LCHF – vad innebär det egentligen?

Publicerat torsdag, 11 augusti 2011

Många människor kämpar med överflödiga kilon och det florerar en hel del information om olika viktminskningsdieter i media. En diet som hamnat i hetluften på senare tid är LCHF-metoden. Den kontroversiella kosten har fått många anhängare som vittnar om en lyckad viktnedgång. Många personer har frågor och funderingar kring denna diet och jag hoppas att detta inlägg kan svara på några av dem.

 

Vad är LCHF?

Förkortningen LCHF står för Low Carbohydrate High Fat (lite kolhydrater mycket fett) och innebär att alla kolhydratrika livsmedel utesluts, oavsett om det är ett näringsrikt fullkornsbröd eller en cocacola. Grönsaker ovan jord som exempelvis kålväxter och salladsgrönsaker innehåller generellt sett lite kolhydrater, så de anses vara okej. Kött, fisk och ägg som innehåller fett och protein men inga kolhydrater ska man gärna äta, likaså feta mjölkprodukter som smör, grädde, crème fraiche och ost. Ju fetare desto bättre. Grundtanken med LCHF1 är att alla typer av kolhydrater höjer blodsockret i kroppen, vilket stimulerar utsöndring av insulin. Insulinet hjälper sedan kroppens celler att ta upp socker, aminosyror och fettsyror och stimulerar både muskeltillväxt och fettinlagring. Om kolhydratintaget minimeras, minimeras även blodsockret och därmed insulinutsöndringen och fettinlagringen. Ett högt fettintag ger även en långsammare magsäckstömning och minskar behovet av insulin ytterligare. När tillgången på kolhydrater i kroppen är låg kan protein och fett omvandlas till så kallade ketoner för att tillgodose hjärnans energibehov, vilket kräver extra energi.

 

Kan man äta hur mycket som helst och ändå gå ner i vikt?

Grundat på ovan beskrivna teori hävdar vissa LCHF-förespråkare att man kan äta hur mycket kalorier som helst och ändå gå ner i vikt, så länge man äter enligt LCHF-metoden. Andra hävdar att man kanske inte går ner i vikt när man överkonsumerar energi genom LCHF, men att man åtminstone inte går upp i vikt2. Det stämmer att höga nivåer av insulin kan kopplas till en ökad fettinlagring3. Det går däremot inte att utifrån det dra slutsatsen att det är omöjligt att gå upp i vikt om energi överkonsumeras när kolhydrater utesluts. Det sker tusentals biokemiska processer i kroppen och det är inte självklart att ett teoretiskt resonemang om ett enda hormon skulle vända upp och ner på kroppens biologiska funktion: spara energi vid energiöverskott för att överleva kommande svältperioder. Dessutom innehåller både kött4, ägg5 och mjölkprodukter6 grenade aminosyror som stimulerar insulinutsöndring7. För att bevisa att ett energiöverskott från en LCHF-kost inte leder till viktuppgång krävs kontrollerade vetenskapliga studier där en stor mängd försökspersoner följer dieten strikt, och verkligen äter och kostregistrerar ett överskott av kalorier. Jag har inte hittat eller hört talas om några studier som utvärderar detta. Det finns däremot många studier där studiedeltagarna gått ner i vikt genom att ha ätit fri mängd mat eller genom ett kontrollerat underskott av energi, både genom LCHF-dieter och genom mer traditionella lågfettdieter8-14.

 

Ger LCHF-kost effektivare viktnedgång än lågfettkost?

I en reviewartikel från 2009 utvärderades 13 välgjorda studier som jämför viktnedgång genom lågkolhydrat- och lågfettkost9. Artikelförfattarna drog slutsatsen att lågkolhydratdieten var mest effektiv, främst under de sex första månaderna. Det är möjligt att den större viktnedgången berodde på att studiedeltagarna som åt lågkolhydratkost naturligt begränsade sitt energiintag mer än de som åt lågfettkost. I en av studierna var kaloriintaget för båda dieterna reglerade till att innehålla samma mängd energi, vilket även resulterade i utebliven skillnad i viktnedgång. I de övriga studierna fick de som åt lågkolhydratkost äta fri mängd.

En stor bidragande faktor till att LCHF-dieten fungerar bra för många människor är troligtvis att färre kalorier konsumeras än vad kroppen gör av med. Dieten utesluter några av de största bovarna i viktdramat: läsk, godis, bakverk, vitt bröd, chips och pommes frites; och ersätter relativt kaloririka stärkelsekällor som ris och pasta med kalorisnåla grönsaker. För många människor som kämpar med vikten kan det underlätta att följa regler som LCHF som innebär att få äta sig mätt på ett visst antal ”lyxiga” livsmedel. Att äta en stor stek tillsammans med en stor klick bearnaisesås och lite grönsaker känns kanske inte som att banta, vilket kan hjälpa folk att strikt hålla sig till dieten. Eftersom så många kolhydratkällor undviks kan en person som följer LCHF bli väldigt begränsad. När det bjuds en frukt, smörgås eller tårtbit på jobbet finns troligtvis inget LCHF-alternativ, och vid ett restaurangbesök kan det lätt bli att riset/pastan/potatisen bara uteblir eftersom få ställen har LCHF-rätter. Dessutom blir proteindelen (kött/fisk/fågel/ägg) i en LCHF-kost ofta lite större än vanligt när man inte har till exempel potatis till, vilket kan bidra till ett minskat energiintag eftersom protein anses vara det näringsämne som mättar bäst per kalori.

 

Beror viktnedgången på kolhydratrestriktion eller kalorirestriktion?

Som beskrivet ovan kan LCHF-kost vara ett bra verktyg för att minska kaloriintaget och således ett effektivt hjälpmedel för att gå ner i vikt. Men för att kunna säga att en LCHF-diet är mer effektiv än en lågfettdiet enbart på grund av en naturlig begränsning av kalorier eller om fysiologiska aspekter spelar in, behövs studier där samma mängd energi konsumeras i båda typer av dieter. Här finns studier som visat både på en obefintlig skillnad i viktnedgång10-12 och på något kilograms lägre vikt hos de som äter LCHF-kost jämfört med lågfettkost13-15. I en reviewartikel från 2003 som inkluderade 94 studier rapporterades det att en effektivare viktnedgång var kopplat till ett större kaloriunderskott, snarare än en begränsning av kolhydrater16. Men på grund av studiernas kvalitet och stora skillnader mellan dem ville artikelförfattarna inte utesluta ett möjligt samband med kolhydratmängd. I en senare artikel där resultat från 87 studier sammanställdes visade det sig att dieter som innehöll mindre kolhydrater resulterade i större viktnedgång, även när hänsyn tagits till kalorimängd17. Skillnaden i viktreduktionen berodde främst på förlust av fett, men även på en del fettfri vikt som vatten och/eller muskler. Om fettmängden i kosten var kopplat till viktnedgång analyserades inte. Däremot såg man att ett lite högre proteinintag än det dagliga rekommenderade intaget minskade förlusten av fettfri vikt. Mekanismer som föreslogs ligga bakom kolhydratbegränsningens effekt på viktreduktionen var en högre fettförbränning tack vare låga insulinnivåer samt en ökad energiförbrukning genom produktion av ketoner. Artikelförfattarna diskuterade dock ingenting kring olika typer av kolhydrater, vilket är synd eftersom raffinerade och naturligt fiberrika kolhydratkällor kan ha olika påverkan på vikten.

 

Är alla kolhydrater ”dåliga”?

Tyvärr har LCHF-debatten gett alla kolhydrater dåligt rykte. Att kolhydratrika livsmedel skulle vara farligt för vikten är en sanning med stor modifikation. Ett underskott av kalorier kan leda till viktminskning oavsett dietens sammansättning av kolhydrater18 och flera studier har visat en lika effektiv viktnedgång genom ett högt intag av kolhydrater som med LCHF-kost10-12. Att dra alla kolhydrater över en kam när man pratar om hälsa eller viktminskning är inte rättvist eftersom skillnaden är stor mellan raffinerade kolhydratkällor som till exempel socker, vitt mjöl och vitt ris och mer ”naturliga”, oraffinerade kolhydratkällor. De raffinerade kolhydraterna ger väldigt mycket energi men låg mättnad och lite näring. Fullkornsprodukter, frukt eller baljväxter är däremot ypperliga kolhydratkällor och har i många studier förknippats med en hälsosam vikt och hälsa över lag3,19-21. De innehåller massvis av vitaminer och mineraler, kostfibrer och andra nyttiga mikroämnen som till exempel polyfenoler. Kostfibrer verkar kunna ”kapsla in” de energigivande näringsämnena och minska absorptionen av dessa, vilket minskar kaloriupptaget21-23. Utifrån vad man sett i provrörs- och cellstudier skulle vissa polyfenoler även kunna bidra till minskat kolhydrat- och fettupptag24,25. Dessutom ger fibrer hög mättnad utan mycket kalorier samt långsam blodsockerhöjning och ökad insulinkänslighet (ju högre insulinkänslighet desto mindre insulin krävs för att glukos ska tas upp i cellerna)21.

 

Är LCHF-kost en ohälsosam viktminskningsmetod?

Trots fina resultat i viktminskningsstudier är det inte självklart att det är hälsosamt på lång sikt att följa en strikt LCHF-diet, som ofta inkluderar lite fibrer och stora mängder mättat fett, rött kött och stekt mat26-28. Det finns några studier som pekar på att en LCHF-kost eventuellt skulle kunna öka risken för hjärt-kärlsjukdom10,11,26, tarmsjukdomar14 samt cancer och ökad dödlighet över lag26, och möjligtvis även resultera i sämre värden avseende humör och kognition jämfört med högkolhydratkost12,13. Främst har dock diskussionen kring lämpligheten av en LCHF-kost handlat om en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Resultaten från de tre reviewartiklarna som nämns ovan visar dock att en lågkolhydratkost inte behöver innebära en ökad hjärt-kärlsjukdomsrisk9,16,17. Däremot understryker artikelförfattarna behovet av långa välgjorda studier som bekräftar detta. Dessutom utvärderades inte effekterna av skillnader i intag av mättat eller omättat fett, utan fokus låg på kolhydratmängd.

Värt att poängtera i detta sammanhang är att studiedeltagarna inte är en enhetlig grupp utan består av individer som reagerar olika. Även om en grupps medelvärden inte försämras kan enskilda individer reagera negativt. Likaså har studiedeltagarna i de strikta LCHF-studier jag läst ofta fått rådet att den största delen av fettintaget ska komma från fisk och vegetabiliska källor. För en person som vill börja äta LCHF-kost kan det därför vara värdefullt att regelbundet kolla sina blodfettsvärden för att se hur de påverkas. Det är viktigt att inte glömma att en viktminskning i sig ofta påverkar blodfetterna positivt, och att man kan reagera olika beroende på om man samtidigt går ner i vikt eller om man har varit viktstabil ett längre tag.

