Fråga Dietisten

Jag heter Jonas Larsson och läser journalistlinjen på strömbäcks folkhögskola i Umeå. Jag har lite frågor som jag skulle vilja besvära dig med till en artikel jag ska skriva i skolan, hoppas det går för sig. Frågorna har uppkommit efter en artikel jag läste igår, den såg ut så här:

Mat kan ge dig depression
Att äta onyttig processad mat ökar risken för depression.
Det slår en brittisk studie fast.
Forskarna bakom studien delade upp 3 486 personer i medelåldern i två grupper. Den ena gruppen sattes på en nyttigare diet bestående av mycket frukt, grönsaker och fisk. Den andra gruppens diet bestod av onyttiga processade livsmedel såsom sockerrika desserter, friterad mat och måltider med mycket fett, skriver svd.se.
Fem år senare kan forskarna slå fast att skillnaden var stor mellan de båda grupperna – de som åt den nyttiga dieten med frukt, grönsaker och fisk löper 26 procent lägre risk att drabbas av depression än de som åt dieten bestående av helfabrikat.
Rapporten visar också att den onyttiga gruppen löper 58 procent högre risk att drabbas av depression, skriver svd.se.
Forskarna kan inte utesluta möjligheten att deprimerade personer kan ha mindre nyttiga matvanor, men forskarna tror ändå att det är ”osannolikt att det är orsaken till resultaten” eftersom det inte fanns något samband mellan matvanor och tidigare diagnoser.

1. Håller du med om att “sämre mat” ökar risken för depressioner?
2. Fokus på hälsa, kost och dieter till träning syns ständigt i media idag, äter man idag bättre eller sämre än för exempelvis tio år sedan?
3. Har man mindre tid att ägna åt ordentligt lagad mat idag?
4. Lyckas man inte fånga intresset för god hälsa i media? trots ständiga påminnelser.

Vore jättetacksam om du kunde svara på dessa frågor samt eventuellt tillägga något ifall du känner för det.

Med vänlig hälsning
Jonas Larsson

Hej Jonas!

Kul att du hittat hit och är intresserad av hur kosten påverkar oss. De flesta studier som behandlar depression och nutrition tittar på enskilda näringsämnen, så det är spännande med en ny studie med annorlunda upplägg. Studien SvD refererar till är en artikel publicerad i British Journal of Psychiatry från november 2009 där samband mellan självrapporterade matvanor och frekvens av depression undersöktes. Studiedeltagarna är hämtade frånkohortstudien Whitehall II Study, som påbörjades 1985 med syfte att undersöka skillnad i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper. Studiedeltagarna följdes upp vart femte år med screening och frågeformulär.

Deprimerad pga av dåligt kosthåll?

Studien du frågar om baseras alltså inte på kostråd givna till olika grupper, de sattes inte på olika koster, utan detta gäller analyser av samband mellan vad deltagarna (främst äldre & medelålders män) rapporterat att de åt och risk för insjukning i depression. I dessa sammanhang bör man först ställa sig frågan vad som orsakar vad. Äter deprimerade sämre eller blir man deprimerad av sämre kost? Exempel på samma typ av problematik kan ses även inom andra områden. Tidigare i år fann t.ex. en studie från Göteborgs universitet samband mellan fiskintag hos 15-åringar och kognitiv förmåga vid mönstring tre år senare (se sammanfattat reportage på GP.se). Frågan är då om fiskätande ökar intelligensen eller om fiskätande är ett tecken på intelligens?

Artikeln som SvD refererar till rapporterar dels hur många som äter skräpmat och samtidigt klassas som deprimerade, dels hur många som inte (självrapporterat) räknades som deprimerade fem år tidigare men sedan gör detta samt hur de ätit. Jag anser det mest relevant att titta på vad som förändrats, alltså de som förut inte klassats som deprimerade men nu blivit det. Två huvudsakliga kostmönster analyseras: whole foods – en diet rik på frukt, fisk och grönsaker samt processed food – en diet med högt intag av söta desserter, choklad, friterad mat, processade köttprodukter, pajer, raffinerat spannmål, feta mejeriprodukter och smaktillsatser/kryddor. Dessa två dietmönster delades vardera in i tre undergrupper av mer eller mindre extrema vanor.

Om man nu utesluter de som redan var deprimerade får vi följande siffror:

Den undergrupp som ätit allra mest whole foods mat hade en Odds Ratio på 0.73 (95% konfidensintervall på 0.51–1.02) jämfört med den undergrupp inom whole foods som åt minst extremt. Detta skulle kunna tolkas som en minskad risk för depression – dock med ett stort konfidensintervall som även innefattar ökad risk. Man kan säga att det finns en trend till minskad risk hos de som åt allra mest whole foods, men ingen statistiskt signifikant skillnad.

Bland den grupp som ätit processad mat hade den undergrupp med högst konsumtion av processad mat Odds Ratio på 1.69 (med 95% konfidensintervall på 1.10–2.60). Här kan vi se att bland de som åt allra mest processad mat fanns en ökad, statistiskt signifikant, risk att rapportera depression.

Med ovanstående i bakhuvudet går jag tillbaks till dina frågor:

1. Håller du med om att “sämre mat” ökar risken för depressioner?

Ett högt intag av processad mat är i denna studie associerat med en ökad frekvens av depression, ja. Studien visar inte orsakssamband och man kan därför inte säkert säga att det beror just på intaget av processad mat, men studien stöder denna idé. Om vi istället ser din fråga i ett större perspektiv så finns det flera bristtillstånd som ofta ger  symptom som kan tolkas som depression, dessa kan då avhjälpas – samt förebyggs – med en bra kost. Ett kort svar på din fråga blir därför: Ja, i vissa fall.

2. Fokus på hälsa, kost och dieter till träning syns ständigt i media idag, äter man idag bättre eller sämre än för exempelvis tio år sedan?

Jag hoppas att medias fokusering på kost och hälsa, eller kanske rättare sagt viktnedgång och kost, leder till förbättrad kosthållning men jag är inte övertygad. En snabb sökning på Expressen ger många exempel på sätt att gå ner i vikt, som i mycket motsäger varandra (GI, KBT-terapi, LCHF, Detox, Skippa bantningen). Vad gäller kosten och hur den förändrats får jag be dig ögna igenom och jämföra följande svenska undersökningar: Hulk (1989), Riksmaten (1997-1998) samt Riksmaten för barn (2003).

3. Har man mindre tid att ägna åt ordentligt lagad mat idag?

Detta är nog individuellt, generellt tror jag definitivt vi ägnar mycket mindre tid till matlagning nu än förr i tiden. Idag kan vi ju välja om vi vill laga mat själva eller köpa färdiglagat, förr fanns inte denna valmöjlighet.

4. Lyckas man inte fånga intresset för god hälsa i media? trots ständiga påminnelser.

Som jag antyder i mitt svar ovan uppfattar jag ofta medias arbetssätt snarare som en debattlysten jakt efter sensationsjournalistik än påminnelser om sunda budskap. Se till exempel mitt tidigare inlägg “Fet av frukt?” eller professor Claude Markus debattartikel i DN, “Medier bevakar kostfrågor på medvetet felaktigt sätt“.

Jag hoppas detta ger dig något jobba att vidare med, hör gärna av dig igen!