Vad är klimatsmartast – naturbeteskött eller bönor?

Print Friendly

Hej

Jag läste intervjun med dig (Karin Jonsson) i Café, “Allt om LCHF”. Jättekul att läsa balanserade åsikter om det hela. Jag har läst mycket om och runt om kring det och brukar säga att jag har lärt mig mycket av LCHF-vågen… Men äter inte strikt enligt någons modell, utan tror som du säger i intervjun att man måste testa och anpassa efter sig själv.

Men nu till min fråga som gäller att du uppfattar att det skulle vara fördelaktigt för både miljön och hälsan att byta ut kött mot baljväxter. Hälsoaspekten kommer nog de lärda tvista om länge. Men miljöaspekten undrar jag över. Om vi från början är överens om att kor ska äta gräs, inte soja/kraftfoder, så är min fråga:

Är inte naturbeskött bättre än baljväxter för miljön?

Jag resonerar såhär: enligt WWF går det åt lika mycket energi för ett kilo naturbeteskött som ett kilo bönor. I kött finns det mer proteiner och vi kan tillgodose oss en större andel av det vi äter än i baljväxter. Så vi behöver inte äta lika mycket kött för att tillgodose proteinbehovet.  Och om man inte äter sojabönor så behöver man äta spannmål till för ett fullvärdigt protein, och då har det gått åt ännu mer energi.

Med Vänlig Hälsning
/Claes Jonsson

 

Hejsan Clas,

Tack för din komplimang och för din fråga!

Först och främst vill jag understryka att jag som inte har läst många studier om “mat och klimat” och inte vill framstå som någon expert. Likaså vill jag understryka att jag skrev “…om några måltider i veckan byttes ut mot baljväxter, gärna svenskodlade, ekologiska.” Jag skrev inte att allt kött skulle bytas ut.

Naturbeteskött är klimatsmart men räcker endast till 50 g/dag för snittsvensken.

Naturbeteskött är klimatsmart men räcker endast till 50 g/dag för snittsvensken.

Naturbeteskött kommer från djur som får gå och beta på naturbetesmarker, det vill säga marker som ofta är steniga, torra, våta eller näringsfattiga och därmed är olämpliga att odla på. (Betessäsongen är dock kort i Sverige och när djuren står inomhus får de grovfoder.) Med anledning av WWF:s artikel som du länkade till förstår jag ditt resonemang till fullo och det låter logiskt vad gäller energiåtgång.

Eftersom jag som sagt inte är inläst på området kan jag inte hänvisa till några välgjorda studier utan hänvisar istället till Svenska naturskyddsföreningens (SFN:s) hemsida, där de har svarat på en fråga som i stort sett liknar din fråga. I korthet skriver de att om alla naturbetesmarker i Sverige utnyttjades, skulle den mängd kött som skulle kunna produceras räcka till 350 gram kött i veckan per person, det vill säga 50 gram per dag, vilket är en kraftig minskning av genomsnittsintaget kött som äts.

Femtio gram kött per dag är inga stora mängder och täcker knappt tio procent av proteinbehovet för en aktiv medelålders man. Det betyder att resterande protein som krävs för att täcka dagsbehovet behöver komma från andra källor än naturbeteskött. Att det skulle vara fördelaktigt att välja baljväxter framför kött från djur som utfodrats med kraftfoder verkar både WWF och SFN vara överens om.

Angående de miljömässigt ofördelaktiga metanutsläppen som boskapsdjur orsakar skriver WWF i artikeln du länkar till: “Genom upptag av koldioxid i växterna och lagring av kol i marken blir nettoeffekten ändå positiv i naturbetesmarkerna och växthuseffekten minskar.” Hur mycket kol som lagras in i betesmarkerna och i åkermarken där vinterfodret odlas är dock högst varierande och osäkert. Du kan hitta en bra sammanfattning på sidan 26 i rapporten ”Klimatavtryck av ekologiska jordbruksprodukter” från Institutet för Livsmedel och Bioteknik (SIK). Det krävs stor inlagring av kol för att kompensera för idisslarnas metanutsläpp och man måste också vara säker på kolet stannar i marken för all framtid. Plöjs åkermarken upp förloras kolet som koldioxid till atmosfären igen.

