Fråga Dietisten

Ett förslag till de nya nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2012, presenterades av den nordiska ”NNR-arbetsgruppen” för någon vecka sedan på Nordic Nutrition Conference 2012 i Reykjavik, Island. Systematiska litteratursammanställningar av den senaste forskningen har legat till grund för utvärderingen av våra näringsrekommendationer och resulterat i en del intressanta förändringar.  Alla litteratursammanställningar är inte helt färdiga ännu men beräknas vara klara i september.

Här återges, från konferensen på Island, stora delar av NNR-arbetsgruppens presentation av föreslagna förändringar till NNR 2012. Det är viktigt att tänka på att NNR riktar sig till grupper av friska individer.

I de nya NNR ligger fokus på kostmönster och hela livsmedel, istället för på enskilda näringsämnen. Det innebär till exempel att vilken typ av kolhydratskällor man väljer är viktigare än att stirra sig blind på att komma upp i de tidigare rekommenderade energiprocenten kolhydrater. Detsamma gäller för protein- och fettkällor. Vad detta innebär i praktiken exemplifieras i bilden nedan som sammanfattar de systematiska litteratursammanställningar som gjorts om livsmedelsgruppers inverkan på en hälsosam vikt, hjärt-kärlsjukdom och livslängd.

Det handlar inte om några stora förändringar från tidigare NNR, bortsett från att de tidigare max- och minimigränserna för kolhydratintaget, samt maxgränsen för totalt fettintag, har suddats ut. Det beror helt enkelt på att det saknas vetenskapligt stöd för sådana gränser. Att livsmedelsverket fortfarande rekommenderar ett intag av kolhydrater på minst 40 energiprocent beror främst på att det annars är svårt att komma upp i ett tillräckligt högt intag av fullkorn och fibrer. Rekommendationerna om fullkorn och fibrer baserar sig i sin tur på en stor mängd vetenskaplig litteratur som visat på mycket positiva effekter från livsmedel rika på just fullkorn och fibrer. I LCHF-kretsar möts fibrer och fullkorn med skepsis och det resoneras ofta kring att de positiva effekter som visats i studier inte nödvändigtvis gäller för personer som äter enligt LCHF och begränsar sitt kolhydratintag. Jag diskuterade detta med professor Mikael Fogelholm från NNR-arbetsgruppen som höll med om att den möjligheten inte kan uteslutas. Men på grund av att det inte finns riktigt långa studier på en strikt LCHF-kost kan de inte med vetenskapligt stöd påstå att så är fallet.

En systematisk genomgång av studier som utvärderat hälsoeffekter av socker och sockerrika livsmedel resulterade i att den nuvarande maxgränsen för tillsatt socker på tio energiprocent föreslås behållas, på grund av negativa effekter avseende typ två diabetes, viktuppgång och karies. Även på grund av att det ska finnas tillräckligt mycket plats i kosten för närings- och fiberrika livsmedel. Vad gällde risken för metabola och kardiovaskulära åkommor har för få studier gjorts på området för att kunna dra säkra slutsatser om sockrets effekter.

De föreslagna modifikationerna av det rekommenderade energiintaget från fett gäller enkelomättat fett som höjs från 10-15 till 15-20 procent. Arbetsgruppens systematiska litteratursammanställning kunde inte visa att ett högre fettintag varken vore bättre eller sämre.  Maxgränsen för mättat fett och transfett ligger kvar på tio procent likväl som de rekommenderade fem till tio procent fleromättat fett. Rekommendationerna för mättat fett och transfett har i LCHF-kretsar tolkats som att NNR-arbetsgruppen och Livsmedelsverket jämställer mättat fett med transfett. Det är lätt att dra en sådan slutsats vid en snabb anblick av rekommendationen, men i presentationen på konferensen på Island av förslaget till de nya NNR poängterades det att intaget av transfetter bör vara så lågt som möjligt. Att transfett och mättat fett kan tolkas som att de ”klumpas ihop” kan bero på att det är ofrånkomligt att få i sig naturliga transfetter vid konsumtion av animaliskt fett. Däremot framgår det tydligt att Livsmedelsverket gör skillnad på mättat fett och transfett, särskilt transfett från delvis härdade fetter.  De skriver på sin webbplats:

”Intaget av mättade och transfettsyror bör begränsas till omkring 10 % av energiintaget (E%). Transfettsyror från partiellt härdade fetter bör begränsas i möjligaste mån.