För att undvika eventuellt negativa effekter av att äta LCHF-kost ett längre tag rekommenderar jag att vara återhållsam med hårt stekt mat, rött kött, charkprodukter och salt, och att äta ordentligt av alla grönsaker som är tillåtna samt inkludera bär, nötter och frön (vilket är okej i begränsad mängd inom LCHF). Likaså att äta rikligt med fet fisk och kallpressad raps- och olivolja. En sådan kosthållning kan täcka behovet av alla näringsämnen gott och väl, under förutsättning att extra fiberrika livsmedel som exempelvis linfrön eller psylliumfrön ingår för att täcka dagsbehovet av fibrer. Utesluts rött kött helt och hållet ur en kost utan baljväxter och fullkornsprodukter kan det dock vara svårt att få i sig tillräckligt med järn. Då är det viktigt att inkludera järnrika livsmedel som nötter, frön, fänkål och gröna bladgrönsaker (t.ex. spenat, mangold och grönkål) samt andra järninnehållande livsmedel som ägg, kyckling och fisk.

 

Sammanfattning

Det finns inga vetenskapliga studier som visar att man kan äta mer energi än vad kroppen gör av med och ändå gå ner i vikt, bara för att man undviker kolhydrater. En LCHF-kost kan dock vara ett bra verktyg för många människor för att tappa överflödiga kilon, kanske främst tack vare att kosten underlättar för många att hålla nere kalorimängden (bl.a. genom hög mättnad). Det verkar även som att fördelaktiga fysiologiska processer kan spela in som har med kolhydratbegränsningen att göra. Att utesluta kolhydrater för att gå ner i vikt är dock inte ett måste, eftersom det finns flera studier som visar på en lyckad viktminskning genom traditionell lågfettkost. Att dra alla kolhydratkällor över en kam i viktminsknings- och hälsosyfte är heller inte rättvist eftersom oraffinerade kolhydratkällor innehåller mycket fibrer, vitaminer, mineraler och andra nyttiga mikroämnen som kan ge hälsomässiga fördelar jämfört med raffinerade kolhydrater.

Att följa en LCHF-kost verkar på kort sikt inte nödvändigtvis behöva utgöra en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, även om långa välgjorda studier behövs för att bekräfta detta. Att gå ner i vikt genom att äta LCHF-kost är att föredra framför en ohälsosam övervikt. Men om man lyckas gå ner i vikt utan strikta LCHF-regler kan det finnas hälsomässiga fördelar med att inkludera oraffinerade kolhydratkällor som frukt, baljväxter, rotfrukter och fullkorn.

 

Referenser

  1. Webbadress (110727): http://www.kostdoktorn.se/lagkolhydratkost-lchf
  2. Webbadress (110727): http://www.kostdoktorn.se/viktnedgang/svart-ga-ner-i-vikt#10
  3. Swinburn, B.A. et al. Diet, nutrition and the prevention of excess weight gain and obesity. Public Health Nutrition: 7(1A):123-146. Webbadress (110727): http://www.who.int/nutrition/publications/public_health_nut3.pdf
  4. Webbadress (110728): http://www.proteinkvalitet.se/kott-och-fagel/not/notkott-hogrev
  5. Webbadress (110728): http://www.proteinkvalitet.se/agg/agg
  6. Webbadress (110728): http://www.proteinkvalitet.se/mjolk-fil-ost/vispgradde-fett-40
  7. Zhang, Y. et al. Effects of branched-chain amino acid supplementation on plasma concentration of free amino acids, insulin, and energy substrates in young men. J Nutr Sci Vitaminol 2011 (57): 114-117.
  8. Astrup, A. Low-fat diets and energy balance: how does the evidence stand in 2002? Proceedings of the Nutrition Society 2002 (61): 299-309.
  9. Hession, M. et al. Systematic review of randomized controlled trials of low-carbohydrate vs. low-fat/low-calorie diets in the management of obesity and its comorbidities. Obesity reviews 2009 (10): 36-50.
  10. Bradley, U. et al., Low-fat versus low-carbohydrate weight reduction diets. Effects on weight loss, insulin resistance, and cardiovascular risk: a randomized controlled trial. Diabetes 2009 (5): 2741-2748.
  11. Tay, J. et al. Metabolic effects of weight loss on a very-low-carbohydrate diet compared with an isocaloric high-carbohydrate diet in abdominally obese subjects. J Am Coll Cardiol 2008 (51): 59-67.
  12. Brinkworth, G.D. et al. Long-term effects of a very-low carbohydrate diet and a low-fat diet on mood and cognitive function. Arch Intern Med 2009 (169): 1873-1880.
  13. Halyburton, A.K. et al. Low- and high-carbohydrate weight-loss diets have similar effects on mood but not cognitive performance. Am J Clin Nutr 2007 (86): 580-587.
  14. Brinkworth, G.D. et al. Comparative effects of very low-farbohydrate, high-fat and high-carbohydrate, low-fat weight loss diets on bowel habit and faecal short-chain fatty acids and bacterial populations. Br J of Nutr 2009 (101): 1493-1502.
  15. Brinkworth, G.D. et al. Effects of a low carbohydrate weight loss diet on exercise capacity and tolerance in obese subjects. Obesity 2009 (17): 1916-1923.
  16. Bravata, D.M. et al. Efficacy and safety of low-carbohydrate diets. A systematic review. JAMA 2003 (289): 1837-1850.
  17. Krieger, J.W. et al. Effects of variation in protein and carbohydrate intake on body mass and composition during energy restriction: a meta-regression. Am J Clin Nutr 2006 (83): 260-274.
  18. Raben, A. Should obese patients be counselled to follow a low-glycaemic index diet? No. Obesity Reviews 2002 (3): 245-256.
  19. O’Neil, C.E. Whole grain consumption are associated with lower body weight measures in US adults: National Health and Nutrition Examination Survey 1999-2004. Nutrition Research 2010 (30) 815-822.
  20. Freedman, M.R. and Rubinstein, R.J. Obesity and food choices among faculty and staff at a large urban university. J of Am College and Health 2011 (59): 205-210.
  21. Galiesto, M. et al. Effects of dietary fibers on disturbances clustered in the metabolic syndrome. J of Nutr Biochem 2008 (19): 71-84.
  22. Baer, D.J. Dietary fiber decreases the metabolizable energy content and nutrient digestibility of mixed diets fed to humans. J Nutr 1997 (127): 579-586.
  23. Kristensen, M. Whole flaxseeds but not sunflowerseeds in rye bread reduce apparent digestibility of fat in healthy volunteers.  Eur J of Clin Nutr 2008 (62): 961-967.
  24. Manzano, S. and Williamson, G. Polyphenols and phenolic acids from strawberry and apple decrease glucose uptake and transport by human intestinal Caco-2 cells. Mol Nutr Food Res 2010 (54): 1773-1780.
  25. McDougall, G.J. et al. Berry polyphenols inhibit pancreatic lipase activity in vitro. Food Chemistry 2009 (115): 193-199.
  26. Fung, T.T. et al. Low-carbohydrate diets and all-cause and cause-specific mortality. Ann Intern Med 2010 (153): 289-298.
  27. World Health Organisation. Prevention of cardiovascular disease. Guidelines for assessment and management of cardiovascular risk. 2007. ISBN 978 92 4 154717 8.
  28. Fu, Z. et al. Well-done meat intake and meat-derived mutagen exposures in relation to breast cancer risk: the Nashville breast health study. Breast Cancer Res Treat. Publicerat på internet: 2011-05-03. DOI 10.1007/s10549-011-1538-7.

På grund av pågående debatt kring LCHF har denna text publicerats med referenslista.

, ,

  1. #1 av HDA, 2011-08-11 - 12:26

    Även om jag inte håller med dig i allt Karin så ska du ha en fjäder i hatten för att du äntligen lyft detta till en seriös nivå. Tack!

  2. #2 av Majoren, 2011-08-11 - 13:18

    Instämmer, jag har en del att anmärka på men det är faktiskt småsaker i det stora hela. Detta är den mest balanserade och seriösa längre text jag läst om LCHF som är författad av en dietist.
    Trevligt!

    • #3 av Robert, 2012-09-19 - 07:18

      Som sagt det är en redogörelse för redan genomförda studier…

  3. #4 av Micke Raittila, 2011-08-11 - 14:11

    Om ni funderar på hur blodsockret fungerar under LCHF kost vs. kolhydratkost vs. skräpmat kolla in mitt test http://levstarkt.areaventyr.se/?cat=35

  4. #5 av Nyfiken, 2011-08-11 - 14:43

    Vad är det ni inte håller med om? Jag uppfattar artikeln till största del som redogörelse för genomförda studier…

  5. #6 av HDA, 2011-08-11 - 14:48

    Bl. a att en kolhydrat är en kolhydrat och höjer blodsockret oavsett formen på kolhydrat. Och vi som har svårt att tåla höjt blodsocker spelar det ingen roll hur kolhydraten ser ut om det är socker, fullkornsbröd etc. blodsockret stiger och får oss att må dåligt oavsett.

  6. #7 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-11 - 15:25

    Tack för kommentarer! Visst är det så att en kolhydrat är en kolhydrat. Jag ville dock belysa i inlägget att omgivningen av en kolhydrat kan påverka både blodsocker, insulinbehov och vikt på olika sätt, där raffinerade kolhydrater ofta är förknippat med kraftigare blodsocker- och insulinhöjningar och en högre vikt jämfört med oraffinerade kolhydrater. Likaså är ett högt intag av raffinerade kolhydrater kopplat till en ökad risk (särskilt hos kvinnor) för hjärt-kärlsjukdomar jämfört med ett högt intag oraffinerade kolhydrater. Jag har medvetet valt att fokusera på LCHF-kost i viktminskningssyfte och inte som diabeteskost, eftersom jag inte har läst in mig på diabetesområdet. Som jag förstått det mår dock många diabetiker bättre av att äta tillexempel frukt och fullkorn istället för rent socker och vitt bröd. Men det utesluter inte att du personligen kanske mår precis lika dåligt oavsett kolhydratkälla, och jag är glad om du hittat ett sätt att äta som du mår bra av.

  7. #8 av Lars Pekkala, 2011-08-11 - 15:32

    Tack för ett seriöst inlägg angående LCHF även om inte jag heller håller med dig i allt.

    Ser gärna att du gör ett liknande inlägg vad det gäller kost till en diabetiker och jämnför kosttallriken med LCHF.

    Undersök gärna också vilka hälsoförbättringar som en diabetiker får. Du kan få ett tips här, fråga mig.

    En före detta Typ 2:a, numera Typ 0:a
    (En som följer verkligheten och inte kartan som många gånger är felritad.)