Till sist, en liten kommentar till din kommentar om att baljväxter inte innehåller fullvärdigt protein; det stämmer att de flesta bönor inte innehåller tillräckliga mängder av vissa aminosyror för att man ska kalla dess protein för fullvärdigt, men det är främst veganer som behöver tänka på att kombinera olika livsmedel. Om någon källa till fullvärdigt protein äts några gånger i veckan, som till exempel fisk, ägg, kött eller mejeriprodukter, behöver man inte kombinera med spannmål.

, ,

  1. #1 av Humlan, 2012-08-25 - 10:07

    Idag finns 513.505 ha naturbetesmark i Sverige. 1927 fanns det 1.463.000 ha. Det går att återuppta en hel del av dom nästan miljoner ha som förbuskats sen dess, om samhället verkligen är intresserat av det. Då skulle det gå att producera betydligt mer naturbeteskött. Lägg därtill möjligheten att beta skogsmark, vilket skedde på hela Sveriges skogsareal fram till cekelskiftet 18/1900.

  2. #2 av Majoren, 2012-08-26 - 07:11

    Exakt! Om vi dessutom växlade ut lite av de enorma ytor som används för spannmålsodling (ca 1.000.000ha) och istället lät det bli naturbetesmark ändras bilden snabbt.
    Glöm inte heller att alla spannmålsfält gödslas med NPK som dels är framställt med hjälp av oljedrivna raffinaderier och att övergödslingen starkt bidrar till försurningen av Östersjön.
    Naturbetesmark konstgödslas inte, det sköter korna själva i ett snyggt kretslopp!

  3. #3 av Bosse, 2012-08-26 - 07:47

    Har en kompis som föder upp gräsbetade kossor, när han skulle sälja dessa till slakteriet blev han erbjuden hela 7:- kilot.
    Kanske dags för oss lchf are att gå ihop i nya köttcooperativ så de som arbetar med maten får bättre betalt!

  4. #4 av Wille, 2012-08-29 - 15:01

    Med köttet får du även nyttig inälvsmat och energirikt fett, läder till kläder, benrester och märg (nyttigt eller användbart). Dessutom kan du få mjölkprodukter massor av dagar innan djuret levt färdigt. Djuren ser till att på bästa sätt gödsla dessa marker som inte alls behöver vara näringsfattiga. I naturbetesmarken samsas väldigt många växter och djur i ett ekologiskt samspel. Bönorna däremot kräver en massa olja för varje moment (plöja, harva, så, skörda, gödsla, bekämpa) plus att du kanke får lite blast kvar att trycka ner i jorden tillsammans med gödseln. Dessa oljepengar bygger rätt så fina skyskrapor i Kuwait. Till sist så är det i stort sett bara bönan som trivs på denna plats, vilket ju också är meningen. Man har ett rikare djurliv i en öken.

  5. #6 av Isak Öhrlund, 2013-02-14 - 13:44

    En kommentar till Claes Jonssons fundering:
    Kött kräver alltid mer energi än växter. Du måste dock titta på jämförbara produkter.

    Ta exempelvis kött vs. sojabönor. En stor del av dagens kött produceras med hjälp av sojamjöl. När djuren äter sojamjölet går 90% av den intagna energin till “förlust” (värme, muskelarbete, fekalier etc.). Om vi människor åt sojabönorna istället för köttet så skulle vi därmed spara 90% av energin/sojabönorna. Förenklat: För 1kg kött krävs 10kg sojabönor. 10kg sojabönor kan mätta fler munnar.

  6. #7 av Linus, 2013-04-14 - 20:14

    Kommentarerna ovan verkar ha glömt att majoriteten av alla världens grödor används som djurfoder. Till och med majoriteten av all odlad mark i Sverige används för foder.

    Argumentet om att växter kräver en massa olja klingar därför rätt tomt.

    Frågan är om det ens skulle finnas nog med landareal för att hålla samma nötproduktion som idag om allt kött vore naturbete. 26% av all isfri mark i världen används som betesmark, och ändå produceras större delen av världens kött med grödor som vi människor lika gärna skulle kunna äta. Därtill används lite mer än en tredjedel av världens odlingsbara, yta som ju är större än den faktiskt odlade yta, för foderproduktion. (allt detta enligt “livestock’s long shadow”, en studie av FN-organisationen FAO).

    Man behöver inte vara ett snille för att fatta att det inte skulle gå ihop.

(publiceras inte)