Kostråd vid Ankyloserande Spondylit?

Print Friendly, PDF & Email
Publicerat lördag, 10 oktober 2020

Vad gäller för kostråd vid Ankyloserande Spondylit?

Ankyloserande spondylit är en inflammatorisk reumatisk sjukdom som främst drabbar ryggraden

Ankyloserande spondylit (AS) är en inflammatorisk reumatisk sjukdom och den näst vanligaste reumatiska diagnosen i Sverige. Sjukdomen drabbar runt 0.25 – 0.5 % av befolkningen och är vanligare hos män än kvinnor. AS debuterar ofta i relativt ung ålder – det är vanligt att diagnos ställs vid 20-40 års ålder. Det finns mycket få studier på kostens påverkan på AS och det är därmed svårt att ge specifika kostråd.

Nedan går jag igenom de interventionsstudier som ändå finns på kost och kosttillskott vid AS. För att avgränsa artikeln har jag inte tagit med befolkningsundersökningar, såsom tvärsnittsstudier, kohortstudier eller case-controlstudier.

Fiskolja

Den svenske forskaren Björn Sundström och hans medarbetare publicerade år 2006 en rapport över huruvida tillskott av fiskolja påverkade sjukdomsaktiviteten hos 24 patienter med AS [1]. Här testades i en randomiserad studie tillskott av 1.95 respektive 4.55 gram omega-3-fettsyror. Ingen skillnad mellan grupperna sågs, men inom gruppen som fick högsta dosen minskade sjukdomsaktiviteten (mätt som BASDAI).

Vän av ordning och statistik vet att resultat inom en randomiserad grupp inte anses ha vidare hög evidens då liknande resultat kan uppstå genom slumpen [2]. Studien får alltså tolkas mycket försiktigt, men antyder att det kan finnas en effekt av omega-3-tillskott.

Low starch diet

Ebringer & Wilson publicerade år 1996 en studie där man testade en kost låg på stärkelse, så kallad ”low starch diet”, på 36 patienter och såg minskad inflammation (mätt som sänka), en utveckling som angivligen inte setts hos samma patienter innan kostråd gavs [3]. De kostråd som gavs gick ut på att öka intaget av rött och vitt kött, fisk, bönor och ärtor, nötter, grönsaker, mjölk och frukt samt minska intaget av bröd, potatis, chips/pommes, ris, pasta, flingor, bakelser och kakor. Ebringer har föreslagit teorin att AS uppstår genom en korsreaktion mellan HLA-B27 och bakterien Klebsiella.

Uppenbara svagheter med denna studie är dels att man saknar en kontrollgrupp, men framför allt att man inte beskriver vad deltagarna faktiskt åt eller andra förändringar som kan ha skett under studiens gång. Det är väl belagt att t.ex. fetma driver på inflammationen i kroppen och viktnedgång i sig själv kan ge minskad inflammation. Det är ganska troligt att en kost som fokuserer på att minska på intaget av skräpmat kommer att leda till viktnedgång. Det är relevant att nämna i sammanhanget att Ebringer först började ge dessa råd för att få överviktiga patienter på hans klinik att gå ned i vikt.

Ebringers studieresultat har överlag inte uppfattats som trovärdiga av reumatologer och dietister, han har dock fortsatt publicera en rad artiklar där han förespråkar teorin.

För att Ebringers teori ska kunna utvärderas krävs moderna väldesignade kontrollerade koststudier med kontrollgrupper som undersöker det påstådda sambandet. Trots att det snart gått 30 år har ingen undersökt low-starch-diet-teorin med en god vetenskaplig metod. Vid direktkontakt med Ebringer (personlig kommunikation) har han hävdat att det inte är etiskt att utföra en randomiserad kontrollerad studie som involverar en stärkelserik kost, eftersom han är så övertygad om att detta är skadligt.