  8. #9 av Peter, 2011-08-11 - 16:25

    Lyssna inte på dietister, nutritionister och läkare som är anställda av livsmedelsverket, länstyrelsen, medicinalverket eller läkemedelsindustrin m.m. som följer de felaktiga kostråd som tallriks modellen, pyramiden och vet gudarna allt som hittats på av forkningsfusk finasierade av industrin för att tjäna pengar.
    Lyssna i stället på din kropp. Den ljuger inte. Undvik alla kolhydrater. Ersätt dem istället med mättat fett. Så kommer du att närma dig den kost som fört människan fram i fyra miljoner år. Det måste väl ändå vara den längsta studien som kan påvisa vad som är rätt eller fel, eller?
    Sedan kolhydraterna i vårt moderna samhälle ökat och mättat fett ersatts av margariner, light produkter osv, så har människan blivit fetare och sjukare. Undviker själv kolhydrater och har ökat min kost med mättat fett istället, (två matskedar Kokosfett varje morgon). Jag har aldrig i mitt 58 åriga liv mått bättre. På köpet har min vikt gått ner 20 kg, utan att ens fundera på att banta. Vad säger mina prover då? Kanon, helt normala. Kolesterolet är högt (7) och det är jätte bra. Har för säkerhet skull kollat de små täta LDL partiklarna som kan vara farligt om man har hjärt och/eller kärlsjukdom. De flesta människor vet inte att majoriteten av dem som dör i hjärtinfarkt har ett lågt kolesterolvärde.

    Låt mig citera Ralf Sunberg docent och privatpraktiserande kirurg vid Slottsstadens läkarhus i Malmö.
    Blir man fet av fet mat? Nej, däremot kan man bli fet av att äta och dricka lightprodukter.

    Är kolesterol farligt? Nej, det är nyttigt. Om kroppen har för lite kolesterol, då nybildas det automatiskt annars dör man.

    Är högt blodtryck en sjukdom? Nej, högt blodtryck är ofta kroppens naturliga sätt att kompensera behovet av mer syre till hjärnan (vid stress, rädsla, andra obehag).

    För att förstå varför myterna har fått en sådant genomslag och blivit så seglivade måste man förstå vilka villkor som rådde i samhället och i politiken när »sanningarna« formulerades. Hur såg de ekonomiska/politiska drivkrafterna ut som låg bakom?

    Den moderna medicinens framväxt är kantad av svågerpolitik, korruption, mutor, politisk positionering och oheliga allianser. Forskning kostar pengar och den måste ge avkastning (till de privata stiftelser som har grundat och äger de mest prestigefulla amerikanska universiteten). Därför blev det under 1950-talet lönsamt att medikalisera samhället. Bättre att skrämma miljoner till att ta blodtryckssänkande medicin i förebyggande syfte, än att bara ge till de förhållandevis få som verkligen behövde.

    Och myterna hålls vid liv än i dag. Ytterst få oberoende forskare orkar och vågar utmana dem, menar Ralf Sundberg. Folkhälsan och forskningsfusket är en spännande, fascinerande och i grunden mycket upprörande läsning.

    Ralf Sundberg
    är docent och privatpraktiserande kirurg vid Slottsstadens läkarhus i Malmö.

    • #10 av Filip Rydbeck, 2011-08-20 - 21:23

      Peter:
      Du säger att folk nuförtiden får mer sjukdomar och blir fetare än vad man blev förr. Ja det stämmer. Men har du då tagit in i aspekten att vi numer blir ungefär 50 år äldre än vad vi blev förut? Har du även funderat på att vi har i princip obegränsat med föda nuförtiden jämfört med förr? Verkar inte som du tänker och resonerar särskilt mycket när du jämför dagens kost med stenålderns.

    • #11 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-21 - 21:50

      Peter, det var många intressanta ämnen du tog upp och jag delger här mina tankar.

      ”Lyssna inte på dietister, nutritionister och läkare som är anställda av livsmedelsverket, länstyrelsen, medicinalverket eller läkemedelsindustrin m.m. som följer de felaktiga kostråd som tallriks modellen, pyramiden och vet gudarna allt som hittats på av forkningsfusk finasierade av industrin för att tjäna pengar.”

      Det är sorgligt och beklagligt att det förekommer forskningsfusk. Men jag vill belysa att en vetenskaplig studie inte behöver vara forskningsfusk bara för att den är finansierad av livsmedelsindustrin. Jag har själv ansökt om och erhållit pengar från ett livsmedelsföretag för att göra en litteraturstudie samt ett ettårigt projekt inom ett område jag brinner för och tror på. Jag sitter nu på Chalmers/Livsmedelsvetenskap bland flera duktiga livsmedelsforskare som brinner för sina forskningsområden och kämpar för att få in pengar till sina projekt, bland annat från livsmedelsföretag. Men det finns inget som helst påtryckning från företagen att dessa forskae skulle manipulera sina resultat.

      ”Lyssna i stället på din kropp. Den ljuger inte. Undvik alla kolhydrater. Ersätt dem istället med mättat fett. Så kommer du att närma dig den kost som fört människan fram i fyra miljoner år. Det måste väl ändå vara den längsta studien som kan påvisa vad som är rätt eller fel, eller?”

      Här tänker jag på hur svårt det är idag att lyssna på sin kropp. Socker och andra raffinerade kolhydrater ger många en stor njutning för stunden men behöver inte nödvändigtvis resultera i att kroppen ger dig direkta signaler om att det är fel kost. Däremot visar många studier på att raffinerade kolhydrater kan öka risken för till exempel hjärt-kärlsjukdomar. Ett annat exempel, genom att bara lyssna på sin kropp skulle ”Levande Föda/Raw Food” lika gärna som LCHF kunna vara den optimala kosten eftersom tusentals personer världen över upplever att de mår makalöst bra på denna kost och berättar att de har blivit friska från allt ifrån olika smärtor till cancer. Däremot är det i princip omöjligt att vara säker på att få i sig den aktiva formen av B12 genom en kost som utesluter animaliska produkter. Likaså är det näst intill omöjligt för dem att täcka D-vitaminbehovet under vinterhalvåret på de nordiska breddgraderna. Men enligt Levande-Föda-förespråkarna är just naturlig, oupphettad, ofta (men inte alltid) vegansk kost den kost människan har ätit under största delen av vår utveckling. Och som Filip Rydbeck är inne på i sin kommentar är det svårt att dra rättvisa paralleller mellan förr och nu.
      Av dessa anledningar känner jag mig tryggast i att inkludera kunskap från vetenskapliga studier. Inte en, utan många studier sammantaget.

      ”Sedan kolhydraterna i vårt moderna samhälle ökat och mättat fett ersatts av margariner, light produkter osv, så har människan blivit fetare och sjukare.”

      Här är det värt att ta med i beräkningen att vårt energiintag ökat parallellt med viktökningen. Som jag redogjorde för i mitt inlägg är alla studier jag tittat på överens om att ett energiunderskott leder till viktnedgång oavsett kolhydratinnehåll. Hade i skrivandets stund inte sett studier om kaloriöverskott, men läste nyss en reviewartikel som inkluderade 2 studier där studiedeltagarna fick äta ett kaloriöverskott genom antingen högfett- (50-58 E%) eller lågfettkost. Båda resulterade i en 1,6-2,9 kg’s viktökning under 2 veckor, utan signifikant skillnad mellan dieterna. (Is dietary fat ”fattening”? A comprehensive research synthesis., Critical Reviews in Food Science and Nutrition 2010)

      ”Blir man fet av fet mat? Nej, däremot kan man bli fet av att äta och dricka lightprodukter.”

      Enligt litteratursammanställningen jag nämner ovan blir man inte fet varken av fet eller fettsnål mat vid ett kaloriunderskott eller vid energibalans, men däremot av ett energiöverskott av både fet och fettsnål kost.

      ”Är kolesterol farligt? Nej, det är nyttigt. Om kroppen har för lite kolesterol, då nybildas det automatiskt annars dör man.”

      Kroppen producerar kolesterol motsvarande ca 3 ägg och minskar sin egen tillverkning beroende på hur mycket du äter. Men bara för att något behövs i viss mängd betyder det inte att det är ofarligt i väldigt höga mängder. Många vitaminer och mineraler är livsnödvändiga men blir toxiska i för hög dos. Om högt kolesterol är farligt eller inte är en komplex fråga som inte besvaras genom att konstatera att en viss mängd behövs. Att det behövs är det nog ingen nutritionist eller dietist som betvivlar 🙂

      ”Är högt blodtryck en sjukdom? Nej, högt blodtryck är ofta kroppens naturliga sätt att kompensera behovet av mer syre till hjärnan (vid stress, rädsla, andra obehag).”

      Helt korrekt. Men det naturliga för kroppen är att blodtrycket sjunker efter den stressande upplevelsen. Ett konstant högt blodtryck kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Det verkar även som att Ralf Sundberg anser att högt blodtryck inte är nyttigt eftersom beskrivningen av honom under LCHF.se avslutas med meningen: ”Han har dessutom personlig erfarenhet av hur LCHF kan bota högt blodtryck.”

      Det är som sagt intressanta tankar du tar upp och det finns särkert mer att tillföra i diskussionen.

  9. #12 av Jon Jonsson, 2011-08-11 - 17:52

    Jätteroligt med ett försök till en seriös dialog.

    Finns många frågetecken för mig i texten men en en viktig punkt du peker på och som många som äter lchf-mat vittnar om är att man blir mättare på mindre mängd mat.

  10. #13 av Peter, 2011-08-11 - 18:04

    Jon.
    I så fall måste jag veta vad som du syftar på, alltså dina frågetecken.
    Vet själv inte om jag blir mättare av LCHF. Däremot står sig mättnaden längre. Som de flesta vet så är kolhydrater snabb energi, speciellt de snabba kolhydraterna (pasta, vitbröd m.m.). Själv måste jag ibland efter 5-7 timmar påminna mig om att äta. Jag är som många uppfostrad i mål var 4 timme och helst mellanmål däremellan. Nu är det tvärtom. Jag äter när jag är hungrig och min mage har aldrig mått så bra. Aldrig några gaser t.ex.

  11. #14 av Per Wikholm, 2011-08-11 - 18:41

    Jag vill också passa på att ge dig en riktigt stor eloge för en nyanserad och välbalanserad genomgång av LCHF. Det var modigt gjort av en dietist!

    Sen kan jag möjligtvis ha lite anteckningar i marginalen på din kvarvarande, dietistiska barnatro på att olösliga spannmålsfibrer är nödvändigt för mänsklig hälsa men det är som sagt anteckningar i marginalen.

    Och alla LCHF:are drar inte alla kolhydrater över samma kam. Jag (och Annika Dahlqvist) hör till dem som anser att de flesta rotfrukter i normala portioner är helt OK även vid en relativt strikt LCHF. Mejla mig gärna så kan jag skicka dig vår kokbok “LCFH till vardags” (mejl: per.wikholm (snabel A) lchf.se)

    • #15 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-22 - 20:04

      Per, tusen tack igen för din fina kokbok! Jag är glad att höra att du och flera andra inte drar alla kolhydrater över en kam. Däremot är vi, som du påpekar, inte riktigt överens om värdet av fibrer och fullkornsprodukter. Jag har i ett nytt inlägg försökt förklara varför jag inte vill utesluta möjligheten att det skulle kunna finnas fördelar med att inkludera fullkorn i kosten (http://fragadietisten.se/livsmedel/ar-fullkorn-daligt-for-halsan).

      Jag vill dock poängtera att jag inte påstår att fibrer från fullkorn är absolut nödvändigt för mänsklig hälsa, och att LCHF:are kommer att bli sjuka utan dem (eller tvärt om). För detta krävs välgjorda studier där man jämför en strikt LCHF-kost med en motsvarande kost som inkluderar fullkorn.

