men det bästa är att kontakta och fråga respektive företag om hur de berikar sina grötar.

Precis som du säger tas vegetabiliskt järn upp sämre än animaliskt och vegetabiliskt järn är känsligt för hämmande faktorer som just kalcium.  Kalcium är i vissa fall obligatoriskt att tillsätta i välling enligt reglerna för berikning av barnmat. Vilka vitaminer och mineraler som ska tillsättas barnmat är reglerat på EU-nivå och reglerna som gäller för berikning och sammansättningen av olika näringsämnen i barnmat kan du läsa om på svenska livsmedelsverkets hemsida.

Det kan tyckas tokigt att blanda dessa två mineraler i samma produkt men det behöver inte innebära att barnets järnstatus påverkas negativt jämfört med om produkten inte berikats. De studier som gjorts gällande kalciumets hämmande effekter på järnupptaget är baserade på vuxna individer. Resultat från studierna kan därför inte direkt överföras på spädbarn eftersom metabolismen skiljer sig mellan spädbarn och vuxna.

I en randomiserad studie utförd av Dalton et al undersökte man kalciumberikningens effekt på järnabsorptionen hos spädbarn. I studien kom man fram till att kalciuminnehållet inte var relevant för barnets järnstatus när järninnehållet var 12-15 mg/L i berikad modersmjölksersättning. Detta trots att kalciumberikningen var tre till fyra gånger så stor som standard berikningsmängd (ca 600 mg/100 g). Kalciums hämmande effekter på järn är dessutom dosrelaterat och börjar först vid 40-75 mg kalcium. Produkter som innehåller lägre kalciumnivåer har således ingen märkbar effekt på järnupptaget.

Det finns flera olika godkända former av järn som får användas till att berika barnmat och det är svårt att säga exakt hur pass bra en specifik sort kommer att tas upp av barnet. Till exempel är ferrosulfat en mycket biotillgänglig (lättupptaglig) form av järn medan biotillgängligheten av elementarjärn kan variera en hel del hos människan. Oavsett så ökar man biotillgängligheten (upptaget) av järnet när man tillsätter vitamin C till måltiden. Detta innebär att det är fördelaktigt att servera barnet gröten med något c-vitaminrikt.

Livsmedelsverket står bakom rekommendationen till att man bör ge spädbarn berikad gröt. Detta eftersom spädbarn har ett mycket stort järnbehov som inte alltid kan täckas enbart via kosten. Den berikade gröten ger ett extra vitamin- och mineraltillskott som den hemlagade gröten inte kan.

Jag hoppas att du med detta svar känner att du har en ökad förståelse för varför barngröt/-välling berikas samt varför de rekommenderas. Annars får du gärna återkomma med fler frågor i framtiden.

Lycka till med gröten!

Referenser:

Dalton et al. (1997). Calcium and phosphorus supplementation of iron-fortified infant formula: no effect on iron status of healthy full-term infants. Am J Clin Nutr. 65:921

Hallberg L, Brune M, Erlandsson M, et al. (1991)  Calcium: effect of different amounts on nonheme- and heme-iron absorption in humans. Am J Clin Nutr. 53:112

0

0

  

Liknande frågor:

1. Extra järn?
2. Bra gröt/välling till barn?
3. Är kalcium i mjölk och rismjölk likvärdigt?
4. Behöver jag ta kalcium- och vitamin D-tillskott?
5. Hemmalagad babygröt utan mjölk?