Att maxgränsen för mättat fett föreslås förbli oförändrad beror på att resultatet från litteratursammanställningen konfirmerade den tidigare ståndpunkten att ett utbyte av mättat fett mot fleromättat fett sänker nivåerna av LDL-kolesterol i blodet. Ett utbyte av mättat fett mot kolhydrater visade sig däremot inte ge någon effekt så länge som raffinerade kolhydratkällor klumpas ihop med kolhydrater i en mer oförädlad form, vilket tyvärr hade gjorts i många studier. De studier där olika typer av kolhydratkällor skiljts åt antydde istället att raffinerade kolhydrater höjer LDL-kolesterol och oraffinerade kolhydrater sänker LDL-kolesterol, då de ersätter mättat fett. Ett byte av både mättat fett eller kolhydrater mot enkelomättat fett visade sig även kunna vara fördelaktigt avseende insulinkänslighet och fasteinsulin.

Som tidigare nämnts har fokus legat på hela kostmönster. Något som inte framgår vid en snabb överblick av förslaget till de nya NNR är att ett samband mellan fullfeta mjölkprodukter och viktminskning kunde ses i en litteraturstudie som utfördes av ett antal forskare i NNR-arbetsgruppen. I litteraturstudien utvärderades olika livsmedels och näringsämnens inverkan på kroppsvikt och midjemått. Utöver fullfeta mjölkprodukter kopplades även fibrer, fullkorn, frukt och nötter till att förebygga övervikt, medan raffinerat spannmål och raffinerat bröd, kött samt sötsaker och desserter kopplades till ökad risk för övervikt. Vad gäller glykemiskt index (GI) och glykemisk belastning (GL) var det vetenskapliga underlaget inte tillräckligt starkt för att kunna koppla högt GI och GL till övervikt. Det var istället typen av kolhydratkälla som verkade ha betydelse, det vill säga att ju mer oförädlade livsmedel (frukt, fullkorn etc.) desto bättre.

I presentationen av litteraturstudien om livsmedel och övervikt föreslogs en rejäl omorganisering av den nuvarande matpyramiden där allt raffinerat spannmål flyttas ända upp till det lilla översta planet där fettet tidigare fanns placerat, medan fettet (porträtterat som olja på bilden) flyttas ner två hela steg där frukt och grönt tidigare befann sig. Till samma plan flyttas även fullkornsprodukter, alltså upp ett steg från det nedre basplanet. Frukt och grönt flyttas istället ner till basen av pyramiden för att utgöra grunden i vår kost istället för spannmålsprodukter som tidigare.

En genomgång av den senaste vetenskapliga litteraturen har gjorts för vitaminer och mineraler, med fokus på de ämnen där mycket ny forskning tillkommit. Litteraturgenomgången resulterade i en föreslagen förändring av rekommenderat intag av D-vitamin och Selen. För vuxna kvinnor ändras den nuvarande rekommendationen för selen på 40 mikrogram per dag till 50 mikrogram och för män ändras 50 mikrogram per dag till 60 mikrogram. Även gravida kvinnor rekommenderas ett dagligt selenintag på 60 mikrogram istället för 55. Det rekommenderade dagliga intaget av D-vitamin föreslås ändras från 7,5 till 10 mikrogram för barn och vuxna samt från 10 till 20 för äldre (>75 år).

Den grupp som arbetat med att se över de nordiska näringsrekommendationerna har inkluderat över 100 personer. Arbetet är en öppen process och arbetsgruppen kommer därför endast med ett förslag till förändringar för NNR 2012 som ska utvärderas på öppna konsultationer och hearings i september. Arbetet är därmed inte helt färdigt, och alla systematiska litteratursammanställningar är ännu inte klara. Det kvarstår till exempel två litteraturstudier om fett med frågeställningarna: ”behov av fett och fettsyror avseende bevarande av kroppsfunktioner och livslängd” samt ”mängd och kvalitet av fett: sjukdomar”.

Läs mer:

Nordiska ministerrådets hemsida

Livsmedelsverkets hemsida