  12. #16 av Majoren, 2011-08-11 - 21:01

    Om jag hette Karin Jonsson skulle jag känna mig MYCKET smickrad av Per Wikholms inlägg ovan, hoppas Karin känner till att det är ett tungt namn inom LCHF-kretsar.. 😉

    LCHF-rörelsen sitter på enorma praktiska erfarenheter av denna kost, framförallt kopplingen mellan kost och olika sjukdomstillstånd.
    Jag hoppas och tror att landets näringsfysiologer och dietister genom någon form av samarbete med LCHF-rörelsen kan ta del av dessa och tillsammans bättre utfoska kopplingen mellan kost och hälsa. Det skulle vara en stor samhällsgärning!

  13. #17 av dufva, 2011-08-12 - 07:52

    Tack för en objektiv och väl researchad artikel.
    Du har tänt ett ljus i dietistmörkret Karin 🙂

  14. #18 av HDA, 2011-08-12 - 08:02

    Jag tror också att många hänger upp sig på uttrycket “äta så mycket man vill”. När man äter LCHF som jag gjort nu strikt sedan feb 2011 så är portionerna små och måltiderna sällan. Jag äter frukost och middag (tyvärr är varken jag eller frugan jättehungriga vid middagen) och så några smör/ostrullar och kaffe innan natten. Det är nog iallafall ett år sedan jag var “Hungrig” efter mat. Så uttrycket “att äta så mycket man vill” borde egentligen vara “ät hur lite du vill” men det är ju inte heller bra för vissa grupper så devisen “Ät långsamt tills du är mätt” fungerar nog bäst (inom LCHF).

  15. #19 av sockerberoende, 2011-08-12 - 08:14

    Håller med #11 och #12

    Det finns ytterligare ett skäl till att dra ner ALLA kolhydrater till ett minimum, som inte har med diabetes att göra, och det är SOCKERBEROENDE.

    Har du ett sockerberoende, då kan du inte äta just några kolhydrater alls, eftersom de i huvudsak består av div sockerarter och stärkelse. Kroppen upplever stärkelse som socker! Sockret ger mersmak, du kan inte ta bara lite, du kan inte ta bara EN potatis. Jo, det kan du, men sen är det igång, TVÅNGET att leta mer socker. Du går på “jakt”.

    Som när du bjuder en alkoholist på en lättöl! Det räcker inte! Du vill ha MER och MER och MER. Ett tvång man får kämpa med i många dagar, ända upp till två veckor tar det innan du är helt på banan igen, efter ett återfall, aldrig så litet. Det lilla gör nämligen att man vill ha lite mer, som blir lite mer, som blir för mycket!

    Jag har min gräns på max 5 gr kolhydrater/dag, mer, ja då triggas Sockermonstret, jag blir dålig, dvs blir inåtvänd, deppig, vill inte finnas, kan få halsont och andra influensasymptom, blir “väggklättrig” då sockermonstret ständigt kräver socker, som inte finns hemma (jag vägrar gå till affären, för då handlar jag sånt som jag inte ska) vill inte gå ut överhuvudtaget, oro i kroppen, rastlös, sover väldigt dåligt/inte alls…

    Ungefär så har jag känt mig i ca 10-12 års tid INNAN jag började med LCHF, och så känner jag mig varje gång jag misslyckas hålla mig väldigt strikt, eller väljer att göra ett avsteg, vilket också händer. Mer och mer sällan dock, då priset vida överstiger den korta njutningen…

    Tidigare åt jag fiberrikt och fettsnålt, mycket fullkornspasta, -ris, -bröd, müsli m lättmjölk, mackor med Lätta/Becel och magert pålägg, potatis, morötter, palsternacka, mm mm, samt kött och fisk såklart, två skivade ägg på knäckemackan lörd-sönd, aldrig i veckan (det var ju så farligt!) mycket frukt… Lätt- och Light stod det på många förpackningar i kylen. Som vi ju idag vet är fulla av div sockerarter av allehanda tvivelsaktiga slag.

    Ett ständigt påslag av socker, gick det en timme efter intag började jag “klättra” och bli orolig, en frukt, ja då var jag lugn en stund, eller en skorpa, eller en liten chokladbit, max en timme emellan. Det är sååå skönt att slippa det nu! Frukost, ofta äggobacon, och middag, av kött/fisk m bea t ex, och vatten däremellan. Kaffe utan grädde men med äggmjölk, eller te. Minimalt med grönsaker, eftersom de innehåller kolisar, lyxar mig med blomkål eller spenat ibland, ska jag riktigt lyxa till det blir det blomkålsmos, men då går Sockermonstret igång, så det krävs beslut – ska eller ska inte? Jag skulle nog klara av en ½ dl mos, men har jag tagit det, blir det mer, för det är så gott (läs sött!).

    För alla oss sockerberoende är ALLA kolhydrater av ondo, oavsett sort, det triggar igång vårt Sockermonster, eller Röde Hund, läs Bitten Jonssons bok Sockerbomben, så förstår du lite mer!
    Eller bloggen http://vittbegar.blogspot.com/

    • #20 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-22 - 20:57

      Tack för din berättelse! Jag förstår att det känns skönt att ha hittat ett sätt att äta där du slipper ditt sockersug. Det är tyvärr en förrädisk kvarleva av kroppens överlevnadsmekanism – att söka efter sött och fett för att få energi. Men vår stackars kropp kunde ju inte veta att vi idag skulle översvämmas av raffinerade kolhydrater…

      Jag försökte näringsberäkna en kost som under en dag gav mindre än 5 g kolhydrater. Det var väldigt svårt att komma under 5 g kolhydrater totalt per dag, så det slutade på 6,1 g kolhydrater och ca 2100 kcal från frukost: 3 ägg och 75 g bacon; lunch: 200 g entrecôte, 20 g smör och en äggula (bea) och 20 g gröna bönor; middag: 200 g kyckling, 100 g crèmefraiche- och fetaostsås, 20 g spenat, 5 g olivolja. Denna dag kom tyvärr inte upp i tillräckliga mängder av C-vitamin (17%), folat (69%), kalcium (60%), tiamin (79%), magnesium (72%) och kalium (72%), och fibrermängden kom inte ens upp i 1 gram…

      Jag vill därför uppmärksamma dig och andra som drar ner kolhydratinnehållet till ett minimum på att det då finns risk för vitaminbrister. Särskilt när en begränsad mängd mat konsumeras på grund av hög mättnad.

      Jag tycker sockerberoende är allvarligt så det är jättesynd att en extremt kolhydratsnål kost verkar bristfällig avseende ett antal vitaminer och mineraler. Jag skulle råda dig att kolla din vitamin- och mineralstatus lite då och då, bara för att försäkra dig om att du inte riskerar bristsjukdomar. Ett annat tips är livsmedelsverkets gratisverktyg för registrering och näringsberäkning av en matdagbok. Då kan du titta på näringsinnehållet av din kost. Jag önskar dig lycka till!

  16. #21 av David, 2011-08-12 - 08:32

    En hypotetisk förklaring är att insulinet kolhydraterna ger upphov till gör att man blir hungringare och stoppar i sig fler kalorier (Som även #9 #14 och #15 antyder). En studie med kontrollerat kaloriintag skulle i så fall kombineras med en “mätthets och humör-studie” för att kunna visa vad den är avsedd för att visa.

  17. #22 av David, 2011-08-12 - 09:21

    Mycket bra och nyanserad artikel, glömde skriva detta!

  18. #23 av Jon Jonsson, 2011-08-12 - 13:41

    Peter #10

    Jo, jag menar också att mättnaden med lchf-kost är att man är mätt längre tid, inte att man blir proppmätt direkt efter måltiden. Dessutom så blir man inte så intensivt hungrig när man väl blir hungrig.

    För att inte bli långrandig så avser mina frågetecken helt kort att jag saknar det evolutionära tänkandet. Om vi är överens om det bör det heller inte vara svårt att vara överens om att tex spannmålsprodukter bör vara ofarligt att utesluta ur kosten. Inte heller att oprocessat mättat fett som kommer från djur kan vara farligt för människan.
    Vi behöver förstås då också vara överens om att vi huvudsakligen under människans utveckling inte odlat säd men att vi största tiden varit jägare och samlare.

    • #24 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-22 - 21:39

      Jag håller med dig Jon i att det borde vara ofarligt att utesluta spannmålsprodukter ur kosten eftersom de bara ätits de senaste 10 000 åren. Jag ville dock belysa möjligheten att det skulle kunna finnas hälsomässiga fördelar med att inkludera fullkorn. Jag har försökt förklara det lite närmare i ett nytt inlägg (http://fragadietisten.se/livsmedel/ar-fullkorn-daligt-for-halsan).

      Personligen vågar jag inte helt förlita mig på hur vi ätit under evolutionen. Både för att det är svårt att veta exakt hur vi faktiskt åt, men också för att det kan innebära fallgropar. Jag drar parallellen igen (som i min kommentar #10) med Levande Föda/Raw Food-förespråkare. De hävdar att det naturliga och evolutionärt rätta är att äta vegansk ouphettad föda och tusentals människor har vittnat om hur makalöst bra de mår. Men det betyder inte att man kan blunda för att kosten till exempel inte täcker behovet av vitamin D och B12. Och bara för att vissa av dem berättar att de blivit friska från cancer genom stimulering av kroppens naturliga läkningsprocesser tack vare den naturliga ouphettade kosten betyder det inte att man bör bortse från vetenskapliga studier som eventuellt visar motsatsen. Jag ser ett stort värde i vetenskapliga studier och tror att de är viktiga för att avgöra olika frågeställningar inom hälsa.

      Jag är lite nyfiken på hur du ser på mjölkprodukter, med tanke på det evolutionära tänkandet? De feta varianterna anses vara ok inom LCHF, men mjölk har väl inte varit en naturlig del av vår kost så mycket längre än spannmål…?

  19. #25 av Gottelisas Lchf liv, 2011-08-14 - 08:12

    Jag måste bara få berätta för jag är så himla glad för att jag provade den här kosten. Tack vare det, är min familj 70 kg lättare på 8 månader. Vi mår toppen bra och kommer alltid att välja LCHF kost. Jag bloggar om mitt LCHF LIV på
    http://blogg.amelia.se/gottelisa/

  20. #26 av Kärnfrisk, 2011-08-14 - 15:33

    Håller med hyllningskören. Riktigt stort av en näringsfysiolog att skriva ett riktigt bra, om än inte helt felfritt, inlägg om LCHF. Har också förstått att du själv just nu provar på LCHF. Kudos och respekt för det! Hoppas att erfarenhetsutbytet mellan oss alla blir riktigt givande och till gagn för alla.