Mjölkprotein

År 1994 publicerades en studie som undersökte effekten av mjölkfri kost på 25 patienter med spondylartrit [4]. Strax över hälften av deltagarna upplevde en subjektiv förbättring av symtom. Denna studie saknar helt kontrollgrupp och vad deltagarna åt istället för mjölkprodukter beskrivs inte heller. Överhuvudtaget framgår det inte mycket information om deltagarna och det blir därför väldigt svårt att dra någon slutsats från denna studie.

Författarna själva nämner att det kan finnas en placeboeffekt. Relevant i sammanhanget är också att mjölkprotein överlag, förutsatt att man inte är mjölkallergiker, i moderna studier snarare verkar ha en neutral eller inflammationshämmande effekt [5].

Probiotika

År 2008 publicerade Brohpy och medarbetare en placebokontrollerad internetbaserad randomiserad interventionsstudie på tillskott av probiotika på 147 patienter med spondylartrit. De probiotikastammar som undersöktes var Lactobacillus salivarius (CUL61), Lactobacilllus paracasei (CUL08), Bifidobacterium infantis (CUL34) och Bifidobacterium bifidum (CUL20). I studien undersöktes endast självangivna symtom, varav inga förändrades mellan placebo och probiotika.

År 2010 publicerade Jenks och medarbetade en rapport från en placebokontrollerad randomiserad studie på 63 patienter med spondylartrit. Probiotikastammarna som testades var Streptococcus salivarius K12, Bifidobacterium lactis LAFTI B94 och Lactobacillus acidophilus LAFTI L10. I denna studie togs prover för att analysera inflammation i blod och i tarm, men inte heller här sågs någon effekt på inflammation eller sjukdomsaktivitet.

Sammanfattning & resonemang

Det saknas i dagsläget väldesignade interventionsstudier på kostens påverkan på AS. Det står sedan tidigare klart att patienter med AS som grupp har ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom [6] och att fetma driver på inflammation. De råd som kan ges bör därför lägga vikt på att hålla en normal kroppsvikt, förebygga försämring i sjukdomen genom upprätthållen fysisk träning, samt ha fokus på en överlag hjärt-kärlvänlig kost.

Våra generella nordiska näringsrekommendationer, som Livsmedelsverket har i uppdrag att sprida, är inriktade på att minska risk för kroniska sjukdomar och har ett stort fokus på att förebygga hjärtkärlsjukdom.  I avsaknad av bra studier på kost och AS vill jag rekommendera personer med AS att uppvakta de generella råd som finns för att förebygga kroniska sjukdomar.  Det finns också tidigare inlägg på FrågaDietisten om bra mat för att minska LDL-kolesterol (som är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom).

 

Referenser

1.  Sundstrom B, Stalnacke K, Hagfors L, Johansson G. Supplementation of omega-3 fatty acids in patients with ankylosing spondylitis. Scandinavian journal of rheumatology 2006; 35: 359-62.

2. Bland JM, Altman DG. Comparisons against baseline within randomised groups are often used and can be highly misleading. Trials 2011; 12: 264.

3. Ebringer A, Wilson C. The use of a low starch diet in the treatment of patients suffering from ankylosing spondylitis. Clinical rheumatology 1996; 15 Suppl 1: 62-6.

4. Appelboom T, Durez P. Effect of milk product deprivation on spondyloarthropathy. Annals of the rheumatic diseases 1994; 53: 481-2.

5. Ulven SM, Holven KB, Gil A, Rangel-Huerta OD. Milk and Dairy Product Consumption and Inflammatory Biomarkers: An Updated Systematic Review of Randomized Clinical Trials. Advances in nutrition (Bethesda, Md) 2019; 10: S239-s50.

6. Wibetoe G, Ikdahl E, Rollefstad S, et al. Cardiovascular disease risk profiles in inflammatory joint disease entities. Arthritis research & therapy 2017; 19: 153.

, , , , ,

  1. Inga kommentarer än.
(publiceras inte)