    Du har en helt rätt inställning till LCHF. För att veta måste man ju själv prova. Vilket många av oss har försökt få en bloggande dietist att förstå. Tyvärr är hon ett lost case, då hon överhuvudtaget inte vill befatta sig med ny, modern forskning. Med dig Karin, känns det dock som att det finns ett ljus i tunneln. Keep up the god work. =)

  21. #27 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-17 - 08:08

    Tack för alla kommentarer, jag är glad att inlägget uppskattades! Det var dock flera av er (HDA, Majoren, Lars Pekkala, Kärnfrisk) som inte höll med på ett antal punkter. Ni får gärna berätta vad ni tänker på så att jag får möjlighet att förklara lite närmare hur jag menar, rätta till eventuella missförstånd, eller lära mig något nytt.

    Per Wikholm och Jon Jonsson var tydliga med sin kritik som handlade om evolutionära aspekter och betydelsen av spannmål, vilket jag gärna diskuterar vidare kring.

    Det kan bli en trevlig och konstruktiv diskussion ifall invändningar och meningsskiljaktigheter baseras på vad jag verkligen skrivit och inte tolkning mellan raderna. Enligt min mening är det tex. skillnad på ”en dietistisk barnatro på att olösliga spannmålsfibrer är nödvändiga för mänsklig hälsa” som Per Wikholm skrev och ”det kan finnas hälsomässiga fördelar med att inkludera oraffinerade kolhydratkällor som fullkorn” i mitt inlägg, vilket jag baserar på ett flertal vetenskapliga studier där jag anger referenser till några av dem. Men jag förstår på din kommentar att informationen om fullkorn i mitt inlägg var otillräcklig och kommer med en lite mer ingående kommentar inom kort.

    Utöver den feedback jag fick på inlägget har det även kommit upp flera intressanta aspekter som berör kost-hälsa-området som tallriksmodellen, forskningsfusk, kolesterolbehov, kolesterolnivå och hjärtinfarkt, högt blodtryck och sockerberoende (Peter och Sockerberoende). Mitt inlägg var inte tänkt som ett heltäckande inlägg utan, som tidigare nämnt, fokus låg på vikt och lite på risker och hälsa över lag. Andra intressanta aspekter är tandhälsa (som jag gissar drar många fördelar av en LCHF-kost) och miljöaspekter. Återkommer med lite återkoppling på Peters och “Sockerberoendes” inlägg.

    Som ”Kärnfrisk” påpekade så testar jag LCHF i 2 månader för att utvärdera min erfarenhet av bla. välmående, magfunktion, träningsförmåga, söt- och matsug, mättnad, praktisk genomförbarhet, exakt närings- och kaloriinnehåll samt blodfetts- och blodsockervärden mm. Det har varit och är väldigt intressant och jag har upplevt både för- och nackdelar med kosten.

    • #28 av Lev Starkt, 2011-08-17 - 10:49

      Som dietist, hur ser du på min blodsockerkurva när jag äter olika typ av kost. En dag LCHF, en dag mer kolhydrat baserad kost och en dag riktigt dålig skräpmat. Vad är din åsikt om blodsockersvängningar och hälsa?

      • #29 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-22 - 21:56

        Jag kan tyvärr inte svara som dietist, eftersom jag är nutritionist/näringsfysiolog, men vi har ofta samma uppfattning om hälsa och intresse av vetenskap.

        Angående ditt experiment skulle de varit intressant att inkludera en kost som generellt förespråkas av dietister och nutritionister också, vilket din ”kolhydratkost” inte var ett exempel på. Jag tänker mig till exempel råggröt/basmusli med nötter, frön och naturella bär och naturell yoghurt +ägg och frukt till frukost och fisk/kyckling/bönor till lunch och middag med fullkornsris eller quinoa och en ordentlig råkostsallad med rikligt av kallpressad olivolja till och kanske lite kokt broccoli eller gröna bönor. Som mellanmål naturella nötter och torkad frukt, färsk frukt/grönsaker och/eller 100% fullkornsrågmacka med hela kärnor och hummus, kalkon, makrill, keso, ägg el dyl. Jag skulle dessutom äta testkosten under minst två dagar, med några dagars ”standardkost” emellan testkosterna, eftersom blodsockret påverkas av vad du åt dagen innan.

        Vad resultaten sedan visar i din blodsockerkurva kan vara intressant, men jag tycker att det är många gånger viktigare att känna efter hur du mår. Har du en skön och behaglig känsla i kroppen, känner du dig nöjd etc.

  22. #30 av Majoren, 2011-08-17 - 21:08

    Hej Karin och tack för uppmaningen att redovisa de småsaker jag själv hade att anmärka på, här kommer de utan rangordning.
    Jag är inte av uppfattningen att LCHF-rörtelsen drar alla kolhydrater över en och samma kam. Jag tycker det framgår ganska tydligt att de raffinerade med rent socker och mjöl är mer i skottgluggen är t.ex. rotfrukter. Däremot drar man så gott som alla frukter över en och samma kam vilka tyvärr är hårt domesticerade. (som major är naturligtvis min favoritfrukt granatäpple, en av de få relativt “orörda” frukterna)

    Gällande risk för hjärt- och kärlsjukdom vet jag att flera review- och andra typer av undersökningar betraktat vissa dieter som lågkolhydrat trots att de innehållit över 50% Kh vilket gör att de inte kvalar in som LCHF. Samtliga undersökningar som hävdat denna risk har blivit emotsagda på ett välmotiverat sätt av t.ex. kostdoktorn.
    Den praktiska erfarenheten av de som börjat äta LCHF-kost (tex jag själv och fem kollegor som genomgått årlig läkarundersökning före kostomläggning samt 6 och 18 månader efter kostomläggning) är generellt (förutom viktnedgång) att blodtrycket sjunkit och att balansen mellan HDL/LDL förbättrats markant och det indikerar ju inte precis att man är på väg mot hjärt/kärlsjukdom.
    Jag bjuder dig på oxfilé m grönsaker och gräddsås om dina värden INTE förbättras! 😉

    Du skrev också mycket om behovet av fibrer i din artikel men påpekade inte att LCHF-konceptet innebär att man ersätter en stor del av kolhydraterna med grönsaker, och där finns gott om naturliga fibrer.
    Tillsatta spannmålsfibrer i kosten samt lin- och psylliumfrön har vi klarat oss utan i mer än 200.000 år…

    En annan tydlig åsikt inom LCHF-kretsar som du glömde att poängtera är att ekologiskt producerad mat är att föredra då man vill undvika t.ex. kött och ägg där djuren blivit uppfödda på kraftfoder och inte riktigt gräs vilket tydligt och negativt påverkar balansen mellan omega 3 och 6 i kosten. Sedan skall såklart djuren må bra och ÄVEN DOM få äta den kost de är skapta för!

    Det var de småsaker som jag reflekterade över.
    Det skulle vara spännande om du längre fram själv vill delge dina egna erfarenheter av LCHF-kost och jag tycker det känns rättvist att du utvärderar konceptet under två månader.

    • #31 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-24 - 21:56

      Tack för dina synpunkter Majoren! Jag är glad att höra att du och många andra inte drar alla kolhydrater över en kam 🙂 Men om man läser olika kommentarer i olika forum ser man att det finns ett flertal som tydligt påpekar att alla kolhydrater är lika dåliga. Detta tycker jag är synd och det var en av flera anledningar till att jag ville skriva detta inlägg. Du gör dock rätt i att poängtera att detta synsätt inte gäller hela LCHF-rörelsen.

      Precis som du påpekar utvärderas många ”lågkolhydratkoster” som inte uppfyller kriterierna för en LCHF-kost. Detta är fallet med referens nr 26 i mitt inlägg medan ref 10 och 11 är strikta LCHF-dieter. De två sistnämnda är dock små kliniska studier som pekar på eventuella risker utan starka tydliga negativa resultat. Ref 26 är däremot en stor välgjord epidemiologisk studie som följt många människor under lång tid, men pga att inte en strikt LCHF-kost utvärderades kan studien bara antyda eventuella risker med liknande kostmönster. Min mening var att vara tydlig på dessa punkter eftersom jag formulerade mig: ”Det finns några studier som pekar på att en LCHF-kost eventuellt skulle kunna öka risken för…” Och jag lyfter istället fram studier som utvärderat LCHF-kost, vilka inte sett ökad risk för hjärtkärlsjukdom, men poängterar också att de är relativt korta och längre studier behövs.

      Angående din kommentar om fibrer så kan det vara gynnsamt av flera anledningar att inkludera både lösliga och olösliga fibrer i kosten. Fibrer från grönsaker är dock främst lösliga och pga det stora vatteninnehållet är det dessutom svårt att komma upp i jämförbara mängder fibrer som med fullkorn. Fiberinnehållet i de flesta grönsaker som får inkluderas i en LCHF-kost ligger runt 2-3% medan fiberinnehållet i fullkorn ligger över 10% (linfrön 39%). Trots att jag inkluderat upp till 1 kg av de LCHF-tillåtna grönsakerna varje dag (och en begränsad mängd nötter och frön, ej linfrön) i min näringsberäknade LCHF-kost har jag ändå ”bara” legat på 75% av rekommendationen. Jag tror inte alls det är omöjligt att vår ursprungskost innehöll en hel del fibrer med tanke på att en ganska stor andel rötter, nötter, frön, blad och bär sannolikt konsumerades, medan mjölkprodukter som saknar fibrer troligtvis inte konsumerades över huvud taget. Jag förstår inte varför många LCHF-förespråkare är skeptiska till att inkludera linfrön eller psylliumfrön i kosten? För det första tas ingen näring upp från fröna, dvs de ger inget kolhydrattillskott, endast en liten mängd kortkedjiga fettsyror som produceras av tarmbakterierna som man tror har flera gynnsamma hälsoeffekter. För det andra ser jag inte varför frön som dessa skulle vara så mycket onaturligare för oss evolutionärt jämfört med det kött vi äter från våra domesticerade kor och grisar…

      Vad gäller ekologisk mat, mitt inlägg var långt ifrån heltäckande om LCHF-kost, både för att jag inte är insatt i alla bitar och för att det skulle blivit väldigt långt… Men tack för att du lyfter fram detta.

      Jag delger gärna mina erfarenheter från mina 2 LCHF-.månader när jag är färdig, och jag tackar så mycket för middagsinbjudan 🙂 Jag har en vecka kvar, och jag rivstartar sedan min kolhydrattillåtande kost med 3 veckors semestrande i USA…

      • #32 av Majoren, 2011-08-25 - 13:41

        Hej Karin och varmt tack för ditt uttömmande svar.
        Nej, jag har faktiskt inget emot att tillsätta fibrer till kosten i form av olika frön utan det är de tillsatta spannmålsfibrerna jag vänder mig emot, att vi t.ex. skall behöva “armera” pasta med dessa fibrer för att magen skall fungera bättre. Där anser jag naturligtvis att det är pastan som är fel och då skall vi inte räta till felet genom att tillsätta fibrer i denna.
        Jag håller med om att frön inte är onaturligt ur ett evolutionärt perspektiv.

        Det skall bli riktigt spännande att få ta del av dina erfarenheter och jag hoppas verkligen att dina värden inte försämrats. Jag står dock fast vid middagserbjudandet! 🙂

        Det låter däremot oroande med tre veckor i USA direkt efter ett par LCHF-månader , där blir det svårt att ens försöka hålla sig till tallriksmodellen! Trevlig semester!

      • #33 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-27 - 12:16

        En liten kommentar bara angående “armering” av pasta med fibrer. Det finns två typer av fiberrik pasta och fiberrikt bröd. En typ där fullkorn används som grund, vilket ger pastan och brödet ett naturligt högre fiberinnehåll. Den andra typen är bröd och pasta gjort på vitt mjöl där man tillsatt raffinerade fibrer (typ “vit fiberpasta”). Detta får inte kallas fullkorn och är inte lika hälsosamt som fullkorn eftersom man går miste om flera fytokemikalier som hänger ihop med den naturliga fullkornsfraktionen.

        Jag delar din oro över USA-vistelsen, med skräckblandad förtjusning dock eftersom jag ändå ser framemot att få njuta av alla godsaker som finns… Men det har sitt pris så det får bli med måtta.

  23. #34 av HDA, 2011-08-18 - 05:48

    Hej Karin, som jag skrev tidigare så anser jag att en kolhydrat är en kolhydrat. alla former av kolhydrater höjer blodsockret, en del mer än andra. Ex vitt mjöl i vissa former höjer mer än socker (efter tester på min typ 1 fru som haft diabetes i över 50 år). I LCHF så går vi efter 5% regeln, innehåller en produkt mer än 5% kolhydrater så käkar vi den inte och denna lilla del kolhydrater höjer blodsockret givetvis men till en nivå som vi kan hantera. Inga jättetoppar och inga jättedalar.
    http://fragaintedietisten.files.wordpress.com/2011/06/blodsockerkurvor.pdf läs gärna denna pdf som vi gjort. Märk skillnaden mellan LCHF och LCHF med en halv skiva fullkornsbröd till frukost. Det gav -4kg i vikt och en sänkning av snabbinsulinet från 77 till 62 enheter/per vecka. Av en halv skiva fullkornsbröd (32 gram kolhydrater/100) Denna halva vägde inte speciellt mycket men gav upphov till både ökat insulin och ökad vikt.

    • #35 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-25 - 22:01

      Tack HDA för dina tankar och dina och din frus erfarenheter. Ja, kolhydraterna har vi diskuterat, men jag tolkade dig tidigare som att alla kolhydrater (kolhydratskällor) ger exakt samma fysiologiska effekt, både blodsockermässigt och avseende andra hälsoaspekter. Men det verkar som att vi är överens om att olika kolhydratsformer åtminstone påverkar blodsockret på olika sätt 🙂 Du har helt rätt i att vitt mjöl kan höja blodsockret mer än rent socker. En stor avgörande faktor för storleken på blodsockerhöjningen är strukturen på livsmedlet. En hårdare struktur och större partiklar ger generellt sett ett lägre blodsockersvar. Detta är fallet med strösocker och mjöl. För att jämföra kolhydratformen som sådan kanske det vore lämpligare att jämföra vitt mjöl och florsocker?

      Angående din frus blodsockerkurva och viktnedgång så finns det flera frågetecken… Du säger att din fru tappade 4 kg enbart genom att lägga till en halv fullkornsskiva bröd per dag. Under hur lång tid? Näringsberäknade hon sin kost så hon såg att hon åt exakt lika mycket energi i övrigt, inklusive brödskivan? Annars är det svårt att enbart skylla på näringssammansättningen i brödskivan… Å andra sidan kanske detta kolhydrattillskott triggade henne att konsumera mer energi från olika källor, vilket ledde till viktuppgång. Det är en intressant iakttagelse, men bör inte blandas ihop med fysiologiska processer i kroppen som gör att kroppen lagrar mer fett än vad den egentligen skulle kunna med tanke på energiintaget. Jag har aldrig sett en studie som visar på att det sistnämnda skulle vara möjligt…

      Sedan undrar jag var det var för typ av fullkornsbröd din fru konsumerade? Det är stor skillnad på ”fullkorn” och fullkorn. Ett bröd får kallas för fullkornsbröd trots att torrvikten består av 75% raffinerat mjöl. Om du jämför ett sådant bröd som dessutom kanske endast består av finmalet mjöl med ett kompakt fullkornsbröd på tex 100% fullkornsrågmjöl med massvis av hela kärnor så skiljer sig GI markant.

      På samma sätt kan man kritisera tallriksmodellen. En tallriksmodell som består till hälften av rårivna morötter och vitkål, lättkokt broccoli och rikligt av kallpressad olivolja och vinäger, en fjärdedel av fet fisk eller annat kött och en fjärdedel av bönsallad med quinoa eller matvete kommer ge ett helt annat blodsockersvar än en tallriksmodell som innehåller halva tallriken isbergsallad, majs och sönderkokta morötter, en fjärdedel vitt ris/vit pasta och en fjärdedel kött. Dessutom kanske din fru inkluderade en del sockerrika livsmedel, vilket inte ingår i tallriksmodellen?

      • #36 av Bo Frick, 2011-08-25 - 22:35

        Kung Markattas fullkorn, ett halv sådant. och tidsperioden var ca 1 månad. Sedan dess har hon legat stabilt på denna vikt. Dels är det insulinet som är fettinlagrande, + jämnare blodsocker = mindre insulin i omlopp startar fettförbränningen.
        Det enda som skiljde var brödskivan & 77-62=14 enheter snabbinsulin på en vecka.

        Äter man kolhydrater oavsett form (nästan) så åker blodsockret upp, Ibland blir kurvan brant upp och då blir skidbacken ner lika brant. är backen lite mindre brant så blir skidbacken lite mildare. Ta exemplet här på bloggen med mannen som fick högre blodsocker med havregrynsgröt med fibrer än utan.

        Maten vi åt på slv tiden var traditionell husmanskost med potatis, några knäckebröd, mjöl i såsen etc.

      • #37 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-27 - 12:59

        Hej Bo! Det var ett bra val av fullkornsbröd, vilket gör jämförelsen relevant. Men jag har svårt att tro att enbart denna skiva rågbröd skulle orsaka 4 kg viktökning på en månad och jag ska försöka förklara varför jag tvivlar.

        Ett halvt sådant bröd väger ca 37 g och ger då 73,26 kcal. Det blir 2271 kcal på en månad och skulle teoretiskt ge en viktuppgång på 0,3 kg. För att gå upp resterande mängd kilon krävs ca 26000 kcal, vilket motsvarar drygt 3 kg chips (15 st 200-gramspåsar) eller ca 206 timmars promenad i normal takt! Det betyder, borträknat kalorierna från brödet, att det insulin som krävs för att ta hand om kolhydraterna från en halv skiva 100%-igt fullkornsrågbröd med hela kärnor och surdeg skulle ge samma viktuppgång som 15 st chipspåsar eller 206 timmars mindre promenerande – trots att det saknas 26000 kcal. Min bedömning är att det är orimligt och att viktuppgången beror på ett i övrigt förändrat energiintag och/eller förändrad aktivitetsnivå. Däremot kan man inte utesluta att den extra brödskivan triggade din frus sug och orsakade ett större energiintag.

        Det är väldigt svårt att dra slutsatser om effekten av tex en skiva bröd om den övriga kosten och aktivitetsgraden inte är identisk. För detta krävs noggrann registrering av kosten.

  24. #38 av Micke, 2011-08-18 - 06:43

    Min fru är typ1 diabetiker och har alltid genom åren fått höra att hon ska äta kolhydrater och sen ta insulin för att sänka blodsockret. Nu har hon sen i januari ätit en liberal form av LCHF och med resultatet att den totala mängden insulin hon tar har sänkts drastiskt. Jag själv har tappat 12 kg i år och mår mycket bättre av att inte behöva få blodsocker svängningar under dagen, jag tog och testade mitt blodsocker förra veckan på olika kost bara för att se om det var bara inbillning med att LCHF ger en mycket lugnare blodsockerkurva, men så var verkligen inte fallet, LCHF kost ger i alla fall för mig en längre mättnads kännsla, mer lågvarig energi under dagen och ett jämnare blodsocker http://levstarkt.areaventyr.se/?cat=35

  25. #39 av Lars Pekkala, 2011-08-18 - 20:49

    Hej Karin,
    Jag ansluter mig till vad Majoren och HDA har skrivit. Jag vill dessutom berätta om hur jag började att tvivla på gällande kostråd

    1994 upptäckte jag min diabetes, min diabetessköterska förmanade mig om att det var viktigt för mig att äta riktig husmanskost/kostallriken och jag skulle hålla mig ifrån att äta fett. Hon förmanade mig att jag till frukost borde äta havregrynsgröt gjord på havregryn med fiber.
    Jag frågade också sköterskan om det skulle hjälpa mig hålla ner blodsockret om jag skulle äta vegetarisk mat, men enligt henne skulle det inte ha någon betydelse, jag skulle möjligen gå ner i vikt.

    Jag hade under många år ätit havregrynsgröt till frukost men inte med fibrer. Därför lydde jag sköterskans råd att äta sådan gröt med fiber.

    Då jag tagit min diabetes på fullaste allvar från början så skaffade jag mig naturligtvis en blodsockermätare på en gång och började mäta mitt blodsocker både före och efter måltid och förde statistik. De första månaderna tog jag 9 blodsockerprov per dag, jag ville lära mig hur min kropp reagerade på kosten.

    Åter till havregrynsgröten, det visade sig att när jag åt gröt med fibrer så steg blodsockret från ca 5mmol till ca 11mmol, gröt utan fibrer steg det till ca 8mmol. Nu började jag fundera på vad detta berodde på, varför blev det högre blodsocker med fibrer?
    Började att läsa vad det var för fibrer i havregrynet, det visade sig att fibrerna var vetekli.
    Vad jag förstår så av allt spannmål så är det vetet som har högst andel av stärkelse/socker och jag drog den slutsatsen att det var av den anledningen som jag fick så förhöjd blodsocker.

    Därför började jag kolla upp andra grötsorter och kom fram till att de grötar som fungerade bäst var rågflingegröt och kornmjölsgröt även om dom inte heller var riktigt bra.

    Vegetarisk mat då? Jo det fungerade bättre, blodsockret hölls sig på en hyfsad nivå med sådan mat.

    Jag kämpade på med min diabetes och 1999 så blev jag tvungen att börja med insulin med allt vad det innebär.

    2006 såg jag en glimt av Annika Dahlkvist på lokal TV som fick mig att börja söka information på nätet om LCHF. Läste också en rekommendation om att läsa Sten Sture Skaldemans bok, “Ät dig ner i vikt” och när jag läste den boken så började jag förstå hur det hängde ihop med kolhydrater och naturligt fett, jag hittade en logik.

    Började att äta enligt LCHF och hör och häpna, efter 2 dagar så hade jag fasat ut mitt insulin totalt, dosen då var 50 enheter insulin per dygn.

    Ca 6 månader före jag lade om till LCHF så fotade jag mina ögon och då hade mina ögonbottnar börjat få mörka fläckar som läkaren påstod berodde på min diabetes.
    4 månader efter jag lade om kosten var det dags att fota mina ögon igen och då var alla fläckar borta samt att synskärpan hade förbättras.

    För ca 6 månader sedan gjorde jag en fullständig undersökning av mina ögon och enligt läkaren så fanns det inga tecken på några sjukdommar i mina ögon.
    Det finns fler hälsoförbättringar att berätta om också men för den här gången får det räcka med det jag skrivit.
    Förresten kan nämna en sak till, innan jag lade om kosten så hade jag besvärliga hälsprickor som var såriga. Efter några veckor så var sprickorna borta och har inte haft några sedan dess.

    • #40 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-27 - 10:53

      Stort grattis Lars Pekkala till att du inte behöver ta insulin och att dina ögon och hälsprickor blivit bättre! Du diskuterade många relevanta aspekter och jag vill ge mina tankar kring några av dem.

      Som jag var inne på i min kommentar till HDA så kan olika varianter av tallriksmodellen skilja sig markant, både vad gäller blodsockersvar och näringsinnehåll. Detta är fallet om följande två exempel jämförs:
      1. ½ tallrik rårivna morötter och vitkål, lättkokt broccoli och rikligt av kallpressad olivolja och vinäger plus ¼ med fet fisk eller annat kött och ¼ med bönsallad med quinoa eller matvete
      2. ½ tallrik isbergsallad, majs och sönderkokta morötter plus ¼ vitt ris/vit pasta och ¼ kött.

      Samma sak gäller vegetarisk mat. Att äta vegetariskt i sig behöver inte innebära varken viktnedgång eller förbättrat blodsocker eftersom det skulle kunna vara en kost med mycket socker, raffinerade kolhydrater, margarin och oljor. Däremot skulle en vegetarisk kost som främst bestod av baljväxter, nötter, frön, hela gryn, kallpressade oljor, frukt och grönsaker troligtvis leda både till viktnedgång och förbättrade blodsockervärden jämfört med traditionell husmanskost.

      Vad gäller havregrynsgröt med tillsatta fibrer ser jag ingen anledning att berika ett livsmedel som havregryn (som redan består av 100% fullkorn) med tillsatta fibrer. Däremot har olika typer av fibrer lite olika funktion. Havre och korn innehåller mer lösliga fibrer än råg och vete, vilka innehåller mer olösliga. Lösliga fibrer kan bidra till sänkta kolesterolvärden medan olösliga fibrer är mer effektivt för att få fart på magen. Råg har i studier även visat ge högre mättnad än tex havre och vete. Kanske beror detta på en långsammare magsäckstömning, vilket i sin tur skulle bidra till en långsammare blodsockerfrisättning. Detta är kanske förklaringen till att rågflingegröten kändes bättre än havregrynsgröten för dig. I mättnadsstudierna inkluderades inte korn så jag kan inte spekulera på samma sätt kring kornmjölsgröten.

      Angående kolhydrat- och sockerinnehållet i havregryn och vetekli ligger det till på följande sätt: 100 g havregryn: 57,6 g kolhydrater, 0 g monosackarider och 1 g disackarider; 100 g vetekli: 30,4 g kolhydrater, 1 g monosackarider och 2 g disackarider. Om man istället jämför gröt på havregryn och fiberhavregryn ser det ut så här: 100 g havregrynsgröt: 10,6 g kolhydrater, 0 g monosackarider och 0,2 g disackarider; 100 g fiberhavregrynsgröt: 9,6 g kolhydrater, 0,3 g monosackarider och 0,6 g disackarider. Den totala kolhydratmängden blir mindre med fiberhavregryn medan innehållet av sockerarter ligger knappt 1 g högre i 100 g fiberhavregrynsgröt. Uppenbarligen verkar den lilla skillnaden i sockerarter påverka ditt blodsocker, men det kanske också skulle kunna bero på att det blir en förändrad fibersammansättning.

      Ett tips för den diabetiker som skulle vilja äta lite gröt ibland kan vara att strö på rikligt med frön (som tex solros- och pumpafrön) och/eller eller ha i lite kallpressad rapsolja. Fettmängden och fibrerna saktar ner magsäckstämningen och sänker därmed GI. En personlig favorit smakmässigt är just en lös rågflingegröt med lite salt och 1 msk kallpressad rapsolja (utan mjölk etc.).

  26. #41 av Majoren, 2011-08-19 - 13:56

    Angående #26 Pekkalas berättelse:’
    Jag blir lika rörd men också arg varje gång jag läser sådana här vittnesmål. Under mina fem år som LCHF-intresserad har jag läst och hört hundratals liknande berättelser, hur diabetiker efter tiotals år med strikt diabeteskost, tabletter, sprutinsulin, tilltagande ögonbesvär, fetma m.m. (det. s.k. naturalförloppet) upplevt stadigt försämrad livskvalitet för att på bara några dagar eller veckor bli delvis eller helt fri från insulin.

    Jag tror dessa vittnesmål är starkt bidragande till de “hallelulja-utrop” hos LCHF-utövare som får omgivningen att prata om en sektliknande rörelse.
    Jag har full förståelse för den obeskrivliga glädje och lättnad dessa diabetiker känner när de återfår kontrollen över sin hälsa men också alla andra som från början “bara” varit överviktiga men på köpet efter kostomläggningen blivit av med andra krämpor som påverkat livskvaliteten.

    Det är i respekt och solidaritet gentemot alla dessa medmänniskor som jag hoppas att alla yrkesutövare som har kost och hälsa som beröringspunkt tar LCHF-konceptet på största allvar och hjälps åt att undersöka varför LCHF-kost fungerar bra för så många.
    Det känns skönt att “Fråga Dietisten” hjälper till genom att sakligt informera.

  27. #42 av Kaja, 2011-08-19 - 14:08

    Angående testperioden. För mig satt sötsuget i ca två veckor. Men det kändes inte som om kroppen funkade optimalt förrän efter drygt två månader. En riktigt bra testperiod är nog minst tre månader.

    • #43 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-27 - 11:02

      Det är en bra poäng, Kaja, men tyvärr svårt eftersom jag åker till USA direkt efter mina 2 månader (dvs nu på onsdag). Det hade förstås varit möjligt att fortsätta där, men vi ska bo hos flera olika bekanta och jag vill inte vara till besvär för dem och vara tvungen att tacka nej till mycket av den mat de kommer att bjuda på… Dessutom måste jag erkänna att jag ser fram emot att uppleva deras matkultur så autentiskt som möjligt, även om detta med all sannolikhet inte är det hälsosammaste…

      För mig försvann aldrig sötsuget, men jag kunde gott och väl stilla det med tex 1 dl vispad grädde, turkisk yoghurt eller några frysta hallon 🙂 Däremot kändes kroppen (förutom magen) precis som vanligt efter ca 1,5 månad. Tänkte att jag framöver skulle skriva ett inlägg om min upplevelse och mina resultat (näringsmässiga och kliniska).

  28. #44 av Roland Takman, 2011-08-19 - 17:58

    Som 64-årig typ 2-diabetiker sedan 20 år instämmer jag helt i Lars Pekkalas gripande berättelse, där jag känner igen mig på varje rad. Skillnaden är att jag först i november 2010, efter att ha lyssnat på Kostdoktorn Andreas Eenfeldt och fått en “uppenbarelse” i hur kolhydraterna påverkar min kropp, omedelbart ringde min diabetessköterska som sa att då tar vi blodprov först så får vi se vad som hänt efter 3-4 månader. Före: längd 186, vikt 125, HbA1c 9,6 med 90 enheter insulin per dygn, högt blodtryck trots diverse piller, kolesterol 4,6 med statiner. 4 månader senare: vikt 113, HbA1c 5,3 med nästan inget insulin, blodtryck lägre med färre piller, kolesterol 6,4 utan statiner vilket är helt godkänt. Min läkare blev ENORMT JÄTTEGLAD när hon fick se mina siffror som äntligen ramlat ner till i princip “friska” värden. Dessutom är jag pigg på dagen och sover som en gris. Slutsatsen är att LCHF ger oss diabetiker ett nytt och gladare liv med färre komplikationer. Nämner även att friska frugan och våra två söner sammanlagt minskat 50 kilo sedan i höstas. Även jag berömmer dig Karin Jansson för en jättebra och neutral beskrivning av LCHF. Läser nu i Leva med diabetes från Storstockholms Diabetesförening följande förhandsinformation: I september kommer Socialstyrelsens omarbetade “Nationella riktlinjer för diabetesvården” där man nu rekommenderar tre kostmodeller, bl.a. den gamla vanliga tallriksmodellen. Dock kommer en “brasklapp” som nummer fyra och den lyder ungefär “Även diabetiker som väljer att äta en strikt kolhydratkost (LCHF) ska få råd och stöd av vården och tätare kontroller vid behov”. Man blir ju gråtfärdig av lycka!!!!, särskilt som jag i vintras lyssnade på en legitimerad dietist som på ren svenska “pratade skit” om LCHF i en hel timme. Stackars människa som nu måste ge positiva råd i stället enligt order från Socialstyrelsen.
    Tack och hej från åter pigge Roland

  29. #45 av Bo Frick, 2011-08-19 - 19:03

    Roland, det är en verklig fantastisk berättelse. Det känns också som det officiella “sverige” kämpar med näbbar och klor att detta ska bli en sanning. Det tycker jag är sorgligt. Men sanningen kan inte stoppas undan. Människor får dock vara sjukare lite längre än de behöver.

  30. #46 av Nicke, 2011-08-22 - 08:00

    Karin Jonsson, du är banbrytande inom ditt gebit, och skall jämföras med andra modiga människor, som vågat gå emot etablissemanget. Fantastiskt, och även om vi LCHFare inte köper allt du skriver, så spelar det ingen roll. Du har tagit till dig det vi ivrar för och bjudit in till debatt, tack och grattis. Du kommer att bli riktigt uppskattad efter hand som folk förstår vad du gjort. Tips för dina två LCHF-månader. Prova en skiva torkad skinka, renkött eller annat där du brer på en god mjukost. Du håller dig mätt länge och får i dig mycket nyttigt.

  31. #47 av Clarissa Liljander, leg dietist, 2011-08-23 - 05:34

    Lev Starkt :

    Som dietist, hur ser du på min blodsockerkurva när jag äter olika typ av kost. En dag LCHF, en dag mer kolhydrat baserad kost och en dag riktigt dålig skräpmat. Vad är din åsikt om blodsockersvängningar och hälsa? http://levstarkt.areaventyr.se/?cat=35

    Lev Starkt, jag är ju inte Karin men jag är dietist och hoppas att det är okej att jag ger dig ett litet svar på din fråga även jag. Jag håller först och främst med Karin om att den kost som du ätit som “traditionell kolhydratskost” inte är den typ av kost som vi dietister (eller nutritionister) faktiskt förespråkar.

    När jag tittar på dina blodsockervärden så finns det ju två sätt att betrakta dem på. Enligt dagens riktlinjer ska en diabetikers blodsocker inte överskrida 8 mmol ca 1.5-2 timmar efter avslutad måltid. Om vi då tar din frukost som exempel så ligger ju blodsockret på ca 7,4 mmol efter 1,5 timmar. Det vill säga under gränsen för vad en diabetiker max bör ligga på efter en huvudmåltid, enligt dagens rekommendationer. Skulle jag bedöma dem som legitimerad vårdpersonal så är blodsockervärdena alltså inom målområdet och godkända.
    Detta är det ena sättet att se på dem på.

    Går vi ifrån protokollet vill jag däremot påpeka att dina toppar (frukost + lunch) är relativt höga vilket självklart är, både på kort och lång sikt, negativt ur hälsosynpunkt. Jag har själv läst studier som påpekat just den potentiella skadan av enbart höga toppar (definierade som 8,89 mmol/l) inom en timmes intervallet efter en måltid hos diabetiker. Trots att HBA1c och glukosmätning efter 2 timmar varit inom godkända intervall. Minskade däremot topparna så minskade även den oxiativa stressen och därmed risken för aterosklerosbildning.
    Det är det andra sättet att se det på.

    För att besvara din fråga om blodsockersvängningar och hälsa så skulle jag alltså föredra blodsockerkurva #LCHF. Hade däremot kostförändringar gjorts enligt Karins förslag för #”traditionell kolhydratskost” så skulle troligtvis även den kurvan sett bättre ut och förhoppningsvis haft lägre toppar som inte hade varit skadliga varken på kort eller lång sikt.

    Med andra ord hade troligtvis båda kosterna kunnat fungera ur blodsockersynpunkt, efter viss modfikation av livsmedelsval. =)

  32. #48 av Bo Frick, 2011-08-23 - 06:59

    Clarissa, om de värdena exempelvis 7,4 efter 2 timmar är ok, så visar det bara att den metoden att mäta är fel eftersom blodsockret då kan ha varit jättehögt två timmar innan. På oss som är känsliga (mig själv inräknad) så följs toppen på sockerpiken av insulinpåslag och det är det som skapar fettinlagringen. Om man tar dessa branta upp och nergångar som på bilden ( http://levstarkt.areaventyr.se/?cat=35 ) är vad som skapar ohälsa på oss som är överkänsliga mot socker/stärkelse/kolhydrater i för stor mängd. När vi slipper dessa höga berg och djupa dalar så återkommer hälsan, väldigt enkelt faktiskt!

    • #49 av Clarissa Liljander, leg dietist, 2011-08-23 - 12:26

      Hej Bo! Det är precis det som många foskare yrkar på i sina studier som kopplar det post-prandiella blodsockret till hjärt-kärlsjukdom; att dagens sätt/riktlinjer att mäta blodsockret på faktiskt är felaktigt. Detta eftersom det, precis som jag förklarade i mitt svar ovan, inte speglar den största toppen som fortfarande uppkommer direkt efter måltiden, inom den närmaste timman. Den toppen som orsakar mest oxidativ stress och därmed har stor hälsoskadlig effekt.

      Mitt inlägg var inte menat att förespråka sockertopparna utan endast påpeka att det fanns två olika sätt att tolka kurvan på.

  33. #50 av Bo Frick, 2011-08-27 - 21:11

    Karin Jonsson, näringsfysiolog :
    Hej Bo! Det var ett bra val av fullkornsbröd, vilket gör jämförelsen relevant. Men jag har svårt att tro att enbart denna skiva rågbröd skulle orsaka 4 kg viktökning på en månad och jag ska försöka förklara varför jag tvivlar.
    Ett halvt sådant bröd väger ca 37 g och ger då 73,26 kcal. Det blir 2271 kcal på en månad och skulle teoretiskt ge en viktuppgång på 0,3 kg. För att gå upp resterande mängd kilon krävs ca 26000 kcal, vilket motsvarar drygt 3 kg chips (15 st 200-gramspåsar) eller ca 206 timmars promenad i normal takt! Det betyder, borträknat kalorierna från brödet, att det insulin som krävs för att ta hand om kolhydraterna från en halv skiva 100%-igt fullkornsrågbröd med hela kärnor och surdeg skulle ge samma viktuppgång som 15 st chipspåsar eller 206 timmars mindre promenerande – trots att det saknas 26000 kcal. Min bedömning är att det är orimligt och att viktuppgången beror på ett i övrigt förändrat energiintag och/eller förändrad aktivitetsnivå. Däremot kan man inte utesluta att den extra brödskivan triggade din frus sug och orsakade ett större energiintag.
    Det är väldigt svårt att dra slutsatser om effekten av tex en skiva bröd om den övriga kosten och aktivitetsgraden inte är identisk. För detta krävs noggrann registrering av kosten.

    Eftersom jag är kock och det är jag som lagat maten kan jag lova dig att det är det närmaste identiska måltidsveckor. Och sen är det inte bara fullkornssmörgåsen som är borta utan en stor sänkning av snabbinsulinet, insulin binder fett som bekant. från 77 till 62 per vecka 2 enheter mindre per dag+hälften av dagens kolhydrater ( i den halva smörgåsen.) Varför skulle det vara omöjligt!

    • #51 av Karin Jonsson, näringsfysiolog, 2011-08-28 - 14:24

      Det var just skillnaden i snabbinsulin jag diskuterade. Du skrev “Denna halva vägde inte speciellt mycket men gav upphov till både ökat insulin och ökad vikt.” Eftersom det inte finns mer än ca 73 kcal i en halv rågbrödskiva från Kung markatta kan brödets energiinnehåll max omvandlas till 0,3 kg fettväv under en månad (1 kg fettväv motsvarar ca 7000 kcal). Därmed skulle den resterande viktökningen (3,7 kg) enbart bero på ett högre insulin – utan ett överskott på energi. 3,7 kg fettväv motsvarar som sagt 26000 kcal, vilket man får i sig från 3 kg chips eller vilket en exempelkvinna på 50 år och 70 kg gör av med under 206 timmars promenad. Det är mycket stora energimängder. Att insulinet skulle göra att kroppen lagrade in denna mängd energi som fett, trots att kroppen inte har detta energiöverskott, låter orimligt. Alternativet skulle vara att kroppen stänger ner vissa vitala funktioner som kräver energi för att kunna lagra fett, men jag har aldrig läst någon studie som stöder ett sådant fenomen. Evolutionärt sett låter det heller inte som att det naturliga urvalet skulle gynna ett sådant fenomen.

      Jag står fast vid att jag tror det är mer sannolikt att hennes övriga energiintag/aktivitetsnivå förändrades i samband med brödskivan. MEN, kroppen är komplex och jag är öppen för alla möjligheter. Det hade varit mycket intressant att se en välgjord studie som visar på detta fenomen. Till dess kanske vi kan nöja oss med att vi har lite olika åsikter om vad som verkar rimligt och inte…

  34. #52 av Linnea, 2011-08-29 - 20:02

    Jag har ätit mer eller mindre strikt LCHF-kost sen våren -09, och efter ett par månader på den kosten blev jag gravid (efter att ha kämpat över tre år). Under graviditeten återgick jag till “vanlig” kost – men så här i efterhand vet jag bättre. Jag är övertygad att det var också den “vanliga” kosten som också har gjort att jag gick in och ut ur depressioner ända sen tonåren… När jag sen gick över till en strikt LCHF-kost var det som att träda in i en ny värld, den obligatoriska höstdeppressionen uteblev, mina reumatiska besvär är näst intill borta, inga gaser eller sura uppstötningar, listan kan göras lång.

    För att göra sistationen lättare med vardagen så äter vi alla hemma samma mat – med kolhyrdater till Maken (om han ens vill ha det, det blir mer och mer sällan). Sonen äter också samma mat (som för övrigt är gjord på ekologiska köttråvaror och fullfeta mejeriprodukter), och även om han får kolhydrater till maten så vill han inte äta det! BVC har inget emot att han äter som han gör (han är 1,5 år) och han växer som han ska, dessutom, på dessa 18 månader som han har levt så har han varit förkyld ca 4 ggr – jag tror att kost och hälsa verkligen hänger ihop!

  35. #53 av Gustaf Segerström, 2011-09-03 - 02:23

    Viktuppgång beror inte bara på kolhydratmängden i sig, utan också på olika känslighet. De som har högre mängd kroppsfett är i regel mera känsliga för kolhydrater och triggar mer insulin än de som har ingen eller låg övervikt. Den mängd som typ 2:or ibland behöver ta, läggs till den egna produktionen av insulin. En liten mängd kolhydrater kan alltså ge ett stort utslag på vikten, vilket också berättelsen om rågsmörgåsen verkar tyda på. Det här i och med att för mycket insulin också kan blockera den fettförbränning som annars skulle ske. Alltså dubbel effekt.

  36. #54 av Anna, 2011-09-15 - 17:36

    Hej! Ett mycket bra inlägg om LCHF där jag tycker om den öppna tonen. Jag har flera patienter som blivit bättre i både kolesterol och blodsocker på denna diet så jag hoppas att alltfler dietister och nutritionister får upp ögonen för metoden ( eller varianter av denna) och inte stänger dörren bara för att den talar emot den litteratur många är vana vid. / Leg dietist

  37. #55 av Den verkställande tjänstemannnen, 2011-09-19 - 15:35

    Välskriven artikel följd av givande kommentarer i hyfsad ton. Fantastiskt. Bra gjort, Karin och kommentatorer!

  38. #56 av Börje, 2012-03-28 - 11:28

    Hej!
    Det LCHF-kostarna gör är att man drar ner kraftigt på de snabba kolhydraterna eller utesluter dem helt. I stället äter man mer grönsaker (som ju också är kolhydrater). Kött, fisk och mejeriprodukter äter man i oförändrad mängd, vilket då innebär att dess andel av det totala matintaget blir större. Vill man gå ner i vikt drar man ner på snabba kolhydrater, detta är absolut ingenting nytt som LCHF-kostarna upptäckt. Att lägga hela neddragningen av kaloriintanget på kolhydrater är dock betänksamt eftersom man därigenom går miste om exempelvis fullkornsprodukter, som en massiv dokumentation visar är mycket nyttiga och förebyggande. LCHF-kostarna bör också vara medvetna om att deras kött vanligen härrör från djur uppväxta på spannmål. Den mesta spannmålen i världen går till djuren (och 9 sojabönor av 10 går också till djuren). Ett makalöst slöseri alltså. Idisslare ska inte ha spannmål utan ska ha gräs. Det kan alltså för LCHF-kostaren vara mycket svårt att få tag på “rätt” kött. Någon “framtidsbransch” är dock inte LCHF-kosten. Vårt myckna köttätande går definitivt mot sitt slut eftersom industrijordbruket snart har gjort sitt.

  39. #57 av Roger Larsson, 2013-03-07 - 13:47

    Hej,
    undrar om jag sabbar LCHF dieten om jag dricker vanlig röd mjölk. Verkar inte finnas nå´t bra alternativ till den i LCHF. Hittar endast nå´t som kallas äggmjölk på alla sidor jag har kollat. Eller skall man dricka vatten till måltiderna.

  40. #58 av Gustaf Segerström på Fettdieten.se, 2013-03-07 - 14:39

    För bäst resultat, är vatten det bästa alternativet. Äggmjölk är gott i kaffet. 🙂

  41. #59 av carina, 2013-04-08 - 17:52

    hejsan. jag undrar om jag kan göra lchf efter som jag är opererad för vikten.

(publiceras inte)